Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Reflektioner Framtidsdagen 2013 Insamlade reflektioner från seminarierna: Storstad, småstad, framtidsstad? Utbilda väl för framtidens näring.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Reflektioner Framtidsdagen 2013 Insamlade reflektioner från seminarierna: Storstad, småstad, framtidsstad? Utbilda väl för framtidens näring."— Presentationens avskrift:

1 Reflektioner Framtidsdagen 2013 Insamlade reflektioner från seminarierna: Storstad, småstad, framtidsstad? Utbilda väl för framtidens näring

2 Fråga 1: I de flesta kommuner finns minst en ort som har positiv befolkningstillväxt. Hur främjar vi befolkningstillväxt där det växer? Attraktiva miljöer för människorBygga/boTillgänglighet/ kommunikationerAttityder Investera i människor; utbildning, kultur, fritid, tillgång till serviceBygga bostäder - valmöjlighetFörbättra infrastruktur och kommunikationer. Våga säga ja och lägga energin och tiden på det egna (ej "alla andra har") Lyssna på människorna!Borde bygga mer bostäder, i attraktiva miljöer. Hur kan man i övriga länet öka kontakterna med Umeå.Tänka nytt Genom att skapa attraktiva livsmiljöer, genom kultur blandad bebyggelse inom stadsdelar. Bygga stad! Bygg ihop "funktionalitet mellan stadsregionen och kringliggande kommunerMångfald i idéer se till att kvinnor vill stanna kvar - ska vara attraktivt på fritidenBygga mysiga bostäder i attraktiva miljöer Goda kommunikationer, infrastruktur (inkl bredband) och handel.Sälja sig själv som attraktiv ort KulturBygga bostäder,Vårda mysfaktorn. Attraktivitet kultur, sociala mötesplatser,arbetstillfällenBygg bostäder. Förmågan att skapa och stärka attraktionskraften Tillgänglighet till kulturutbud. Skapa en fortsatt attraktiv boendemiljö inom olika områden. Våga prioritera och peka ut det man är speciellt bra på i den orten. Satsa på det som är "mysigt" för den specifika orten. Låt fastighetsägare stå för delar av investeringen då de är de som mest räknar hem vinsterna. viktigt med ett välkomnande klimat, mångfald och olikheter är tillgångar, man skall känna sig välkommen som "främling" skapa attraktiva miljöer i orten för att gynna fortsatt utveckling och befolkningstillväxtFörtätning och attraktivt boende.Jämställdhet

3 Fråga 2: Andra orter har en minskande och åldrande befolkning. Hur främjar vi utveckling där befolkningen inte växer? Bygga/boAttraktiva miljöerArbete/företagandeAttityder BostäderÖka mysfaktorn.Attrahera personligheter med en stor egen motor Våga säga ja och lägga energin och tiden på det egna (ej "alla andra har BoendemiljöerJobba på den egna attraktiviteten och unikiteten Uppmuntra utländska företagare som kan attraheras av bygden Skapa en tätortsprofil / livssstilsboendeGöra det vackert, Utveckla marknader -ex. turism/kultur/ "intelligenta" näringar.Tänka nytt Visa på fritidsmöjligheter. Skapa företags hotell En nischad identitet. Förbättra attraktiviteten, i första hand för kvinnorna. Möjlighet att försörja sig på orten eller inom pendlingsavstånd. Räcker inte med enbart jobb. kommunikationer, möjlighet till arbetspendling el distansarbete Utvecklling av klultur- och fritidsverksamheter, mötesplatser o likn. Möjlighet att bo på den lilla orten och jobba med kvalificerade arbetsuppgifter. Attraktiviteten kommer att vara viktig även här.Offentligt och privat tjänsteutbud. - attraktiva mötesplatser, föreningslivTillgången till sysselsättning rikt fritidsliv, kulturliv Forts nästa sida…

4 …forts från föregående sida ServiceKommunikationerÖvergripandeInflyttning Tillgång till service och infrastruktur. Skola, förskola, hälso- och sjukvård, hemtjänst m.m. Kommunikationer, möjlighet till arbetspendling el distansarbete 1. behåll vinsterna fr Vindkraftutvecklingen, förändra lagstiftningen Marknadsföra oss till de reserver av arbetskraft som finns i ex. miljonprogramsområden - få dessa att flytta hit. Möter efterfrågan på service i centralorten med god tillgång på vård och skola.Tillgång till service och infrastruktur. 2. skapa fonden för återställning där gruvinvesteringar och andra råvaruuttag skett Se över hur vi kan attrahera fler kvinnor att flytta hit. service Planera för goda kommunikationer till och från en större ort.Ska vi göra det? - viktigt med ett välkomnande klimat, mångfald och olikheter är tillgångar, man skall känna sig välkommen som "främling" 3. nya servicelösningar kommersiell och offentlig Infrastruktur, kollektivtrafik, billigt att köra trafikKan / vågar vi ta debatten? Skapa service så att det blir attraktivt att bo där. 4. hela infrastruktur och kommunikationHitta nya lösningar för de som väljer att bo kvar - är det givet att lägga ned ambulanser utifrån perspektivet att det skapar en negativ bild av orten, folk vågar inte flytta dit eller etablera sig där när servicen blir undermålig. Blir en dyr form av negativ marknadsföring Infrastrukturen Tydliga kontrakt med kommunen om hur man ser på utvecklingen, att man investerar i orten och får utveckling. Kan man hantera utveckling och vill man ha utveckling och väljer att satsa på det bör det prioriteras. bra skolor Skapa starka pendlingsstråk/kommunikationer. På länsnivå - investera i hela länet (alltifrån bifalla projekt till lokalisering) Närheten till arbete och service.Lägga ner...???

5 Fråga 3: Ett framtidsscenario är att om 25 år finns inte ålderspuckeln, det är en jämn fördelning mellan åldrar. I vissa kommuner är befolkningen hälften så stor som idag. Hur möter vi det? SamverkanPlaneringFörändring av regelverkOmställningLivskvalitet/attityder Större kommuner? Kommunsammanslagningar??? Öka samverkan mellan kommunerna, dela på tjänster, stärka Region Västerbotten Jobba med strategisk planering för offentliga resurser. Utveckla fritids boendet men Gör det Möjlighet för att även fritids kommunens ges möjlighet till att ta del av skatteuderlaget från ägarna. Tomma fastigheter måste köpas upp av någon typ av kooperativ för att trevliga miljöer skall kunna bildas (utan att äldre fastigheter skall förfula miljön). Livskvalitet, "mysighetsfaktorn". Ökat samarbete, ökat samverkan mellan kommunerna. Strategisk planering bl.a. Genom att regionalisera gymnasieskolan. 3. utjämningssystem bör ta större hänsyn till en sådan minskning - geografisk kompensation Mer kvinnor i fertil ålder. Satsa på möjligheter att kunna få livspusslet att fungera. Bättre välkomnande "open minded" Kommunövergripande samarbeten. Man måste se över i god tid hur skall använda lokaler och omvandla dem. Behövs samma regelverk/politiska system för stora och små kommuner eller kan vi hitta former som passar alla. Arbeta smartare - smartare teknik - när ska vårdinsatser in -bli bättre på förebyggande hälsa (vikten av social hälsa) Kommunövergripande lösningar (kommunsammanslagning) jobba med omställning av näringsliv och offentlig sektor. Ökat samarbete, eventuellt sammanslagning, mellan kommuner.Fokusera på service i central orten. Ökat samarbete om den operativa verksamheten.Samverkan och visa på jobbmöjligheter Samarbete mellan kommuner om nyckelbefattningar och sällanuppgifter.IKT-lösningar inom vård och utbildning. Genom en ökad funktionell samverkan kommuner emellan. Markägarna de viktigaste aktörerna - om de inte är intresserade sker ingen utveckling. Ta till vara nya svenskar 2. livslångt lärande, satsningar på barnomsorg, forskningsspridning leder till högre attrativitet 1. frilagda kostnader 4. inflyttningsfrångan ffa kvinnor lika viktigt här Förmågan att skapa en rörlighet på bostadsmarknaden är en viktig faktor.

6 Fråga 4:I Västerbotten finns det 60 skolor med färre än 60 elever. När ska skolan läggas ner? Finns det några alternativ? Skäl för nedläggningAlternativ undervisningPlaneringSamverkan När den pedagogiska verksamheten inte kan uppvisa resultat.Utnyttja den digitala tekniken istället för fysiska byggnader. Jobba med strategisk planering för offentliga resurser - skapa långsiktiga löften. Regionalisera gymnasieskolan för möjlighet för specialisering? KvalitéNy teknik - utmana skolverkets syn på internetbaserad skola. Behöver alltid alla skolor/kommuner ha samma regelverk/förutsättningar.Regionalisera gymnasieskolan Att lägga ner en byskola innebär ett vägval även för tätorten i en kommun, är det för långa avstånd till skolan riskerar man en ännu längre utflyttning. Finns dock exempel på motsatsen, byn kan stärkas och samlas kring motståndet mot en nedläggning Gör skolan till ett nav och mötesplats, ta in byns föreningar, t ex pro, studieförbundens cirklar; en sorts utveckling av lärcentraidén men med en grundskola som bas. Öht är en utveckling av att samnyttja lokaler och fastigheter på ett mer flexibelt sätt en metod för att utveckla samhällen. Samverkan mellan orter - digital undervisning! 2. Byskolan har en bra kvalité och har även en roll i glesbygdsutvecklingen. Se på andra modeller för hur verksamheter ska bedrivas tex för skola för låg & mellanstadie. Låt klasser få undervisning via nätet och ha lokala handledare. Samarbete mellan kommuner om skolor som ligger i gränslandet mellan kommunerna. Våga ta ställning sätt en gräns, tex inte under sex elever per klass.Våga tänka nytt - digitalt lärande, Behöver tänka på barnen - bättre om man lägger ner.Trevligt att bo. det finns två linjer:Behåll en mötesplats i byn istället! 1. Kommuner skall leverera utbildning till barnen i kommunen, utbildningskvaliteten är viktigast Alternativ till att platsens invånare får vara med att investera i skolan. Man avstår från någon resa eller så och investerar tid och energi i barnens skola. Barn behöver barnDistansutbildning på grundskolenivå måste bli laglig. Beror också på det geografiska avståndet, inte bara elevantalet, ex Ammarnäs och Saxnäs.använd e-education men skolan är en social mötesplats Går inte att generalisera. Det finns en gräns. Utveckling av streamad undervisning och undervisning via länk o s v. Vindelns kommun håller på med ett sånt utvecklingsarbete just nu. Man bör våga prata mer om det pedagogiska värdet när en skola börjar nå "smärtgränsen" vad gäller antalet elever. Alternativ kan exempelvis vara nya tekniska lösningar som överbryggar avståndet. När den pedagogiska verksamheten blir lidande blir det svårt att motivera en fortsatt drift. Se på andra modeller för hur verksamheter ska bedrivas tex för skola för låg & mellanstadie. Barns behovVirtuella klassrum Internat

7 Fråga 1: Välutbildad betyder många års studier. Utbildad väl handlar istället om matchning mellan den kompetens som behövs och den kompetens som finns. Vad behöver vi för att utbilda väl? Dialog/samverkanKunskapsunderlagLivslångt lärandeKunskaper Dialog mellan utbildningsplanerare och näringsliv på orten.AnalysUtbilda mer de som också finns i arbete.Alla barn ska ha behörighet till gymnasiet. Branschvisa mötesplatser.Ökad kunskap om arbetslivets krav Näringslivet behöver ta ett större ansvar när det gäller att arbeta med det livslånga lärandet. Alla ska ha möjlighet att gå från gymnasiet till högskoleutbildningar. Behövs samverkan mellan många olika utbildningsaktörer.Kartlägga kompetens, Det informella lärandet behöver få plats och nya platser. Skapa vilja till lärande hos eleverna, barn med kunskapstörst - Bra lärare med andra ord. Dialog mellan utbildning och arbetsmarknad, för att utbilda mot efterfrågan. Träföretag - studie att utbildning inte matchar behov av kompetens. Folkbildningen behöver hitta en ny form, få en ny roll. Fokus på att skapa individer som är förändringsbenägna och villiga till att utvecklas. Samtidigt behöver vi ha en uppfattning och en plan för att fånga framtidsyrkena. 5 personliga egenskaper är också mycket viktigt att bygga vidare påFörmåga att leverera - att ta ansvar Utvecklad samordning svårt att kunna se vilka kompetensbehov som finns i ramtiden Språkkunskaper viktigt / Muntlig framställan / Socialt förändringsbenägna / förmåga att samverka/samarbeta Skapa kluster för utbildning, bransch råd med tyngd. SKOLAN MÅSTE UTVECKLAS TILL ATT VARA ENTREPRENÖRIELL OCH EJ LIKRIKTANDE OCH ENDAST FÖRVARANDE AV BARN. Ökad dialog och samverkan mellan utbildningsanordnare och avnämare: Kompetensplattform Västerbotten!utbilda entreprenörer, företagsamhet i skolan, Samordna i länet -Arbeta för högre genomströmning i gymnasiet. kommunikation mellan näringslivet och utbudssidan ( skolan) 2 Högutbildad är inte alltid attraktiv, man är ganska nöjd men vill inte alltid växa SME Branschkännedom, mötesplatser och god kommunikation mellan utb.anordnare och näringsliv/branschrepr 1 Dialog med lokal arbetsgivare om vilka kompetensbehov man har Forts nästa sida…

8 SkolsystemetYrkesvägledningValideringÖvergripande Ett system där vi kan gå in och ut ur en utbildningsinriktning, efter egna preferenser. Företag tidigt in i skolan och visa på vilka yrken och företag som finns på orten.Validering med kompetens bevis.Hur få de som utbildas att stanna? man måste fundera över utbildningssystemet, det är inte alltid som en lång universitetsutbildning svarar mot ett behov, ibland krävs korta "kurser" inr Snabba upp yrkesorientering/utbildningar för nyanlända Bör finnas kunskap och system för validering. Utbildningar och erfarenheter skapat i andra länder- viktigt att vi kan ta tillvara. Vilken attityd har vi till de som vill stanna och jobba i tillverkning, vård handel mm. Kan man ha flexibla utbildningspaket för vidareutveckling av specialkompetens/för fortbildning inom en bransch? Måste alla utbildningar vara 2-årig?Förstärka SYO-funktionersvårt att utbilda brett på en lokal marknad Behovet av komunal vuxenutbildning kvarstår, för att anpassa sig till marknadens behov. En tydlig information (från syo) om vilka jobb som finns på orten och vilka utbildningar som matchar mot dessa jobb. 3 Går inte att stå still måste förändra den - välutbildade kan vara en motor till förändring,eller hans eller hennes medföljande. Måste finnas en arbetsmarknad för båda Yrkeshögskolor m.fl. SYV-behöver utbildas och kompetensutvecklas i den egna ortens näringsliv. 4 skiftesförtag med underleverantör är viktig att finna någon som tar över Styra in gymnasieskolor mot specifika efterfrågade yrkeskategorier. matchningen måste förbättras, man måste stimulera ungdomar att utbilda sig mot det behov som finns6 tillgång till nätverk är viktig Det finns inbyggda stängda vägar/återvändsgränder i dagens utbildningssystem som har en inlåsningseffekt. Det finns behov av tydliga mål när offentliga bidrag används. Viktigt att vi kanaliserar till saker. Kortare ställtid för Yh-utbildningar, de tar för lång tid att genomföra och företagen kan inte "lova" att de behöver just den kompetensen om 3-5 år. …forts från föregående sida

9 Fråga 2: En målsättning i Europa 2020 är högre andel högutbildade. Hur attraherar vi högutbildade till mindre respektive större arbetsmarknader? LivsmiljöerAlternativa utbildningslösningarAnställningsvillkorRekryteringÖvergripande Attraktiva livsmiljöer. En utveckling av lokala lärcentrum i ett större antal tätorter ger fler chansen att bli högutbildade.Attraktiva anställningsvillkor.Männskor attraherar människor. Större möjligheter att gå mellan näringsliv/akademi Orternas attraktivitet genom värdskap.Visa på behov - uppmuntra att studera!LönParrekrytering Det behövs"kritiska massor" i olika miljöer för att skapa stimulans och dynamik. Hänger ihop med att vi måste tillhandahålla attraktiva livsmiljöer både i stad och på landsbygd. lärlingssystem där man kan jobba deltid och plugg 5 mera karriärmöjlighter inom t ex hälso-och sjukvård Parrekrytering och möjligheter till kvalificerade arbetsuppgifter på distans. Utvecklingsmöjligheter och samverkan, utmaningar, öppen attityd till nya inspel, stimulans ger nyfikenhet. Attraktiva livsmiljöer Fortbildning/utbildning för redan anställda - höja utbildningsgrad och specilistkunnande - ex. badmästare, Attityder till högre utbildning och möjligheter för arbetsgivare att pröva högutbildad arbetskraft.bredd, spets och höjd! Livsmiljöer mysiga boenden friluftsliv och stärk fritids utbudet i mindre attraktiva orter. 4 lärcentra spelar en stor roll för egen utbildning men universiteten måste erbjuda distansutbildningarPartnerförmedling, "speed-dating". Sysselsättningsstruktur. Genom attraktiva och intressanta jobb i attraktiva miljöer. 5 "sändar---mottagare" för att överföra kunskap. digital kommunikation är vikigt här Medföljandes arbete - skapar en problematik på mindre orter.Vård och omsorg - garantera jobb, Bra attraktiva livsmiljöer som attraherar personer som vill flytta dit med hög utbildning eller utveckla sin utbildning på plats.Rekrytera de som tidigare bott på orten,Visa upp de egna, ett välkomnande förhållningssätt til nyinflyttare ökat samarbete mellan universitet och företag, mini kluster Samverkan kring specialisttjänster kan krävas för små orter/kommuner. studenter som får praktik under studietider Bastjänster i kommunerna - svårt att rekrytera framöver (saknas utbildningar i närgeografin) ex. miljöhandläggare. 3 måste kunna erbjuda andra hälften en attrativ arbetsmarknad och där behövs även kommunövergripande arbetsmarknad 1. högutbildade och smart specialisering ffa för företag som vill växa - underleveranterer följer då med (svansen) 2 många små kommuner måste samverka om strategisk personalrekrytering

10 Fråga 3: Framtidens näring kan utvecklas ur innovation och nytänkande. Vilka strukturer behöver förändras för att främja innovation och nytänkande? AttityderUtbildningKapital Öppenhet, tolerans, mångfald (öppna samhällen) Utbildningssystemet i Sverige? Mer entreprenörskap i grundskolan.Fungerande innovationssystem, med tillgång till kapital behövs Öppen attityd. Utveckla utbildningssystemet så att det främjar nytänkande och entreprenörskap. En ide är att släppa fram barn med speciella behov och inte försöka göra om barn. Låta de vara sig själva.Utbildningssystemet behöver förändras, tänka nytt! Se bara på församlingen här på konferensen. En homogen skara med liknande utbildning, vi jobbar med samma frågor, liknande åldrar och inte särskilt mångkulturellt. Vi umgås med de som är lika och riskerar att missa viktig info och bekräftar varandra. Vi behöver göra mer galna grejer som ger mer input.Lära att lära! Det krävs att man inom de flesta branscher vågar ta in disputerade personer samt personer med högre utbildning.Näringslivsveckor på skolan! Det måste bli tillåtet att både våga lyckas och misslyckas.Utbilda i hur man startar företag i Sverige bland alla nyanlända. Uppmuntra / stötta "vildhjärnor" ökad mångfald, större öppenhet, nyfikenhet och kreativitet ska premieras redan i skolan Bekräfta de som lyckas, uppmuntra de som misslyckas att ta nya tagskolan,- lärare omvärldskännedom Lyssna till de yngre 1. Entreprenörskap tidigt i skolan, anpassad mot företagens behov och bättre samverkan. Även på högskolenivå. Förändringsbenägenhet Ta tillvara oliktänkande, "the gay factor". Hur tas nytänkande emot? Attityder. Skrota jantelagen. Jobba för en attitydförändring hos människor som bor i vår region. Tillåtande attityder för att utveckla nya och annorlunda idéer. bryta stereotypa mönster, attraktivare näringsliv, begränsande strukutrer, 2. Företagen måste vilja växa Forts nästa sida…

11 KulturMötesplatser/kopplingarÖvergripande Kultur.Forskningsstrukturen i länet måste föras närmare näringslivet.ökad inflyttning, Skapa miljöer för att stimulera tanken.Mötesplatser innovationsbegreppet förnyas - inkludera ex sociala innovationer, En hållning till att erbjuda möjligheter att testa nya ideer.Tillåta och skapa mötesplatser för korskopplingar. socialförsäkringssystem som tillåter att man kan vara föräldraledig och entreprenör, Stärk kulturlivet på alla plan. Bredda smala monopsonmarknader till att låta arbetstagaren kunna byta jobb.3. ut med stödsystem för innovationer i hela regionen Släpp fram det kreativa i barnen att alla barn kan utvecklas ur sin verklighetSkapa kreativa mötesplatser Vi undrar vart är närings livet var är invandrarna.Skapa mötesplatser där olika kompetenser kan möttas. Tankesmedjor, forum, arenor, mötesplatser. Det saknas bra arbetssätt att välja "bra" idéer och innovationer. Det saknas inte idéer. Mötesplatser för näringslivet, Företagen in i skolan! koppling mellan forskning och näringsliv behöver stärkas premiera rörlighet mellan olika arbetsmarknadss …forts från föregående sida

12 Fråga 4: Urbanisering, demografiska förändringar och förändring mot ett tjänste- och kunskapssamhälle är tydliga omvärldstrender. Vilka fördelar har vi relativt omvärlden? Forts nästa sida… IKTSociala strukturerKompetensTillgångar Vi lever mellan laptops och mountaintops. Europas sista vildmark - koppla upp och koppla av på toppen av xxx bergetTrygghet i regionen - en styrka (vi litar på varandra)Tre universitet Värden som frisk luft, vatten, orörda naturmiljöer Bredband/IT-infrastruktur (god uppkoppling)Stabilt samhälle med social trygghet. många kompetenta kvinnor, hög utbildningsnivå. Vi bör hellre sälja gruvteknik istället för att gräva själv. Gäller alla branscher kopplat till naturresurser. Bra it-infrastruktur. Relativt sätt har Västerbotten en god jämställdhet vilket ökar attraktiviteten.En relativt väl utbildad befokning. Stark stadsutveckling i länet. Umeå starkt ledande i länet. Det är positivt. Fantastiskt bredbandsnät. Har en oerhörd potential som inte nyttjas till fulloUniversitetsmiljöer urbaniseringen stark även i de mindre tätorterna i länet. världens kanske bäst utbyggda bredbandssystem.Tekniskt kunniga Naturresurser som kan exploateras på ett långsiktigt hållbart sätt. Utvecklat distanslösningarRelativt högutbildade.Kyla Natur, friluftsliv och Kultur i kombination med bredband.Gleshet uppkoppladeLång vinter väl utbyggd digital infrastrukturSamisk kultur Infrastruktur Variant Process-IT Diversifierat näringsliv ren luft, gott om plats, billiga bostäder det finns möjligheter till ett rikt kulturliv även utanför Umeå

13 …forts från föregående sida Tacklar utmaningarNätverkAttityder Vi möter utmaningar tidigare än andra områden - vi utvecklar en kunskap vi kan sälja vidare Starka nätverk, vi känner (till) varandra (näringsliv - offentlig sektor - universitet) Västerbotten har en positiv inställning generellt till nya människor, till flyktingar och ensamkommande barn och unga. V måste nyttja vårt försprång när det gäller de demografiska förändringarna. Vi ligger år före andra delar av världen. Hittar vi lösningar för att hantera den åldrande befolkningen kan vi sälja dessa. Långt framme i samverkan och samarbete. Nya strukturer skapas genom detta. Vi är i Västerbotten vi är attraktiva ur ett perspektiv som gör att vi behöver synliggöra oss själva. Bra kommunal samverkan.det finns en välkomnande attityd med lägre trösklar ett mentalt klimat som är bättre


Ladda ner ppt "Reflektioner Framtidsdagen 2013 Insamlade reflektioner från seminarierna: Storstad, småstad, framtidsstad? Utbilda väl för framtidens näring."

Liknande presentationer


Google-annonser