Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Funderingar kring Långsiktig utveckling av simmare.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Funderingar kring Långsiktig utveckling av simmare."— Presentationens avskrift:

1 Funderingar kring Långsiktig utveckling av simmare

2 Långsiktig utveckling - varför • Att den som både har inneboende förutsättningar, motivation, ihärdighet och nyfikenhet kan bli så bra som den kan bli • Det betyder inte att alla ska bli bäst • Det innebär att idrotten inte får exkludera och stänga dörrar för fortsatt idrottande

3 Kanadensiska modellen • Aktiv start (0-6 år) • Fundamentals (6-8 år flickor; 6-9 år pojkar) • Lära sig träna (8-11 år flickor; 9-12 år pojkar) • Träna på att träna (11-15 år flickor; år pojkar) • Träna för att tävla (15-21 år flickor; år pojkar) • Träna för att vinna (18- år flickor; 19- år pojkar) • Att vara aktiv resten av livet

4 Iaktagelser • Ordet tävla nämns en gång- ordet vinna en gång • Ordet träna nämns fem gånger – fokus är rörelser och glädjen i att vara fysisk aktiv • Sista stadiet handlar om att vara fysiskt aktiv, dvs någonstans har man längs med vägen funnit glädjen i att vara fysiskt aktiv; enskilt eller tillsammans med andra • Ordet tävling nämns enda gången i års åldern då ungdomarna befinner sig (oftast i slutfasen av puberteten. • Det är skillnad mellan könen på övergången mellan de olika stadierna; detta beror troligtvis främst på skillnader mellan könen (som grupp) i emotionell, psykologisk, social och intellektuell utveckling

5 Mera specifikt 1.Spontan lek, utveckla hjärnfunktioner, koordination, sociala färdigheter, känslor, ledarskap och fantasi, dessutom minskar stress, förbättrar sömn, lär sig att tycka om att röra på sig 2.Strukturerade aktiviteter för att utveckla grundläggande färdigheter (motorik). Roligt, lustfyllt (formella tävlingar ska hållas till ett minimum) 3.Kommer in i en snabbare tillväxt period, kognitivt redo att träna under formella former, men fokus bör ligga på generella fysiska kompetenser (snabbhet, uthållighet, smidighet, styrka och teknik – allmän idrottsliga färdigheter) som används i många olika idrotter, enskild fokusering idrottsligt hämmar långsiktig utveckling 4.Detta stadiet omfattar hela den snabba tillväxten, både ökningen och minskningen i längd- och vikt tillväxt. Tävlingar är en del av vardagen – men fokus bör vara på teknikutveckling och att bygga upp kroppen fysiskt. Detta är inte bara viktigt för den idrottsliga karriären utan även för att ha motivation och intresse att vara fysiskt aktiv resten av livet 5.Nu blir idrottandet seriöst, träningen blir specialiserad och prioriterar en idrott. Ungdomarna är tillräckligt mogna för att fatta det egna beslutet, med utgångspunkt för vad som sägs ”krävas” för att driva den idrottsliga utvecklingen framåt över tid. Skolningen har förhoppningsvis varit tillräcklig så att valet att ”träna för att vinna” eller ”bara vara” fysiskt aktiv resten av livet, blir den unga människans eget val. 6.Förutsättningar för att ta emot de som fattar beslutet att fortsätta sträva efter en begränsad idrottslig karriär är avgörande, oavsett vilken idrott och vilken idrottare (innefattar funktionshindarde). Förutsättningarna måste motsvara de krav som ställs på idrottaren, idrotten och den idrottsliga organisationen (innefattande tränare, support och ekonomi) 7.För att någon ska välja detta steget behöver glädjen till rörelse finnas kvar, den fysiska förmågan, den koordinativa förmågan. Kort sagt måste de belöningar som finns från att vara fysiskt aktiv vara så tydliga att personen väljer att vara fysiskt aktiva resten av livet.

6 Iaktagelser • Spontan lek utvecklar barns förmåga att bedöma risker och lösa problem • I struktured (läs vuxen initierad) träning får inte (oftast) barn själva utveckla sitt ledarskap, sin fantasi, sin förmåga att bedöma risker, lösa problem, och avgöra vad som är rätt och fel • Tävlingsfostran går ut på att intellektuellt och emotionellt hantera situationer som kräver att individen presterar, eller får möjlighet att visa sin förmåga- denna kan ske både icke-formellt, informellt och formellt, eftersom det är något som ska läras, lärandet är inte exkluderat till endast vuxen organiserade miljöer. • Ensidig utveckling hämmar långsiktig utveckling • Den förlängda puberteten (till dess att den snabbare delen av tillväxten avtar) ska fokuseras på teknik utveckling och fysisk uppbyggnad • Idrotten ska vara organiserad så att valet blir individens val: – Valet bör inte göras pga bristande organisation – Valet ska inte göras för att välja bort någonting som inte är lustfyllt och inte bidrar till motivationen att vara fysiskt aktiv – Valet ska göras för att den unga människan själv har rådighet över hur han/hon vill använda sin tid • För att arbeta med långsiktig utveckling behöver organisationen vara fokuserad på att skapa förutsättningar för den omfattning av idrottande som krävs för den enskilda idrottare. Dessa förutsättningar omfattar personella resurser och kompetens, fysiska resurser och eknomiska möjligheter

7 Tävlingar • Där deltagande bygger på tidigare prestationer. – Dessa prestationer är beroende av • Dels tidigare prestationer • Dels att de har fått möjlighet att prestera i formella sammanhang – Ett system av rättvisa och kontroll • Där en får representera klubben i tidiga åldrar • Tävlingar där en högfärdighetsnivå är inträdes biljetten • Tävlingar där ”alla” kan vara med men bara de bästa i varje åldersklass i varje simsätt, när prestationen bygger mera på fysisk tillväxt en tekniska färdigheter • Där den enda prestationen som räknas är den som görs i formella sammanhang

8 Tävlingar fort • Tävlingar anpassas till viss mån till ålder (och vad man tror yngre klarar av i relation till vad en vuxen ska klara av) • Vi tävlar i mindre skala på samma sätt som ”det riktiga” tävlandet ser ut, därför att logiken är att vi behöver träna oss på att tävla- är det inte att vi ska träna oss på att prestera så bra vi kan just då och lära oss av detta • Tävlingarna är inte synkroniserade med det behovet som finns hos individen, dels att lära sig idrottslig glädje, dels att tycka om att mäta sig för att se sin utveckling, och dels för att utveckla en fungerande fysisk kropp • I tävlingarna premieras inte insatsen utan resultatet, det t.o.m. rankas och värderas • Tävlingar används för att visa andras duktighet i sina anställningar • Tävlingar är organiserade så att de bästa får tävla mest och de sämsta får inte tävla nästan alls. Dvs tävlingar premierar fysisk utveckling, något ting som barnet/den unga människan har ärvt av sina föräldrar • Tävlingsorganisationen begränsar konkurransen i åldrarna 16 – 18 år på nationell nivå – När man själv ska ha gjort ett val att hålla på med en specifik idrott – Där konkurransen är ett medel för den individuella utvecklingen, nationellt och regionalt – Vilket innebär att ett internationellt perspektiv krävs för att den långsiktiga utvecklingen ska kunna stimuleras, det kräver större ekonomiska resurser • Tidigare forskning visar att i dessa åldrar är det svårt att skilja på vem av talangen och medelmåttan som kommer att bli internationell stjärna • Forskning i dag visar på att stjärnorna i idrotten kommer från miljöer (där ungdomar i års ålder) har haft de idrottsliga, personella fysiska och ekonomiska förutsättningar – Detta resulterar i att den bedömningen man har gjort tidigare på vem som blir bäst (baserad på fysisk mognad och prestation) blir en självuppfyllande profetia – Vi ger dem som är bäst de bästa förutsättningarna, så utvecklas de bättre än de andra som inte har dessa förutsättningar, varpå vi bekräftar för oss själva att vi har gjort rätt val

9 Hur kan tävlingsmomentet användas för att långsiktig utveckla bra simmare? • Hur kan tävling vara roligt för alla i föreneingen? • Hur kan tävlandet som sker icke-formellt och informellt vara till gagn för det formella tävlandet? • Hur kan tävlandet anpassas efter en långsiktig utvecklingsstrategi? • Hur kan tävlandet bättre utnyttja de ekonomiska och personella resurserna som finns kring idrotten • Hur kan tävlandet stimulera barn och ungdomar till att våga pröva att göra sitt bästa för att upptäcka glädjen med idrottande? • Hur kan vi (vuxna?) organsiera, konstruera och förhålla oss till tävlandet så att det främjar våra barn till att välja att vara med längre i just vår idrott

10

11

12 Skillnader i ålder när PHV inträffar

13 Träningsbarhet - generellt

14 Träningsbarhet för flickor (pubertet)

15 Träningsbarhet pojkar (pubertet)

16 Variation in trainability. (Adapted from work by Bouchard et al., 1997) Magnitude of training response Time course of training response ‘Fast’ & ‘large’ response ‘Fast’ & ‘small’ response ‘Slow’ & ‘large’ response ‘Slow’ & ‘small’ response

17 En teori- om än något komplex • Utgångspunkten är personen, uppgiften (I detta fall att simma) och situationen (Nitsch & Hackfort, 1981; Hackfort, 1986). Detta inkluderar olika aspekter av prestationen som kan sägas vara kognitiva, emotionella och sociala(Hackfort, 2006). – Den fysiska processen I idrott är uppenbar, det handlar om att lära sig olika grundläggande (kasta, fånga, springa, slå kullerbytta, simma) och mera idrottsspecifika färdigheter(att simma fjärilsim, starta och landa på huvudet – armarna först) Alla aktiviteter kräver en hög grad av kognitiv – perceptuell förmåga, som att uppfatta olika stimulus (dvs information från omgivningen) och fatta rätt besluta att agera med kroppen I en given situation. – Dessutom kräver det emotionella färdigheter så som att bibehålla motivationen och reglera sina känslor för att vara prestera framgångsrikt Iisimning (detta fallet) – Slutligen är det så att simträningen och (tävlingen) försegår I ett socialt sammanhang, och kräver bl.a. att simmaren har en förmåga att samspela med andra (tränare, föräldrar och kompisar)på ett effektivt sättFinally, all sporting activities take place in a • Utifrån denna förståelsen om idrott kan vi fundera på om det system, den organisation och det sättet att genomföra träning och tävling tar hänsyn till dessa tre aspekter. Gör det inte det, tar vi inte hänsyn till att vilket barn som helst kan bli en framgångsrik idrottare.

18 Tidigt urval kontra brett utbud • Tidigt urval(hög volym av tränande och en låg volym av lek) – Tränande är karaktäriserat av träning med ett syfte att förbättra prestationen (dvs motivationen styr av yttre omständigheter dvs prestationen undertaken – kräver kognitivt och fysiskt arbete – Är relevant för att utveckla färdigheter • Brett utbud – Många idrottsliga aktiviteter • Barnet utmanas fysiskt, kognitivt emotionellt och socialt i olika situationer. Dessa färdigheter som utvecklas bidrar till att hjälpa barnet/den unga människan hantera de idrottsliga krav som ställs när den vill specialisera sig – Hög volym av lek • Organsierad lek används för att beskriva de informella idrottande • Det syftar till att maximera glädje (det var roligt att simma på det sättet) • Är reglerad genom åldersanpassader regler, kontrollerad av barnen själva eller en vuxen (som ser till att hålla sig I bakgrunden så att barnen får bestämma) • Barn modifierar reglerna av en organiserad idrott så att det liknar tävlingsidrotten men tillåter att idrottande kan ske med utgångspunkt från deras färdighetsnivå • Den informella aspekten gör att det krävs begränsad utrustning och kan ske med vilket urval av barn som helst

19 Sannolika sanningar om brett utbud • Brett urval av idrotter motverkar inte elitprestationen i idrotter där idrottarna når sin topp som vuxna (fysisk, emotionell och intellektuell mognad) • Brett utbud är kopplat till en längre idrottskarriär och kan verka positivt i det långsiktiga perspektivet. • Brett utbud möjliggör för deltagande i en rad olika situationer och påverkar den holistiska utvecklingen • En stor volym med lek under tiden som barnen har möjlighet att välja brett, bygger en god grund för inre motivation, genom att man deltar i aktiviteter som ger glädje och stimulerar inre känslomässig kontroll.

20 Sannolika sanningar om brett utbud • En stor volym med lek under tiden som barnen har möjlighet att välja brett manifesterar en bredd av motoriska och kognitiva erfarenheter som slutligen kan hjälpa barnet att välja sin huvudsakliga idrott (om de nu vill det). • Vid års ålder bör barnet ha möjlighet att antingen välja att specialisera sig i en idrott eller välja att fortsätta med idrott på motionsnivå. • Ungdomar har i de senare tonår utvecklat fysiska, kognitiva, emotionella och motoriska förmågor som behövs för att engagera sig i specialiserad simsträning.

21

22


Ladda ner ppt "Funderingar kring Långsiktig utveckling av simmare."

Liknande presentationer


Google-annonser