Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kalla kriget del 2 Cold War ”Холо́дная война́”, Kholodnaya voyna diverse komplicerade krig/konflikter Bakgrunden till a) diverse komplicerade krig/konflikter.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kalla kriget del 2 Cold War ”Холо́дная война́”, Kholodnaya voyna diverse komplicerade krig/konflikter Bakgrunden till a) diverse komplicerade krig/konflikter."— Presentationens avskrift:

1 Kalla kriget del 2 Cold War ”Холо́дная война́”, Kholodnaya voyna diverse komplicerade krig/konflikter Bakgrunden till a) diverse komplicerade krig/konflikter ”Globalization of liberalism/End of political history” b) att vi idag är i ”Globalization of liberalism/End of political history”! Varför är vi där idag? Först - tre sätt att se på ”skuldfrågor” och historia.

2 Drivkrafter bakom det kalla kriget 3 teorierna De 3 teorierna < Traditionalistisk teori: Sovjet = den drivande parten, medan USA till en början förhöll sig passivt. Först '47 (med Trumandoktrinen & Marshallplanen) blev USA mer aktivt, p.g.a. den sovjetiska expansiva politiken i Östeuropa då kommunistiska regimer installerades där (gm ek stöd, politisk förföljelse etc). Några fria val hölls ju ej i t ex Polen, tvärtemot vad som utlovats i Potsdammötet i juli Revisionistisk teori [=motsatt teori]: Sovjet = defensiva parten. Med tanke på deras krigserfarenheter. Hade rätt att bygga upp försvar i Östeuropa Som stöd för denna tolkning anför man bl.a. atombomben som - mer riktad mot Sovjet, som en varningssignal. Den amerikanska ekonomiska hjälpen = propagandakrig. postrevisionistiska Den postrevisionistiska riktningen [=mellanställning]: Betonar ländernas gemensamma ansvar, och frågorna om skuld och ansvar lämnas därhän (bygger ju på värderingar, och hör inte till historikerns uppgift

3 Drivkrafterna – forts. Maktpolitiska, ekonomiska och ideologiska motiv. Sammanvävda med varandra... Att få kontroll över områden och länder har såväl maktpolitiska som ekonomiska fördelar. Men också led i spridandet av ideologin! USA: ”Vi är Guds utvalda folk”, och demokrati=förbundet med marknadsekonomi. I Sovjet: marxist-leninistiska ideologin m världsrevolutionen som grundprincip (Marx - och Lenins modell). Hela världen gick i riktning mot det kommunistiska samhället. Ofrånkomlig lag: att utvecklingen gick mot ett klasslöst samhälle.

4 Berlinmuren  Grundproblem: Många från Östtyskland flyr till Västtyskland - 200'/år lämnade Östtyskland. Under ett par aprildagar 1961 kan så berlinborna se hur östtyska grävskopor börjar riva hus längs med gränsen. I augusti står muren klar. I Östberlin kallade man muren för ”den antifascistiska skyddsmuren”. Premiärminister Stoph (tal till ”DDR-Riksdagen”): ”Vi är inte längre beredda att stillatigande iaktta hur människor lockas ut ur DDR... denna slavhandel, som innebär att människor lockas ur landet under falska förespeglingar ” Muren kom att stå där som en symbol och påminnelse ända fram till Under denna tid lyckas 5000 fly, varav 500 vakter. Några hundra skjuts ihjäl.

5 Vietnamkriget Kommunistiske ledaren i Nordvietnam Ho Chi Minh startade uppror/en kupp i Sydvietnam för att störta deras ledare (en del i Sydvietnam stöttade kuppen – inte heller någon öppensinnad demokrati i Sydvietnam.) USA skickade soldater. Blev steg för steg till ett krig. Nordvietnam försvarade sig väl. USA använde avlövningsmedel, Napalm. USA förlorade kriget: mycket beroende på att man kunde se krigets fasor direkt hemma i sina vardagsrum med teven. (Hippie/flowerpower-rörelsen växer, vid främst västvärldens universitet/storstäder. Medborgarrättsrörelsen får en skjuts).

6 Sovjet – stark position I slutet av 1960-talet såg det ut som om Sovjetunionen hade övertaget: USA och västvärlden splittrades och demoraliserades av Vietnamkriget. Under ytan brottades dock Sovjetunionen med allvarliga problem.  Planstyrda ekonomin: svårhanterlig.  Dessutom Kina bröt öppet med Sovjet och '71 fick Kina USA:s erkännande och vann inträde i FN.

7 Détente: talen (ung ”avkoppling”, på fra) Grundidé : ”nog med vapen att förgöra varandra” + otroligt ngn viker sig  68: inte stötta andra länder till att få kärnvapen (Nuclear Non-Proliferation Treaty) 72: SALT1 - långdistansmissiler och bomber begränsas ”Strategic Arms Limitation Talks” (hölls dock ej) 75: Helsingforsöverenskommelsen: a) USA erkände Sovjets ställning i Östeuropa, b) man slöt avtal om handel c) Sovjet lovade (hrm…) att respektera mänskliga rättigheter. USA låter Kina få veto i FN =rel bra för Sovjet. (Även av symbolisk betydelse för avspänningen: USA:s pingislandslag åker till Kina, liksom Nixon. Sovjet och USA dockar i rymden.)

8 1969 års händelser  Relationen Sovjet och Kina var nu långtifrån stabil. Chrustjov gick mot samförstånd - lovade att inte stödja Kina (mot Indien, m kärnvapen), & lämnade stalinismen. = ”infiltrerats av kapitalism”, enligt Mao går brytningen mellan Sovjet och Kina t.o.m. över i mindre regelrätta gränsstrider.  Kina ses inte som en stor supermakt – såsom Sovjet. Men ändå viss oro...

9 Pragvåren 1968 Reformrörelse i Tjeckoslovakien som ville skapa en "socialism med mänskligt ansikte". Likt Ungern 1956 försökte alltså Tjeckoslovakien bryta sig loss ifrån Sovjetimperiet. Men även denna gång: sovjetledd invasion Genom den s.k. Brezjnevdoktrinen, förklarades strax därefter beslutsamheten om att behålla kontroll över Östeuropa. Greppet hårdnade. Den stelbenta styrningen visade sig också i ekonomin. Ekonomin: Ekonomin: Efter Stalin (-53) kom Chrustjovs reformer. Avgick '64, då missnöjet växt inom partiledningen. Brezjnev tillsattes, och satt t.o.m. sin död '82. Han ökade Sovjets globala militära inflytande. Satsade mindre på ekonomin, som stagnerade (särskilt fr 70-talets mitt) – färre reformer och reformer i jordbruk. Det saknades arbetare i vissa områden. Varor försvann fr marknaden - vilket en svart marknad försökte ersätta. Matköer.

10 Sovjets intervention i Afghanistan 1979 Var tänkt att vara en snabb affär, men utvecklades till ett sovjetiskt Vietnam inleddes ett folkligt uppror mot den sovjetstödda regimen, som tagit makten. Sovjet gick in 79. Gerillan (Mujaheddin) var svårbesegrad. (visade än en gång stormakters svårigheter mot välorganiserade gerillor – bristande stöd + kunnande i gerillakrigföring). Man fick också mycket stöd från USA – talibanerna och Al-Quaida har härigenom byggts upp av USA:s hjälp.. (Kuriosa: USA hade redan 1980 valt att bojkotta sommar-OS i Moskva i protest mot invasionen i Afghanistan. Sovjetunionen "hämnades" i sin tur genom att fyra32 år senare bojkotta sommar-OS i LA.)

11 Lech Walesa – tanken om absolut makt hade starkt ifrågasatts

12 Sovjet börjar få problem 1980-talets upprustning - Sovjet börjar få problem Efter år av nedrustning – Reagan 1980 väljs Ronald Reagan till president i USA. Hans strategi är att ”rusta ihjäl” Sovjetunionen. Star Wars (eller SDI) = ska slå ut de sovjetiska kärnvapnen innan de hinner landa i USA. Sovjet tvingades rusta. Kapprustningen tar ökad fart igen. Dyrt för Sovjet.

13 Solidaritet (Solidarność)  Polsk oavhängig fackförening som startades En strejk inleddes på Leninvarvet i Gdansk, man stängde in sig där – under ledning av Lech Walesa. Spred sig blixtsnabbt.  Krävde bättre arbetsvillkor, rätt att strejka, att censuren avskaffas, att politiska fångar släpps. Regeringen godtog - överraskande, även för de strejkande – de flesta krav!  Sovjet var oroliga att motståndet skulle sprida sig – och slog tillbaka (Breshnevdoktrinen), Tiotusentals Solidaritetsmedlemmar fängslades.  Rörelsen fortsatte dock – underjordisk nyhetspress, genom maskning etc. Hade avgörande betydelse för murens fall.

14 Gorbatjov 1985 – utses Gorbatjov till ledare för Sovjetunionen. Hans politik går ut på Glasnost (öppenhet) och Perestrojka (förändring, förnyelse). Nedrustningarna tar fart. Gorbatjov ville anpassa Sovjet lite mer efter den västerländska demokratin, stegvis. Det blev lite mer än han tänkt... Började släppa den inhemska politiska kontrollen. När de andra öststaterna märkte detta: väldiga (!) problem för makten. De sovjetiska tanksen skulle nog inte komma till undsättning? Mer krav på frihet och medborgerliga rättigheter. Till slut: diktaturerna och muren faller.

15 Murens fall Det började med att Ungern öppnade sina gränser mot Österrike - september '89. Det formligen strömmade östeuropéer (främst östtyskar) över till Österrike, som från västtyska ambassaden fick automatiskt medborgarskap. Den 2 oktober startar demokratirörelser runt om i DDR. Med tända ljus sitter befolkningen i hundratusentals ute på gator och torg och begär sin frihet. Den 9 november 1989 öppnas gränsöverfarten vid Checkpoint Charlie i Berlin. Den förhatliga muren blir sittplats för hundratusentals glädjerusiga berlinare. Innan nyåret 1989 har diktaturerna i Polen, Ungern, Tjeckoslovakien och Rumänien fallit. Den 18 mars 1990 hålls de första fria valen i Östtyskland. Den 3 oktober 1990 återförenas Tyskland. Krav på självständighet reses i de baltiska länderna.

16 Sovjetunionen begravs Utvecklingen i östeuropa hade gått mycket fort och det blev allt mer omöjligt för Gorbatjov att styra den långsamma utveckling som han ville att Sovjet skulle ta emot demokrati de baltiska staterna bryter sig ur sovjetimperiet och förklarar sig självständiga. Försök till statskupp fr kommunistiska generaler för att störta Gorbatjov. Han vill ha kvar Sovjetunionen, men demokratiskt. Boris Jeltsin glider upp på scenen: förespråkar upplösning av Sovjet. Stöder Gorbatjev, men genomför sedan på juldagen 1991 en oblodig kupp hålls det första fria valet i Ryssland. Sovjetunionen och det kalla kriget är ett minne blott.

17 Varför föll östblocket? Många förklaringar – däribland:  Ekonomi – kanoner före matvaror, hushållens standard. Uppenbar brist på ek reformer.  Krav på mänskliga rättigheter och spridande av information.  Mer...?

18 Viktiga begrepp  Berlinmuren 1961 (med på denna ppt, p.g.a. fokus på kommunismens utveckling)  Kubakrisen 1962  Deténte talen  Pragvåren 1968  Vietnamkriget talet  Afghanistan  ”Solidaritet” fackförening i Polen

19 ”Alla” begrepp... Förstås alldeles alldeles för många för er – och ofta äv för mig... – att behöva kunna. Men för den som vill: ev något enstaka begrepp att kolla upp, och delge klassen vid våra diskussioner talet Jaltakonferensen · Operation Unthinkable · Potsdamkonferensen · Gouzenkoaffären · Irankrisen 1946 · Kinesiska inbördeskriget · Inbördeskriget i Grekland · Omvärdering av Tysklandsfrågan · Morgenthauplanen · Trumandoktrinen · Marshallplanen · Pragkuppen · Jugoslav-sovjetiska beytningen · Berlinblockaden · Västmakternas svek · Järnridån · ÖstblocketJaltakonferensenOperation UnthinkablePotsdamkonferensenGouzenkoaffärenIrankrisen 1946Kinesiska inbördeskrigetInbördeskriget i GreklandOmvärdering av TysklandsfråganMorgenthauplanenTrumandoktrinen MarshallplanenPragkuppenJugoslav-sovjetiska beytningenBerlinblockadenVästmakternas svekJärnridånÖstblocket 1950-talet Koreakriget · Indokinakriget · Operation Ajax · Folkupproret i Östtyskland 17 juni 1953 · Militärkuppen i Guatemala 1954 · Första taiwanesiska sundkrisen · Genèvekonferensen · Poznańrevolten · Ungernrevolten · Suezkrisen · Sputnikkrisen · Andra taiwanesiska sundkrisen · Kubanska revolutionen · Köksdebatten · Bandungkonferensen · Bricker Amendment · McCarthyism · Operation Gladio · HallsteindoktrinenKoreakrigetIndokinakrigetOperation AjaxFolkupproret i Östtyskland 17 juni 1953Militärkuppen i Guatemala 1954 Första taiwanesiska sundkrisenGenèvekonferensenPoznańrevoltenUngernrevoltenSuezkrisenSputnikkrisenAndra taiwanesiska sundkrisenKubanska revolutionenKöksdebattenBandungkonferensenBricker AmendmentMcCarthyism Operation GladioHallsteindoktrinen 1960-talet Kongokrisen · Kinesisk-sovjetiska brytningen · U-2-affären · Invasionen av Grisbukten · Kubakrisen · Berlinmuren · Vietnamkriget · Militärkuppen i Brasilien 1964 · USA:s invasion av Dominikanska republiken · Sydafrikanska gränskriget · Statskuppen i Indonesien 1965 · Dominoteorin · Bangkokdeklarationen · Inbördeskriget i Laos · Den grekiska militärjuntan · Kulturrevolutionen · Sino-indiska kriget 1962 · Pragvåren · Gulaschkommunism · Sino-sovjetiska gränskonfliktenKongokrisenKinesisk-sovjetiska brytningenU-2-affärenInvasionen av GrisbuktenKubakrisenBerlinmuren VietnamkrigetMilitärkuppen i Brasilien 1964USA:s invasion av Dominikanska republikenSydafrikanska gränskriget Statskuppen i Indonesien 1965DominoteorinBangkokdeklarationenInbördeskriget i LaosDen grekiska militärjuntan KulturrevolutionenSino-indiska kriget 1962PragvårenGulaschkommunismSino-sovjetiska gränskonflikten 1970-talet Avspänningspolitik · Ickespridningsavtalet · Svarta september · Inbördeskriget i Kambodja · Pingpongdiplomati · Fyrmaktsavtalet · Nixons besök i Kina 1972 · Militärkuppen i Chile 1973 · Oktoberkriget · SALT-avtalen · Inbördeskriget i Angola · Inbördeskriget i Moçambique · Ogadenkriget · Kambodjansk-vietnamesiska kriget · Kinesisk-vietnamesiska kriget · Iranska revolutionen · Operation Condor · Bangladeshs befrielsekrig · Korean Air Lines Flight 902AvspänningspolitikIckespridningsavtaletSvarta septemberInbördeskriget i KambodjaPingpongdiplomati FyrmaktsavtaletNixons besök i Kina 1972Militärkuppen i Chile 1973OktoberkrigetSALT-avtalenInbördeskriget i AngolaInbördeskriget i MoçambiqueOgadenkrigetKambodjansk-vietnamesiska krigetKinesisk-vietnamesiska krigetIranska revolutionenOperation CondorBangladeshs befrielsekrigKorean Air Lines Flight talet Afghansk-sovjetiska kriget · Olympiska bojkotten · Solidaritet · Contras · Centralamerikanska krisen · RYAN · Korean Air Lines Flight 007 · Able Archer 83 · Strategic Defense Initiative · Invasionen av Grenada · Protesterna på Himmelska fridens torg 1989 · Den sjungande revolutionen · Invasionen av Panama · Berlinmurens fall · Revolutionerna i Östeuropa 1989 · Glasnost · PerestrojkaAfghansk-sovjetiska krigetOlympiska bojkottenSolidaritetContrasCentralamerikanska krisenRYANKorean Air Lines Flight 007Able Archer 83Strategic Defense InitiativeInvasionen av GrenadaProtesterna på Himmelska fridens torg 1989Den sjungande revolutionenInvasionen av PanamaBerlinmurens fallRevolutionerna i Östeuropa 1989Glasnost Perestrojka 1990-talet Jugoslaviens fall · Sovjetunionens fall · Tjeckoslovakiens fallJugoslaviens fallSovjetunionens fallTjeckoslovakiens fall

20 Norden under det kalla kriget Danmark och Norge anslöt sig till NATO. Finland blev militärt och utrikespolitiskt beroende av Sovjet, men lyckades bevara sin självständighet. Sverige förklarade sig neutralt, men knöt i praktiken starka band med NATO.

21 Hur såg då svenskar på kalla kriget? SIFO 1957: ”Vilken inställning har du till följande stater?” 67 % gillade eller gillade i hög grad USA. England. 49 %, Tyskland. 34 %, Frankrike 32 %, Ryssland. 2 %. I undersökningen ingick även Israel 23 % och Egypten 11 %. (källa: )

22 Sverige under kalla kriget, forts Vilken sida stod folket på? I värnplikt: genom övningar framgick klart vem som var fienden. Det kommunistiska partiet, som hade omkring 5 %, önskade inte heller under en stor del av kalla kriget att Sverige skulle sovjetiseras.http://www.tidsanda.se/kommentar.pdfhttp://www.tidsanda.se/kommentar.pdf Ändå i hela västvärlden: rädsla för kommunism – hård kontroll (t.ex. IB/SÄPO). Men i praktiken – rel stor politisk enighet. Skillnaderna gällde mera hur välfärdsreformerna skulle styras och finansieras. Arbetarna gavs goda villkor, delvis p.g.a. rädsla för kommunism. Där kommunismen var stark kunde stor partier nästan helt klara sig från politisk granskning (t.ex. Italien – där Kd och S efter kalla kriget föll ihop i korruptionsskandaler.)

23 Konflikter i tredje världen  Sovjet stöttade – ekonomiskt m vapen etc – bl.a. Cuba, men även ett antal socialistiska rörelser (t.ex. Etiopien, Somalia, Angola, Östtimor etc etc). Kina stöttade bl.a. Nordkorea.  USA - gick bl.a. in i Dominikanska republiken, Indonesien (störtade kommunist), Chile (folkvald socialist, S. Allende)  Mer eller mindre fördolda insatser - i bl.a. Sydamerika – USA stöttade Operation Condor, som leddes av diktatorer i Argentina, Brasilien, Bolivia, Chile, Uruguay och Paraguay. Motverkade bl.a. äv ledningen i Jamaica som börjat samarbeta m Cuba. Och senare – 1980-talet – stödde aktivt Nicaraguas brutala militärmilis (Contras)

24 Israel-Palestina Bakgrund: Den 15 maj 1948 upphörde det brittiska mandatet Palestina. Dagen innan, den 14 maj, utropade judarna staten Israel. Den 15 maj övertog arabiska styrkor från de kringliggande arabländerna de delar av Palestina som skulle tillfalla den arabiska staten. Sovjet och USA fördömer – på samma sida! Under Suezkrisen: USA och Sovjet på Egyptens sida denna gång – FN-trupp ska övervaka, kanalen ska tillhöra Egypten. Orsak: '49 hade Egypten blivit dominerande arabstat, med mål att ena araberna -mycket viktigt land för stormakterna. USA inser nu också mellanösterns vikt - fylla vakuumet efter Storbritannien och Frankrike. Eisenhower-doktrinen: Kommunismen = hotet i mellanöstern. Israel blir stegvis starkt allierad, en bricka i kalla kriget. (Stark pro-israelisk lobby i USA) (Bakgrund Suez=1956 nationaliserade Nasser Suezkanalen, Britter och Fransmän: ”avtalsbrott!”. Britterna och fransmännen övertalar Israel att starta krig i syfte att ta tillbaka kanalen. Israel ockuperar hela Sinai framtill Suez. Britterna och fransmännen: ”båda parter ska förflytta sig 15 km från kanalen”. Egypten vägrar - egyptiska ställningar bombas. USA och Sovjet går in på Egyptens sida. FN: förslag om att kanalen ska tillhöra Egypten.)

25 Israel-Palestina Relationer under kalla kriget i korthet: USA stödde aktivt Israel, Sovjetunionen stödde arabstaterna. Överkurs: Se särskild karta över utveckling av landområden... Suezkrisen 1948_______1956________ _______1967___________1973_____1979____1987 Israel bildas PLO 6 dagars kriget Okt kriget Fred Intifadan 1.a Palestina kriget

26 Konflikten idag – för den nyfikne Konfliktpunkter : Palestinska befrielseorganisationen PLO erkänner Israel (’88) men hävdar alla flyktingars rätt att återvända. Israel säger nej men har i princip accepterat en tvåstatslösning. Båda sidor vill ha Jerusalem som sin huvudstad - Israeler hänvisar till hur det var före sexdagarskriget 1967, då östra Jerusalem löd under Jordanien: då judar hindrades från att besöka sin viktigaste vallfartsort, klagomuren. Islamistiska motståndsrörelsen Hamas, som vann det palestinska valet 2006, vägrar att erkänna Israels rätt att existera. Hamas godtar inte heller avtal som ingåtts mellan Israel och PLO. Den palestinska staten som Israel och PLO förhandlat om skulle omfatta Västbanken och Gaza, två områden som Israel ockuperade i sexdagarskriget 1967 – på en framtida förbindelse däremellan ligger Israel. Israel vill behålla de största bosättningarna på Västbanken. Dagsläget: Israel lämnade Gaza 2005 men Gaza är avspärrat och beskjutning sker. Runt nyåret 2009 genomförde Israel massiva militära angrepp i Gaza. Hamas styr i Gaza, medan PLO:s huvudfraktion Fatah dominerar på Västbanken. 2010: Då Israel vägrar frysa utbyggnaden av bosättningar vägrar palestinierna på Västbanken (PLO) att förhandla. USA påbörjar fredsarbete. En fartygskonvoj bordas, och nio besättningsmän dödas, varefter Israel lättar på blockaden mot Gaza.


Ladda ner ppt "Kalla kriget del 2 Cold War ”Холо́дная война́”, Kholodnaya voyna diverse komplicerade krig/konflikter Bakgrunden till a) diverse komplicerade krig/konflikter."

Liknande presentationer


Google-annonser