Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TILLGÄNGLIG UTBILDNING FÖR ALLA CONVENTUM ÖREBRO 7 MAJ 2013 BENGT PERSSON HÖGSKOLAN I BORÅS.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TILLGÄNGLIG UTBILDNING FÖR ALLA CONVENTUM ÖREBRO 7 MAJ 2013 BENGT PERSSON HÖGSKOLAN I BORÅS."— Presentationens avskrift:

1 TILLGÄNGLIG UTBILDNING FÖR ALLA CONVENTUM ÖREBRO 7 MAJ 2013 BENGT PERSSON HÖGSKOLAN I BORÅS

2 Vad kan vi lära av historien?

3 Differentieringsfrågan  En verklig välgärning för svagt begåvade barn… för skolan i sin helhet en vinst att från de vanliga årsklasserna avskilja den tyngande barlast som blott hämmar farten. (Svensk Skoltidning 1890)

4 Differentieringsfrågan  Ett och annat kunde anföras mot förslaget … men de många farorna ur såväl pedagogisk som moralisk synpunkt av en sådan skilsmässa - för såvitt det ej gäller rena idioter - är enligt vårt förmenande av långt större betydelse. (Svensk Skoltidning 1890)

5 Differentieringsfrågan  Idioter - 24  Imbecilla  Debila  Intellektuellt efterblivna  Dumma  Normalt utvecklade  Goda begåvningar  Mycket goda begåvningar  Överlägsna begåvningar  Mycket överlägsna begåvningar  Ytterst sällsynta begåvningar175 - (Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok 1944)

6 Normalfördelning.

7 Specialundervisning  Idag erhåller mellan 35 och 40 procent, ibland upp till 60 procent av eleverna i grundskolan tidvis undervisning på timmar som kallas specialundervisning. Samtidigt med denna kvantitativa expansion har ordet förlorat sin innebörd av special-pedagogisk metodik. Endast 27 procent av undervisningen utförs av specialutbildade lärare. (SOU 1974:53)

8 Kritiken mot specialundervisningen  The teaching profession has complied with the expansion of the special needs sector because mainstream teachers have an interest in avoiding dealing with special needs pupils and special education teachers need referrals to remain in business. (Sunderland, 1989)

9 Kritiken mot specialundervisningen ...as an institutional practice of public education, special education, I will argue, prevents education from confronting its failures, and thus ultimately precludes meaningful reform. (Skrtic, T. 1991)

10 Varför inkludering? Hur behandlas frågan i den pågående reformpolitiken? Och hur ser det ut i vår omvärld?

11 Omfattande ökning av specialpedagogiskt stöd I segregerade former I Danmark och Norge

12 …inclusive education is not an end in itself but a means to an end. It is about contributing to the realisation of an inclusive society with the demand for a rights approach as a central component of policy making. Thus, the question of inclusion is fundamentally about questions of human rights, equity, social justice and the struggle for a non-discriminatory society. (Barton, 2008)

13 Educational disadvantage should be addressed by providing high quality education and targeted support, and by promoting inclusive education.... Education should promote intercultural competences, democratic values and respect for fundamental rights and the environment, as well as combat all forms of discrimination, equipping all young people to interact positively with their peers from diverse backgrounds. (Council of the European Union 2009, s. 4)

14 Inkludering kan handla om… … elever med olika slag av funktionsnedsättning eller i behov av särskilt stöd.

15 … huruvida en elev är inkluderad i den dagliga skolpraktiken eller ej

16 … att utveckla en skola för alla

17 … utbildning för alla eller Education for All (EFA)

18 … om en tankestil där inkludering utgör en vägledande princip för det pedagogiska vardagsarbetet men där det vidare syftet är ett mer inkluderande samhälle

19 VAD SÄGER SKOLINSPEKTIONEN?

20 Verksamheterna ska präglas av ett inkluderande synsätt och utgöra en trygg miljö där det inte förekommer kränkande eller diskriminerande behandling. Dessa grundläggande förutsättningar ska gälla alla barn och elever oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. (Skolinspektionen, 2009)

21 RCIW Vid Högskolan i Borås är inkludering ett prioriterat forskningsområde och utgör sedan 2011 ett av de lokala målen i den nya lärarutbildningen. Arbetsgruppen Research and Capability in Inclusion and Welfare (RCIW) utgörs av professorerna Bengt Persson och Julie Allan samt universitetslektorerna Anita Norlund, Elisabeth Persson, Per-Åke Rosvall och Marianne Strömberg. Arbetsgruppen åtar sig FoU-uppdrag inom områden med inriktning mot inkludering och stöd för utsatta elevgrupper. 

22 FALLET ESSUNGA - ETT MÅLMEDVETET ARBETE

23  Yta  Invånare  Anställda  Företagare (exkl jordbruk)  Kommunal skattesats Essunga kommun i siffror 236 km st 512 st 275 st 22,00 kr

24

25 ESSUNGA KOMMUN - 3 små skolor - Ingen gymnasieskola - 20 % av 25-åringarna har högskolestudier - < 50 % av 19-åringarna behöriga för högskola % av befolkningen över 16 år har högskoleutbildning jämfört med 29 procent i riket

26 UTGÅNGSLÄGE 1: Den nationella statistiken visade att Essunga kommun var bland de absolut sämsta i landet

27 UTGÅNGSLÄGE 2:  Heldagsskola  ”Liten grupp” (Oasen, Amiralen)  Flera särskolegrupper  Elever plockades ut till specialundervisning  Flera elever valde bort ämnen (anpassad studiegång)  Flera skolvägrare  25 % av eleverna var någon annanstans än i ordinarie klassen

28 Öppna jämförelser, grundskola år 9 vårterminen 2007 – 2010, Essunga kommun Uppnått målen i alla ämnen, andel elever Behörighet till gymnasieskolan, andel elever ProcentRangordningProcentRangordning ,828776, ,112091, ,69993, ,33100,01

29 Ifrågasättandet Efter ett drygt år av positiv publicitet inträffade det intressanta att medias intresse ändrade karaktär. Det började med ett blogginlägg hösten 2011 där betygsresultat och resultat från nationella prov 2010 jämfördes. Detta föranledde Dagens Nyheter att under rubriken ”Mirakelskola gav eleverna överbetyg” ifrågasätta den positiva uppmärksamheten och hävda att eleverna i Nossebro ”knappt når medelmåttiga resultat”. Artikeln citerades flitigt och även framträdande pedagogikforskare stämde in i kritiken. Äntligen hade sanningen kommit fram, resonerade man.

30 ”Man har satt glädjebetyg. Skolinspektionen nämner att provresultaten i matematik inte motiverar så höga betyg”. ”Nossebro sätter överbetyg på elevernas medelmåttiga kunskaper. Det är så de gjort för att kunna börja kalla sig Sveriges bästa skola. Det är vidrigt. När skolans lärare och rektor fuskar, vad ger det för signaler till eleverna?”

31 ”Hur kommer det sig att forskare i pedagogik, skolvårdande myndigheter och en samlad journalistkår okritiskt verkar ha accepterat Essunga kommuns beskrivning av resultatutvecklingen?” ”Ingen har heller varit misstänksam – det går inte att på tre år ta en skola från botten till toppen då det gäller elevernas kunskapsutveckling.”

32 RESULTAT FRÅN NATIONELLA PROV ÅRSKURS SVENSKA ENGELSKA MATEMATIK

33 RESULTAT FRÅN NATIONELLA PROV ÅRSKURS SVENSKA 9097 ENGELSKA 9492 MATEMATIK 9698

34 Projektets syfte:  Att identifiera och analysera faktorer av betydelse för den ökade måluppfyllelsen  Att följa två årskullar under gymnasieåren med fokus på ämnena engelska, matematik och svenska

35 Några resultat

36 Ett forskningsbaserat arbetssätt ”Det har ju varit en massa tyckande i skolan och när vi nu bygger detta arbete på forskning och lyckas väldigt bra så vallfärdar världen hit. Om ingen tidigare har byggt någonting på forskning i skolan utan bara gissat och chansat och kört efter eget huvud, så är det en katastrof.”

37 Ett auktoritativt och trovärdigt ledarskap ”Någonstans en bit in på terminen så insåg jag att nu måste jag bestämma, nu måste jag säga att jag bestämmer. Jag tror att det har varit en trygghet. Jag tror att det har haft betydelse att jag sa att nu har vi tre mål, alla ska lyckas, alla ska lyckas i klassrummet, alla ska vara inkluderade. Fanns inget att välja på. Nu är det detta vi ska göra.”

38 Att dra åt samma håll ”Det tycker jag är en gåta. Det är ju så att det är ju det första man tänker att nu kommer några, man har ju sett den här teorin att en tredjedel går i framkant och så är det en massa som hänger med och så är det några som släpar efter och protesterar.”

39 Bryggan mellan socialtjänsten och skolan ”Det handlar om elever som har bekymmer på fritiden, som har en svår social situation men där vi kan se att genom att finnas till för dem i skolan så ökar chansen att de lyckas i skolan. Och genom att lyckas i skolan ökar förutsättningarna för dem att lyckas på fritiden. Att inte hamna i skiten.”

40 Att lyckas i den vanliga klassen ”Det var ju den enda lösningen, ja, vad ska vi göra nu? Vi skickar dem till Oasen. Men vi kan ju inte vara hur många som helst. Det blir ju ingen specialundervisning att ha så många elever av olika typ samlade, med olika behov. De var ju jätteolika. Det finns ju många anledningar till att man behöver specialundervisning.”

41 Förändringsarbete med eller utan extra resurser ”…calls for inclusion – eliminating special education placements and redeploying resources into mainstream settings – will be understood to mean that all children can survive on a regular education diet; that money saved by downsizing special education can be returned to taxpayers.” (Fuchs och Fuchs, 1997)

42 Litenhetens förtjänster och svagheter Ett problem med litenheten är sårbarheten. Det är svårare att nå synergieffekter i en liten organisation och konsekvenserna av t ex en felrekrytering kan bli svåra. Den danske pedagogikforskaren Niels Egelund (2006) hävdar med stöd i en analys av PISA-resultat att elever i stora skolor presterar bättre än elever i små skolor.

43 Pedagogiskt ledarskap i klassrummet Forskning visar att ett auktoritativt ledarskap i klassrummet präglat av såväl värme och stöd som struktur och kontroll, är framgångsrikt. (Baker, Clark, Maier & Viger 2008).

44 Att inte slå sig till ro ”Men vi är ju inte klara på något sätt. Vi får aldrig tro att vi är klara för då är det kört tror jag. Och det skulle ju se väldigt illa ut om vi har pratat inför andra människor om vad vi har gjort för bra saker, och så börjar det gå dåligt för oss. Så därför måste vi hel tiden hålla oss i framkant.”

45 Några råd för ett framgångsrikt förändringsarbete

46  Kartläggning av verksamheten och en pedagogiskt grundad analys

47  Incitament för förändring

48  Utmaning av synliga och osynliga traditioner

49  Resurser och användning av resurser

50  Processuppföljning eller följeforskning

51  Komplementära kompetenser

52  Auktoritativt ledarskap

53  Arbetslag ad hoc

54  Forskningsanknytning och vetenskaplig förankring

55  Ändamålsenlig kompetensutveckling

56  Den specialpedagogiska verksamheten

57  Personalens arbetsbelastning

58  Skola och socialtjänst


Ladda ner ppt "TILLGÄNGLIG UTBILDNING FÖR ALLA CONVENTUM ÖREBRO 7 MAJ 2013 BENGT PERSSON HÖGSKOLAN I BORÅS."

Liknande presentationer


Google-annonser