Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Södra Skog 2005-09-14 Efter stormen…. Södra Skog 2005-09-14  Ökat fokus på: •skötseln av sönderblåsta bestånd (”restbestånd”) •att gallring i praktisk.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Södra Skog 2005-09-14 Efter stormen…. Södra Skog 2005-09-14  Ökat fokus på: •skötseln av sönderblåsta bestånd (”restbestånd”) •att gallring i praktisk."— Presentationens avskrift:

1 Södra Skog Efter stormen…

2 Södra Skog  Ökat fokus på: •skötseln av sönderblåsta bestånd (”restbestånd”) •att gallring i praktisk handling utförs på rätt sätt och i rätt tid •att röjning utförs i större omfattning och tillräckligt hårt •kantzonernas skötsel •att dikesunderhåll (dikesrensning) utförs i ökad omfattning • metoder för anläggning av skog, inklusive tillgång till lämpligt odlingsmaterial •att minska risken för skador av granbarkborre •att minska risken för skador av snytbagge •att informera om risker för stormskador Skogen efter stormen

3 Södra Skog  Granen är ofta det bästa valet –I ett ekonomiskt skogsbruk är granen ofta det bästa alternativet trots stormrisken. Detta visar ekonomiska analyser där även effekten av stormfällning inkluderats i kalkylerna. –På bättre mark (”granmark”) är granens produktion ungefär dubbelt så hög som de flesta lövträd. –Virkesegenskaperna hos gran är efterfrågade och sydsvensk skogsindustri är uppbyggd kring förädling av gran. –Gran bör i första hand planteras. Detta ger ett säkert föryngringsresultat samtidigt som vinster av växtförädlingen kan utnyttjas för högre produktion och bättre virke. Skogen efter stormen Det viktiga trädslagsvalet

4 Södra Skog  Ge tallen en chans! –Tall ger jämfört med gran en högre produktion på torr och svag mark. –Blandbestånd tall och gran är lämpliga på ”mellanmarker”. –I nedblåsta fröträdsställningar på svag mark är oftast plantering av tall det bästa alternativet. –Utnyttja de ”naturliga” skärmar/fröträdsställningar till naturlig föryngring av tall eller i kombination med plantering av gran. –Det finns förutsättningar för mindre betesskador i stormområdet om viltstammarna inte tillåts öka. Detta beroende på att fodermängderna ökar kraftigt inom stormområdet. Skogen efter stormen Det viktiga trädslagsvalet

5 Södra Skog  Björk, naturligt föryngrad, är det främsta lövträdsalternativet –Naturlig föryngring av björk ger jämfört med planterad gran låg produktion, men också låga anläggningskostnader om man lyckas. Metoden är lämplig främst på fuktig mark, men ger även där sämre ekonomiskt utfall än gran. –Plantering av björk i stället för gran ger lägre produktion och mycket högre etableringskostnad och därmed sämre ekonomiskt utfall. Kräver bidrag för att ge en rimlig ekonomi. Skogen efter stormen Det viktiga trädslagsvalet

6 Södra Skog Skogen efter stormen Det viktiga trädslagsvalet  Björk, naturligt föryngrad, är det främsta lövträdsalternativet –Föryngring av gran under björkskärm kan ge en total produktion i nivå med planterad gran. Tillämplig främst på fuktig mark. Skötselintensiv metod. Leder oftast till slutbestånd av gran. –Huvudsakliga motiven att välja naturligt föryngring av björk istället för plantering av gran är riskspridning, låg anläggningskostnad och naturhänsyn. –Naturlig föryngring av björk på frisk granmark kan vara i strid med Skogsvårdslagen.

7 Södra Skog Skogen efter stormen Det viktiga trädslagsvalet  Ädla lövträd –främst ek, bok och ask, fordrar bördig mark och bra klimatläge, vilket finns i begränsad omfattning inom stormområdet. Stängsel är alltid nödvändigt! Speciellt lämplig nära bebyggelse och i områden med stora miljö- eller kulturmiljövärden. Kräver bidrag för att ge en rimlig ekonomi.

8 Södra Skog Skogen efter stormen Det viktiga trädslagsvalet  Övriga lövträd –Hybridasp och poppel är snabbväxande med en kort omloppstid. De har låg densitet i virket och anläggningskostnaderna kan bli höga då inhägnad krävs. Användningen bedöms bli marginell. –Ytterligare några lövträd (t.ex. al) kan utnyttjas om man erhåller en självföryngring.

9 Södra Skog Skogen efter stormen Det viktiga trädslagsvalet  Andra barrträdsarter –Hybridlärk är stormfast (på vintern), växer bra, har kort omloppstid, men har vissa föryngringsproblem och delvis tveksamma vedegenskaper. Något ökad användning är trolig. –Sitkagran har ungefär samma stormkänslighet som gran. God tillväxt och goda vedegenskaper talar för sitkagran. Är främst lämplig i sydvästra Sverige. –Douglasgran växer bra, har goda vedegenskaper och anses stormstabil i äldre bestånd. Douglasgranen är svårföryngrad och vi har ej utprovat lämpliga provenienser, varför användningen blir marginell. –Användning av exotiska trädslag ska anmälas till Skogsvårdsstyrelsen!

10 Södra Skog Skogen efter stormen Blandskog och skiktad skog  Blandskog eller trädslagsrent? –Det är oklart om blandskog minskar eller ökar stormrisken. –Danska försök antyder att blandningar löv/gran kan öka stormfällningsrisken för gran. Blandningar av barrträd (tall och gran) eller olika lövträdsarter kan minska risken. –Barrblandskog av tall och gran på ”mellanmark” är lättskött och ger sannolikt ökad odlingssäkerhet jämfört med trädslagsrena bestånd. –Stamvisa blandningar av lövträd och barrträd kan ge en mer komplicerad och därmed dyrare skogsskötsel. –Björkskärm över gran (Kronobergsmetoden) är en väl beprövad metod men leder oftast till granbestånd.

11 Södra Skog Skogen efter stormen Blandskog och skiktad skog  Likåldrig eller skiktad skog? –Det är oklart om skiktad jämfört med likåldrig skog minskar eller ökar stormrisken. –Få bestånd har en struktur som är lämplig för skiktad skogsskötsel (blädning eller plockhuggning). Blandningar löv/gran kan öka stormfällningsrisken för gran

12 Södra Skog  Avvakta med att avverka! Efter vintern vet vi bättre vilka träd som är vindstabila.  För små bestånd ger problem i framtida skogsskötsel. Minimiarealen bör vara 0,3 ha. Bestånd med betydligt större areal bör eftersträvas. Restbestånd

13 Södra Skog Utglesade bestånd i produktionsskog (PG-bestånd)  I de allra flesta fall är det bäst att låta beståndet växa vidare. Det gäller i synnerhet för yngre bestånd. Även relativt glesa bestånd kan producera bra när träden har byggt ut kronor och rotsystem. Skogsvårdslagens (SVL) anvisningar blir vägledande.  Risken för nya skador beaktas. Detta innebär exempelvis att det kan vara lämpligt att avverka skadade äldre granbestånd även om de är tätare än SVL:s krav.  Det är ekonomiskt tveksamt att aktivt föryngra luckor (mindre än ca 0,3 ha) i beståndet. Om virkesförrådet är högre än vad som visas i diagrammet kan beståndet i normalfall sparas. Exempel: I ett bestånd med medelhöjden 20 m bör virkes-volymen uppgå till ca 100 m 3 sk/ha. (Från SVL:s anvisningar)

14 Södra Skog Rester i anslutning till hyggen -trädgrupper, kanter, mm (PG-bestånd)  Kanter längs hyggen samt trädgrupper bör avvecklas med tanke på skaderisken och det nya beståndets utveckling.  Undvika att lämna beståndsrester med en areal mindre än -0,3 ha med tanke på framtida beståndsstruktur.  Lägg nya hyggeskanten där de mest stormfasta träden finns.

15 Södra Skog Kvarvarande tallar kan tjänstgöra som frö- eller skärmträd Av naturvårdsskäl bör kantzoner mot vattendrag lämnas I utglesade bestånd kan träden tjänstgöra som fröträd innan de avverkas. Detta gäller främst för tall. Av naturvårdsskäl bör kantzoner mot vattendrag, åkrar, mm lämnas. Eftersträva att lämna naturvärdesträd (främst grova lövträd) och buskar. Naturhänsyn lämnas på vanligt sätt där förutsättningar finns.

16 Södra Skog Vad kan stå kvar? Vad bör stå kvar?

17 Södra Skog Förslag 1 försiktig avverkning ca 300 m

18 Södra Skog Förslag 2 kraftigare avverkning ca 300 m

19 Södra Skog Skogen efter stormen Beståndsbehandling  Gallring –Genom att genomföra första gallringen vid lägre ålder än idag, och att avsluta gallringarna tidigare än vad som görs idag kan mer stormstabila bestånd skapas. –Gallring ökar risken för stormfällning direkt efter ingreppet. –Unga bestånd återhämtar sig snabbt (3-5 år) efter gallring medan det tar mycket lång tid (20-40 år) i äldre skog. –Gallra inte i senare än vid m höjd.

20 Södra Skog Skogen efter stormen Beståndsbehandling –Risken ökar med ökande gallringsstyrka, - gallra inte hårdare än % vid första gallring och svagare vid senare gallring. –Höggallring ger jämfört med låggallring en något högre skaderisk (även för snöbrott). –Se till att stickvägarna redan i 1:a gallring görs tillräckligt breda för att fungera under senare gallring.

21 Södra Skog Skogen efter stormen Beståndsbehandling  Röjning –ger bestånd som är mer stabila mot storm och snöbrott. –ger snabbare dimensionsutveckling och därmed bättre ekonomi i följande gallringar. –ger bättre kontroll på trädslagssammansättningen. –stor risk att 1:a gallringen görs för sent om röjning ej genomförts.

22 Södra Skog Skogen efter stormen Beståndsbehandling  Omloppstidens längd –tänk igenom hur lång omloppstiden bör vara! –Lång omloppstid innebär ökad stormrisk speciellt på goda marker där träden blir höga. –Lång omloppstid ger ofta en hög produktion av värdefullt timmer.

23 Södra Skog Skogen efter stormen Beståndsbehandling  Kantzoner –Var rädd om kantzoner mot öppen mark. Avverka aldrig i kantzoner när beståndet kommit upp i en höjd som innebär stormrisk! –Röj och gallra kraftigt i unga kantzoner för att öka stabiliteten. –Bevara buskskiktet i kantzonen. –Kantzoner av lövträd har oftast ingen stabiliserande effekt på granbestånd. Danska erfarenheter tyder på motsatsen.

24 Södra Skog Skogen efter stormen Föryngringsmetoder  Se över behovet av dikesrensning och skyddsdikning! –Dåligt dikesunderhåll ökar storm- risken! –Stort behov av dikesrensning i hela Götaland, minst ha är i akut behov! –Stormen har gjort dikesrensning och skyddsdikning nödvändig på många ställen. –Dikesrensning är tillåtet! Skydds- dikning anmäls till Skogsvårdsstyrelsen.

25 Södra Skog Skogen efter stormen Föryngringsmetoder  Snytbaggen, - se upp med angreppen! –Problemen ökar sannolikt i stormområdet. –Goda förökningsmöjligheter i alla nya stubbrötter. –Avveckling av beståndsrester ger nya angrepp. –Ombehandling med insekticider är ofta nödvändig.

26 Södra Skog Skogen efter stormen Föryngringsmetoder  Plantera så snart det går! –Snabb återbeskogning ger mindre vegetationsproblem och möjliggör plantering utan markberedning. –Planttillgången kan vara begränsad under 2006, beställ plantor i god tid! –Tillgången på täckrots- och pluggplantor är bättre än för barrot.

27 Södra Skog Skogen efter stormen Föryngringsmetoder  Markberedning, - viktigare än någonsin! –förväntat ökat snytbaggetryck. –ökad gräskonkurrens pga hyggesvila. –även svårt stormskadade områden går att markbereda! –grävmaskin kan vara ett alternativ! –Valet av planteringspunkt är viktigt, - sätt plantan i mineraljord och i punkter i eller över omgivande marknivå! På stormhyggen krävs bra markberedare Grävmaskin kan vara ett alternativ på stormhyggen

28 Södra Skog Skogen efter stormen Föryngringsmetoder  Plantering utan markberedning –Fungerar bäst på färska hyggen. –Använd stora plantor (minst 5-6 mm i rothalsen). –Behandla mot snytbagge, ombehandling i fält är ofta nödvändig. –Sätt plantorna högt, gärna nära stubbar! –Se upp med försäkringsskyddet!

29 Södra Skog Skogen efter stormen Föryngringsmetoder  När på året ska man plantera? –Vårplantering ger ett säkert resultat. Plantera aldrig senare än i mitten av juni (kyllagrade plantor). –Sommar- och tidig höstplantering (augusti månad) med täckrotsplantor är ett bra alternativ. –Sen höstplantering (oktober, november) kan utföras med barrotsplantor. –Se upp med viltskador och uppfrysning vid höstplantering!

30 Södra Skog Skogen efter stormen Föryngringsmetoder  Barrot eller täckrot? –Rothalsdiametern avgör! En grov planta klarar snytbagge och vegetation bättre. –Täckrotsplantor ger snabbare/billigare plantering och möjliggör plantering under tillväxtperioden (tex. i augusti). –Stora plantor är fördelaktigt om planteringen ska ske utan markberedning.

31 Södra Skog Skogen efter stormen Föryngringsmetoder  Naturlig föryngring istället för plantering? –Frö- eller skärmträd utgör en stor stormrisk, speciellt granen. Naturlig föryngring av gran rekommenderas därför endast i undantagsfall. –Naturlig föryngring av tall är en säker metod om markvalet är det rätta, rätt antal fröträd lämnats och markberedning utförts. –Naturlig föryngring av björk är speciellt lämplig på fuktig mark.

32 Södra Skog Skogen efter stormen Riskhantering  Se över stormrisken i din skog! –Stormskadorna efter Gudrun bekräftar i stort det vi redan kände till från tidigare stormar i Sverige och på kontinenten. –En hög andel gammal (hög) skog och en hög granandel utgör de främsta riskfaktorerna. –Beakta den högre stormrisken som finns i sydvästra Sverige och i exponerade lägen (sluttningar mot väster, i anslutning till sjöar, åkrar, med mera).

33 Södra Skog  Åtgärder: –Se över försäkringsskyddet. –Se över åldersfördelningen på fastigheten. Skog lägre än ca 15 m höjd klarar även svåra stormar. –Se över trädslagfördelningen. Gran har den största stormrisken, tall är mer stabil. Lövträd och lärk klarar vinterstormar bättre än gran. –Sköt skogen så att risken minskar (utför röjning och 1:a gallring i god tid, undvik gallring i bestånd som är högre än 20-22m). –Anpassa trädslagsval och skogsskötsel till stormrisken i de aktuella beståndet. Skogen efter stormen Riskhantering

34 Södra Skog  Bedömning av risken med att gallra hela fastigheten på en gång.  Särskild skötselplan för ”riskbestånd” på fastigheten.  Aktiv avvägning mellan risken för stormfällningar och fastighetens ekonomi. Skogen efter stormen Riskhantering

35 Södra Skog Skogen efter stormen Granbarkborre  Angriper stående skog om det inte finns vindfällen att lägga ägg i, – stor risk för dödliga angrepp på stående skog från 2006/2007.  Lägger i första hand ägg i vindfällen och i färskt upparbetat virke.  Det är viktigt att de flesta vindfällen av gran är ute ur skogen innan augusti  Vädret avgör, soligt och varmt väder ger större förökning. Granbarkborre, längd 4-5mm Barkbit med både in och utgångshål

36 Södra Skog Skogen efter stormen Granbarkborre  Skogsvårdslagens regler innebär att maximalt 5 m 3 sk vindfällen inom ett hektar får lämnas.  Färskt granvirke vid bilväg måste forslas ut, eller behandlas så att angrepp inte sker. Detta kan ske genom skumning, täckning eller besprutning.  Skumning innebär att de översta lagren på virkesvältorna transporteras bort. Insektangreppen sker främst i de 2-3 översta stocklagren. Skumning har ingått i SÖDRA:s skogsskyddstrategi sommaren Granbarkborre, längd 4-5mm Barkbit med både in och utgångshål

37 Södra Skog


Ladda ner ppt "Södra Skog 2005-09-14 Efter stormen…. Södra Skog 2005-09-14  Ökat fokus på: •skötseln av sönderblåsta bestånd (”restbestånd”) •att gallring i praktisk."

Liknande presentationer


Google-annonser