Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Barn som opplever vold i hjemmet Om konsekvenser, tabuer og skyldfølelse Fil. dr. Carolina Øverlien Barn som ofre for vold, Gjøvik 13 maj 2009.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Barn som opplever vold i hjemmet Om konsekvenser, tabuer og skyldfølelse Fil. dr. Carolina Øverlien Barn som ofre for vold, Gjøvik 13 maj 2009."— Presentationens avskrift:

1 Barn som opplever vold i hjemmet Om konsekvenser, tabuer og skyldfølelse Fil. dr. Carolina Øverlien Barn som ofre for vold, Gjøvik 13 maj 2009

2 -Hur stort är problemet? -Internationell vs. Nordisk forskning -Konsekvenser -Tabu berättelser -Hur upplever barnet våldet? -Barns strategier under våldsepisoden

3 Barns erfaringer fra livet på krisesenter. Flykten, oppholdet og tankar om fremtiden. •Kvantitativ kartlegging av barn på ks, spørreskjema till alla dagliga ledare •Kvalitativ intervjustudie av 22 barn 4-17 år som bor/nylig har bodd på ks •Barnets perspektiv •Oppdragsgiver Barne- og likestillningsdept. (BLD) •Lanseras mai 2009

4 Studie: åringar från 67 gymnasieskolor •Partnervåld mot mamma: 7 procent •Grovt partnervåld mot mamma: 2 procent •Partnervåld mot pappa: 2 procent •Grovt partnervåld mot pappa: mycket få Mossige et a.. (2007)

5 Studie: 2510 elever i 4, 6 & 9 klass •5% av barnen uppger att de känt till att föräldrarna slagit varandra (81% har sett det), 2% ofta - utlandsfödda flickor - barn till icke sammanboende föräldrar - låginkomsttagare Sex gånger större risk att själv utsättas om vuxna i hemmet utsätts Jansson et al. (2007)

6 Vilket intresse finns för denna grupp barn i forskningsvärlden? Forskning har framförallt fokuserat på 1.kvinnan som offer och 2. mannen som förövare Intresset ökat markant de senaste 10 åren Barnen som offer, ej som subjekt

7 Internationell forskning - Social medicinsk (psykiatri/medicin, nursing, public health) -Traditionell psykologisk - psykologiska reaktioner - beteendemässiga reaktioner Mycket lite forskning inom socialt arbete (ca 20%)

8 Nordisk forskning: - Ex. Källström Cater, Weinehall, Överlien & Hydén, Solberg, Christensen - Våldet som del av barnens livsmiljö - Intresserade av barnet som subjekt - Barnet informant Överlien, C. (2008) Barn som upplever pappas våld mot mamma. Vad säger forskningen? Nordisk Socialt Arbeid. 27(4),

9 Centrala begrepp Tidig anglo-amerikansk forskning använde sig av ”witness”, ”observe” Nu används uteslutande ”exposed to violence” Viss forskning använder ”experience violence” Nordisk forskning använder ”bevittna”, ”uppleva”

10 Vilka konsekvenser får upplevelsen av våld i familjen på kort och lång sikt?

11

12 Psykologiska reaktioner Främsta fynden: -Aggression -Depression -Ångest (Graham-Bermann & Seng, 2005, Singer et al., 1998, Song, 1998, Johnson et al. 2002, Kitzmann et al., 2001, Knapp, 1998, Wolfe et al., 2003)

13 Post Traumatisk Stress Syndrom (PTSD) ; en rad PTSD-studier visar att en stor grupp av dessa barn har ökad risk för PTSD Lehmann (1997) 50% PTSD (Card, 2005, Griffing et al., 2006, Rossman, 1998, Jarvis et al. 2005)

14 Spädbarns psykologiska reaktioner Bogat et al. (2006) fann trauma symptoms hos 1-åringar som bevittnat våld Dejonghe et al. (2005) fann att 1-åringar som bevittnat våld visade mer tecken på stress som respons till verbal konflikt, jämfört med kontroll gruppen

15 Barn beteendemässiga reaktioner -Utåtagerande beteende (såsom aggression) -Mobbing -Grymhet mot djur -Låg social kompetens Kernic et al. (2003), Currie (2006), Baldry, (2003), Adamson & Thompson (1998)

16 Konsekvenser Vittne till grovt våld mot: MorFar Självmordsförsök Skada sig själv Utåtagerande bet Ångest1.9n.s. Depression Dissociation Mossige et al.(2007)

17 The ACE study (The Adverse Childhood Experiences study) •n= •Metod: enkäter och intervjuer •Tittade på 8 negativa upplevelser i barndomen (ink. fysisk misshandel, bevittna våld mot mamma etc.). Resulterade i ACE-score •ACE-score jämfördes sedan med 18 ”behavioral outcomes”, t.ex. narkotika missbruk, somatiska symptom, använda våld mot närstående •Resultat: –Destå högre ACE-score, destå större risk för negativa beteenden. Ett ACE-score på 7-8 innebär tre gånger större risk för dessa beteenden. –Destå högre ACE score, destå större risk för strukturella förändringar på hjärnan och dess funktioner

18 Men reaktionerna varierar beroende på…. •Ålder •Kön •Hur lång tid våldet funnits i deras liv •Vem som utövat våldet •Mammas respons till våldet

19 Else Christensen (1988) Barn som bevittnar våld i hemmet lever under liknande livsbetingelser; - att känna oro och ängslan - att ha ambivalenta känslor inför föräldrarna - att inte berätta om våldet och att skämmas för det som har hänt

20 Resiliens •Vissa barn kan uppleva flera potentiellt traumatiserande händelser utan att visa psykologiska eller beteendemässiga problem. •Det är av betydelse om barnet utsätts för flera negativa upplevelser i barndomen, såsom att leva i ett bostadsområde med hög kriminalitet och med föräldrar som missbrukar narkotika. Desto färre negativa upplevelser barnet utsätts för, desto bättre resiliens (Jaffee et al., 2007).

21 Tabu = kulturellt förbud mot att se, höra och berätta Leder till ett ogiltigförklarande av egna upplevelser

22 Tabuisert traume – att bli påført et traume som kulturen tabulegger (Leira, 1988, 2002)

23 ”Tabuleggingens ugyldiggjøring er i mange tillfeller den sentrale kilden til eventuell psykolgisk skade” (Leira, 2003)

24 Trauma victim yes or no? (Thoresen & Överlien, forthcoming) •34-åriga kvinnor i Oslo •Spörreschema om trauman –Svårast att svara på frågor om våld & övergrepp –Om det var svårt att svara på, varför? •Är det jag varit med om våld? Ett sexuellt övergrepp? •Jag är inget offer! •Han/hon är ingen förövare! •Vill ej minnas

25 När mamma blir slagen. Barn berättar om våld i nära relationer. Margareta Hydén, Linköping universitet Carolina Överlien, NKVTS

26 Kvalitativ studie Semi-strukturerade intervjuer med fokus på narrativiserande (den berättarfokuserade intervjun) 30 gruppterapi sessioner 10 individuella intervjuer

27 Hur upplever barnen våldet? •Synen •Hörsel •Kroppsligen •Upplever mammas fysiska/psykiska smärta •Ser materiell förstörelse Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

28 Synminnen

29 Eva, 13 år Elsa och jag hade gått och lagt oss men sen hörde jag dom började bråka och så vaknade jag, och så gick jag in och väckte Elsa, och så gick vi upp då och så såg vi hur han stod med ett vapen och riktade mot pannan på mamma och höll avtryckaren och den var laddad Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

30 Hörselminnen

31 Deltagare: Terapeut 1, terapeut 2, Markus, 12 år T1: Kan det vara så ibland också när man ligger och hör dom här skriken och bråken och att man hör att nån slår M: Mm T1: Hur hörs det M: Smack T1: Låter det ganska mycket då eller M: Mm kanske flyger in i en dörr T2: Är det någon som har ett sånt där ljud i huvudet när det smäller, du har det M: Äckligt T2: mm M: Det är det jag inte kan sova av Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

32 Deltagare: Terapeut 1, terapeut 2, Alicia, 13 år T2: När ni var inlåsta i rummet vad tror du hände med din mamma då A: Jag trodde att han slog henne, Ibland när inte ens min mamma pratade någonting så trodde jag att han dödade henne T2: Om hon var tyst, om du inte hörde henne alltså trodde du att hon var död då A Mm Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

33 Kroppsliga minnen

34 Eva, 13 år Men alltså jag hörde mamma och Dan (styvfar) bråka och när jag hörde att han slog henne då gick jag in till Elsas rum för vi hade såhär, dörr utan dörr då gick jag in där till henne och så la mig i hennes säng hon var också skiträdd hon skakade faktiskt det kommer jag ihåg sen sov vi, vi hade biljardbord då stod dom därinne och slog varandra och så hade vi en bord där och då kommer jag ihåg att mamma hade gömt sig bakom där för jag gick ut och tittade sen när jag hörde att en dörr smällde och så här så gick jag ut och tittade jag brukar jämt så här ha dörren öppen så här och höra vad dom säger, jag brukar ställa mig i skuggan såhär och låtsas att jag inte finns och så står jag där och tittar Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

35 Isak, 16 år Intervjuare: Hur mycket har du sett av våldet mot din mamma då Isak: Jag har ju inte sett direkt när han slagit henne men jag har sett blåmärken och så där då Intervjuare: Mm, vad tänkte du då när du såg mammas blåmärken Isak: Jag blev väl inte så förvånad direkt, men en gång när de kom hem ifrån, de hade varit på någon färja, med pappa, och så kom dom hem och så skulle jag krama henne, när hon kom hem, och så typ bara, tryckte hon bort mig ifrån henne, hon hade stora glasögon och så där, jag bara okej (tveksam ton) (paus) jag får ju alltid krama min mamma, så det tyckte jag var lite konstigt då, och man såg blåtiror, men det var ju pappa Överlien, C. & Hydén, M. (2007) Att tvingas lyssna. Hur barn bevittnar pappas våld mot mamma. Barn

36 Vad gör barnet under våldshändelsen? Vad föreställer sig barnet att han/hon kommer göra under en framtida våldshändelse? Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

37 Beror på: -Barnet ålder -Relation till våldsutövaren -Skillnad på faktiska handlingar och föreställda handlingar

38 Strategi 1 Att avleda uppmärksamhet (avoidence)

39 Deltagare: Terapeut Eric (E), Terapeut Maria (M), Eva (E), Christine (Ch) Alicia (A), Pontus (P), and Simon (S) E: har det varit lugnt hemma annars Simon: ja det har väl varit som vanligt M: Har pappa varit hemma Simon: ja, men igår började mamma och pappa tjafsa om någonting men, jag stängde bara öronen M: hur gör du när du stänger öronen då tar du öronproppar Simon: nej, jag försöker inte bry mig om det, eller försöker prata med dem om något annat eller, så lyssnar jag på väldigt hög musik så de blir arga på mig istället Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experiencing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

40 Deltagare : Christine (C), Carolina Överlien (CÖ), Margareta Hydén (MH) CÖ:Får jag fråga i dom situationerna när du var rädd och kände att något är fel kände du att du kunde göra något då C: nej det var just det, jag var så liten med så mycket känslor, ibland kunde jag säga till pappa att snälla pappa kan du bara vara tyst, skit i vad mamma säger, jag spelade ju teater där ett tag och, spelade med honom och tänkte att det här kommer hjälpa och hade helt hajat att mamma hade blivit sjuk, så jag sa det att om du bara kan vara tyst skit i vad hon säger hon har ju ändå fel det vet du, så var tyst och gå ut och var arg M: Hmm C: För jag orkar inte med det här MH: mm C: och då vart det ju bra i några dar, men sen blev det samma skit igen Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

41 Strategi 2 Att ringa polisen, gå till grannen,söka hjälp (problem-lösande strategi)

42 Deltagare: Nadja (N), Mohammed (M), Carolina Överlien (CÖ), Margareta Hydén (MH) CÖ: den där episoden när bokhyllan åkte ned, visst var det du som ringde polisen då N: Nja, jag gick till grannen CÖ: Berätta vad som hände N: först sa han jag vill ha pengar, ja men du får pengarna snart, jag gick in till grannen och ringde polisen och sa att han sagt att han ska döda oss, och dom sa vi kommer om fem minuter, men det gick tjugo minuter innan de kom, fem minuter (”fnysande”)… Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

43 Forts. CÖ: Nadia jag tänkte återigen på när du ringde polisen, när du berättade det i gruppen så fick jag en känsla av att det var det som gjorde sen att, att polisen kom tog han med sig honom och sen blev han utvisad, så det var ju viktig, hur tänker du om det nu ditt samtal där N: jag tänker att det var bra att jag gjorde det, om han hade bott hos oss nu då hade jag redan varit död MH: Du tror det N: Ja MH:Vad tror du Mohammed M: Samma Nadia: Han hade jämt ett hot mot mig Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

44 Nästa gång så…

45 Deltagare: Dina (D), Carolina Överlien (CÖ) C: Vad är det värsta som skulle kunna hända i ditt liv just nu Dina: det är väl att pappa skulle slå mamma, men jag vet ju att skulle han göra det så skulle jag gå emellan C: Det skulle du Dina: ja C: Har du gjort det förut Dina: Nej men jag skulle göra det C: Och vad skulle hända då Dina: (paus) ja då får han väl slå mig istället Överlien & Hydén (in press) Children’s Actions when Experienceing Domestic Violence. Childhood. A Journal of Global Child Research

46 Helena: nej jag pratade inte med någon Intervjuare: nej Helena: jag bara satt i skolan och de sa Helena du ska läsa, men jag satt bara Intervjuare: kan man göra någonting som vuxen för jag tänker ju att när du beskriver så måste ju någon vuxen ha Helena: ja men de frågade aldrig Intervjuare: de frågade aldrig Helena: nej,de tänker väl att det är väl hormoner eller någonting, men de frågade aldrig hur det var hemma eller någonting Intervjuare: hade det varit bra Helena: ja det hade det

47 Intervjuare: vad hade du sagt då Helena: att det inte var bra, hade jag sagt Intervjuare: mm, hade de kunnat gjort någon då Helena: ja de hade också kunnat tagit kontakt med socialen, för det är en lärares rätt, ser de att eleverna inte mår bra Helena: om eleverna säger att det är bråk hemma så ska de ta kontakt med socialen eller polisen Intervjuare: för du hade sagt något Helena: ja det hade jag, men det är inte så kul att gå fram och säga kan du prata med mig för jag mår inte så bra det är bråk hemma, man går inte fram och säger det någon annan måste liksom börja

48 Konklusion: •Barn upplever våldet med alla sina sinnen •Barn har en aktiv roll under våldsakten. Utsätter sig ofta för stora risker (i synnerhet större barn) •Barn har egna upplevelser av våldet separat från föräldrarna. Alla barn behöver stöd och hjälp för att lära sig hantera/sätta ord/bearbeta dessa upplevelser. Vissa barn behöver profesionell hjälp. •Barn vill att vi vuxna ska fråga! Tala alltid enskilt med barnet och utgå alltid ifrån att barnet upplevt våldet

49


Ladda ner ppt "Barn som opplever vold i hjemmet Om konsekvenser, tabuer og skyldfølelse Fil. dr. Carolina Øverlien Barn som ofre for vold, Gjøvik 13 maj 2009."

Liknande presentationer


Google-annonser