Studieresa till Kalmar – Skåne med representanter från fem av Gotlands vattenråd. Onsdagen den 24 oktober 2012.   Ett gäng av mer eller mindre morgontrötta.

En presentation över ämnet: "Studieresa till Kalmar – Skåne med representanter från fem av Gotlands vattenråd. Onsdagen den 24 oktober 2012.   Ett gäng av mer eller mindre morgontrötta."— Presentationens avskrift:

1 Studieresa till Kalmar – Skåne med representanter från fem av Gotlands vattenråd.
Onsdagen den 24 oktober 2012. Ett gäng av mer eller mindre morgontrötta deltagare samlades utanför hamnterminalen kl Vår reseledare, Ove Andersson, såg till att vi kom ombord och fick vår frukost och en vilstol. I Oskarshamn vid halv elva och en färd mot Kalmar. Väl framme i Kalmar får vi en god lunch på Akademikrogen. Vi serveras kalvfile med potatismos och en god sallad

2 Intressant presentation av Biogasprojektet
Dagens första presentation får vi av Yvonne Aldentun från Regionförbundet i Kalmar. Projektet är offentligt finansierat och driver bl.a. Biogas – nya substrat från havet, där man försöker att hitta nya substrat som kan användas för att tillverka biogas. Målsättningen med projektet är att minska beroendet av fossila bränslen för fordonstransporter, minska övergödningen i Östersjön samt återförsel av kväve och fosfor genom att rötresterna går tillbaka till åkermarken. Olika substrat, såsom alger, vass, musslor och fiskrens har testats. Vad gäller alger och vass så har olika redskap, maskiner och metoder använts i skördearbetet. Rötningsförsök har sedan utförts i pilotskala. Som slutkommentar kan nämnas att metanutbytet ligger mellan de värden som gäller för nötflytgödsel och matavfall. Med andra ord är de ingående substraten intressanta.

3 Fyren i Smygehuk Åter i bussen och nu en längre resa mot Smygehuk. En bensträckare i Nättraby och vid nitton- tiden är vi framme på Sveriges sydligaste udde. Vi blir tilldelade rum och sedan är det dags för middag tror vi men först får vi en historisk berättelse kring fyren. Lennart Andersson berättar att fyren byggdes 1883 och är ett 17 m högt järntorn. Fyren hade fotogenlampa från början men elektrifierades Fyren släktes 1975 men tändes åter Fyren har en syster- fyr vid Stenkyrkehuk på Gotland. Middagen bestod av laxfilé, potatis och sallad samt vitlöksbröd. Vi var alla ordentligt hungriga så det var inget kvar till ”ombackning”.

4 Tullstorpsåns projekt presenteras
Torsdagen den 25 oktober 2012. Vi sov alla gott på natten och vaknade till en blåsig morgon. Frukosten var en ordentlig hotellfrukost med allt vad det innebär. Vi stoppade i oss ordentligt. Dagens första projektpresentation gjordes av projektledare Johnny Carlsson som gällde Tullstorpsåprojektet. Senare gjorde vi också ett studiebesök i fält alldeles i närheten av det nedlagda sockerbruket i Jordberga.

5 Anlagd fosforfälla i Tullstorpsån
Tullstorpsprojektet är ett pilotprojekt för restaurering av vattendrag. Projektet gällande Tullstorpsån drivs av en ekonomisk förening med ett stort antal markägare. Projektområdet omfattar 6300 ha varav 85% är jordbruksmark. Utdikningar, med snabba vattenflöden, har orsakat bl.a. minskad självrening i vattendraget samt att tillrinningsområdets vattenhållande funktion minskat. Bilden visar en anlagd fosforfälla.

6 Projektet är upplagt som en vandringsled
Bevarandefilosofin går ut på att ge ån en meandrande form, göra slänterna flackare, plantera träd, anläggning av stenbottnar och våtmarker. Som ett resultat bör näringstillförseln till Östersjön minska, rensningsbehovet minska, översvämningsproblemen bli mindre, erosionen i kanterna minska, fisksamhällen och biologisk mångfald gynnas samt att rekreation och friluftsliv gynnas.

7 Biogasanläggningen Vi blev också informerade av Matilda Gradin, Trelleborgs kommun, om ett internationellt samarbetsprojekt det s.k. WAB-projektet. W betyder våtmarker, A alger och B biogas. Kommunen arbetar aktivt för ett renare Östersjön och fokus ligger på reduktion av näringsämnen och att motverka övergödningen av havet. Längs de Skånska kusterna, ofta med grunda bottnar, är algtillväxten stor. Intensivt jordbruk och tidigare utdikningar av våtmarker ger stor näringstillförsel till havet. Därför är målet att skapa våtmarker för minska läckaget av näringsämnen. Bilden visar den kommunala försöksanläggningen.

8 Insamlade alger lagras under presenningen
I projektet ingår också insamling av alger vilka rötes i en mindre försöksanläggning där man utvinner biogas. Ett problem med insamling av alger är deras innehåll av metallen kadmium. Speciellt rödalger tar upp mera kadmium. I rötningsanläggningen fanns en särskild bädd med torv och aktivt kol för att ta hand om metallen. Detta gick sedan till destruktion. Rötningsprocessen är s.k. torrötning och algmassan låg under en presenning. Som ympkultur användes en sats från gödsel för att få in metangasbakterier. Processen sker vid en temperatur av +37 grader. Reaktorn var antagligen en f.d. mjölktank.

9 Intressant fältvandring men nu iväg hemåt
Nu var vi fullproppade med fakta men magarna var tomma så färden ställdes mot Anderslövs Gästgiveri. Dagens lunch var ärtsoppa och pannkakor med sylt och vispgrädde. Färden fortsatte nu hemåt och på Galtsjöns Värdshus serverades kaffe och en ordentlig köttbullsmacka och det var det sista som vi skulle bli bjudna på. Nu får Ni klara er själva sa vår reseledare

10 Bertil Aspenäs berättar om gården och projektet
Vi hade lite bråttom för det var ännu ett studiebesök kvar och dagen led mot sitt slut. Sista besöket blev på en gård där det tillämpas reglerbar dränering och underbevattning. Gården som ligger i Bergkvara söder om Kalmar hade 39,3 ha jordbruksmark där den störst delen av arealen var ett flackt jordbrukslandskap med en genomsläpplig jordart, vilket är en förutsättning för att reglerbar dränering och underbevattning skall kunna tillämpas.

11 Frågor och diskussioner kring reglerbar dränering och underbevattning
På gården fanns en intagningsdamm och ett vattenmagasin för att hålla odlingarna med vatten. Den största delen av arealen kunde användas för reglerbar bevattning och underbevattning medan resterande areal bevattnades med konventionell bevattningsteknik. Huvudgrödorna var spannmål och stärkelsepotatis.

12 Reglerdon och dämningsbrunn
På gården utnyttjade man ett gammalt dräneringssystem som renspolats. I systemet installeras reglerbrunnar där vattennivån ställes in på önskad höjd med hjälp av höj- och sänkbara slangar eller ståndarrör. In- och utgående ledningar var vattentäta i sex meter på vardera sidan för att förhindra vattenläckage. Ur bärighetssynpunkt bör grundvattennivån ligga minst en halv meter under markytan. På våren, då dräneringsbehovet är stort, sänkes vattenytan medan under torrperioder och på vintern så hålles dämningshöjden högre. Den reglerbara dräneringen ger goda reduktionseffekter vad gäller kväve och fosfor.

13 Gårdens vattenmagasin
Systemet med underbevattning bygger på att man pumpar in vatten i dräneringssystemet, ofta återanvänt dräneringsvatten. Vattennivån regleras sedan med reglerbrunnarna. Återvinning sker av växtnäring som annars sköljs ut i vattendrag. Detta är viktigt i sammanhanget. Nedtecknat av Ingvar Jakobsson Sekr. Västra Gotlands Vattenråd Foto Ove Andersson Sekr. Östra Gotlands Vattenråd