Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att skaffa föda, bostad, kläder, etc och - sedan fördela det inom ett samhälle Hur har människan klarat det?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att skaffa föda, bostad, kläder, etc och - sedan fördela det inom ett samhälle Hur har människan klarat det?"— Presentationens avskrift:

1 Att skaffa föda, bostad, kläder, etc och - sedan fördela det inom ett samhälle Hur har människan klarat det?

2  I kursen ges en orientering om hur människor i skilda kulturer, ekosystem och tidsepoker utan att använda sig av industriell teknologi har utvecklat strategier för att livnära sig på olika typer av naturresurser. Detta inbegriper diskussion av olika  försörjningsstrategier och deras kulturella, ekologiska och historiska sammanhang.  I dag kulturbegreppet och jägare samlare

3 För föreläsningen i dag:  1. Bates, D.G Human Adaptive Strategies: Ecology, Culture and Politics. Allyn & Bacon. (Går även bra med annan upplaga.)  Kulturbegrepp mm. Kap. 1, Jägare/samlare kap. 3  2. (Redman, C.L Human Impact on Ancient Environments. Tucson: University of Arizona Press.  Jägare i historisk perspektiv kap. 4)

4 Grundformerna för mänsklig anpassning (till sin miljö) 1. Jakt/samling: Insamling av vilda växter, jakt och fiske. 2. Trädgårdsbruk (subsistens jordbruk, extensivt jordbruk): Enkel form för jordbruk där man producerar mat vid hjälp av domesticerade plantor och djur. Man använder mindre jordstycken extensivt med enkla redskap. Man odlar med bibehållen biodiversitet och stor artrikedom. Ofta i kombination med svedjebruk. 3. Pastoralism/boskapsskötsel Försörjningssätt baserat på boskapsskötsel dvs. domesticerade djur där man använder naturliga beten och lever på produkterna från djuren - mjölk, ost, kött, blod, skinn etc. båda för egen försörjning och som bytesprodukt. Ofta i kombination med nomadism (flyttningar mellan betesmarker). 4. Intensivt jordbruk: Jordbruk där man använder dragdjur (eller traktorer), plogar och ofta bevattningssystem. Jorden (och djuren) används intensivt och producerar större skördar per ytenhet (och mera per djur) än vid trädgårdsbruk men med större insats av energi (arbetskraft av djur och människor eller andra energikällor såsom fosilla bränslen och gödselmedel mm). Monokulturer och förlust av biodiversitet (Intensivt jordbruk är en förrutsättning för en industriellt utveckling) (5. Industri)

5

6  Människor som del i samhällen  utvecklade distinkta beteenden för att överleva inom olika ekosystem  och de utvecklade kulturer

7  Kultur är den del av mänskligt beteende som är inlärd  och inte medfödd   Kultur är traditioner och praxis (sedvana)  Som förmedlas genom inlärning  Och som styr en grupps beteende  En delat kunskap  Det som vi som grupp har gemensamt  Varje individ blir en del av sin kultur med allt vad det innebär av delade antaganden genom en process som är båda medveten och omedveten  och som startar så snart barnet är född

8 En delat kunskap som ges vidare till nya generationer i en ackumulationsprocess där något försvinner och nytt läggs till

9  Alla barn har kapacitet att ta till sig kultur  Det är något medfödd  Och universellt  Men den kultur som barnet får är avhängigt av  vilken sociala sammanhang det växer upp i dvs  in i vilken grupp det får sin enculturation /socialisering  Och inte av dess biologiska gener

10  Genom vår kultur kommer vi att dela  åsikter med andra inom samma grupp  Det som vi tar för givet  Del av den tysta kunskapen (tacit knowledge)  Vi delar system av mening

11 Kunskapen hos dom gamla är viktig för att föra kulturen vidare i kulturer som bygger på muntliga traditioner

12 Gujjar skola - ny utveckling Från oral kunskap till det skrivna ordet

13  Kultur är något man lär sig  Och något man delar med andra  Kultur är också symbolisk  Dvs den baseras på den unika mänskliga förmåga Att kommunicera med hjälp av symboler  Symboler är tecken som inte har en nödvändig eller naturlig relation till det som de står för.

14 KO ELLER GAY  Främst bland våra symbolsystem är språket där det inte finns någon logisk relation mellan t.ex ordet ko och den varelse som det betecknar  - Ko el. gay  symbolisera båda samma djur  men relationen mellan ljud och fenomen  förstås bara inom respektive kulturella sfär:  Skandinavien  Eller den hindi-talande delen av Indien

15  Ordet Gay har en stark rituell och religiös betydelse i det hinduistiska Indien!  Som ordet ko inte har i Sverige  Fast det betecknar samma varelse med fyra ben och ett juver

16 HAIDA (CANADA)  MEN  Kulturella system är inte statiska  De ändrar sig   Människor är inte passiva delar av sin kultur  De använder sina kulturer aktivt

17  Ex religion  Vad är den sanna hinduism? Islam? Kristendom?  Vem har rätt att kalla sig svensk?  Vem har makten över kulturen?  Olika grupper försöker att framställa sin egen praxis, sina egna traditioner och föreställningar som de enda rätta

18  är tendensen att se sin egen kultur som överlägsen andra kulturer  Och att se på andra kulturer genom sina egna kulturella glasögon  Det skapar solidaritet inom den egna gruppen  Och avgränsar den gentemot andra  Som anses ha fel uppfattningar  Inte riktigt förstå  Många stammar ser sig själv som riktiga människor  Same  Inuit  Betyder vi människor

19  Man får inte döma en kultur utifrån en annan kulturs premisser  Ett beteende kan bara dömas utifrån den egna kulturen   Dvs människor skall ha rätt att leva i överenskommelse med sin kultur

20  är karakteristisk för antropologin  - motsatsen är reduktionism  Holismen betyder att helheten blir alltid mera än summen av delarna  - och att man försöker förstå en del av mänskligt beteende som en del av ett hela - där vi också måste ta in miljöaspekten

21 VAN GUJARERNA KAN INTE FÖRSTÅS OM MAN INTE FÖRSTÅR DEM SOM EN DEL AV SKOGEN EN DEL AV REGIONEN EN DEL AV DEN REGIONALA EKONOMIN EN DEL AV GENUSSYSTEM Och AV DEN DEN HISTORISKA PROCESSEN ETC

22 KULTURER UTGÖR HELA SYSTEM ELLER MÖNSTRAR DÄR DELARNA ÄR INBÖRDES AVHÄNGIGA AV VARANDRA NÄR EN DEL ÄNDRAR SIG FÖLJER ANNAT EFTER

23 Kultur relativismmen Att se på andra människors adfärd i sitt kulturella sammanhäng dvs att försöka att förstå det som en del av en kultur Motsatsen är att dömma andra utifrån sina egna kulturella förestälningar Dvs Etnocentrism Att förstå skogen från ett gujjar perspektiv Etnobiologi

24  Vi vet att det finns en biologisk evolution  Det är det som Darwin har beskrivet i ‘ Om arternas upprinnelse genom naturigt utval’ 1859   Men också samhällen har utvecklats  från tidiga jägare samlare samhällen  av hominider för flera millioner år sedan  till dagens industrisamhällen.   dvs en kombination av fysisk och kulturell evolution.

25  kulturer utvecklades i samklang med specifika ekosystem  (Redman)

26  vi kan tänka oss skillnaden mellan en polarinuit  som lever vid Thule av jakt och fiska  kör sitt hundspann  hela tiden lever på marginalen  i en värld utan sol hälften av året   och en indian i regnskogen i Amazonas  som också lever på jakt och fiska men har utvecklat en annan kulturell anpassning i sin tropiska miljö

27  MEN man ser att grupper med liknande försörjnings sätt  Också har liknande sociala strukturer  Det finns en korrelation mellan försörjningssätt  (Den teknologi som används för försörjningen)  Och sådana variabler  Som social organisation och  Ekonomisk system

28  för att leva överleva - och försörja sig under en längre tid inom samma område har människan varit tvingat att (så och säga) leva på naturens villkor  och hålla sin resursutnyttjande inom områdets bärkraft  Och att hålla befolkningen på en sådan nivå att den kan överleva också under perioder av brist

29  Men människor kan inte snabbt till fots komma till nya okända områden  och för det mesta har man använt kända områden  områden som varit ”habitats”  dvs en natur, ett landskap som man lever i och som man känner sig hemma i

30  Dvs hur stort ett resursutnyttjande - av ett mänskligt samhälle - kan ett visst geografisk område tåla innan det börjar utarmas  Här har det under den tiden vi är intresserade av den förindustriella främst varit en fråga om tillgången på?

31  dels de resurser som finns lokalt och som på något sätt används för försörjningen Naturtillgångarna  men bärkraft är dynamisk  inte statisk  inte bara naturtillgångar  men också det sociala  hur människor organiserar sig  det demografiska  hur många  vilken sammansättning  och kulturen  den inlärda kunskapen hos de människor som använder området  Dvs det som ingår i kulturen

32  Om en brist uppstår under en viss period  som vinter  eller torrperiod   måste man antingen ha mat upplagrat från tidigare perioder  sommaren - hösten   eller man måsta importera utifrån som vi gör nu  men för människan under den största delen av sin historia  har inte detta varit möjligt  - och för människor som inte har pengar att köpa mat för  är det fortfarande inte möjligt.   Om det finns outnytjade resurser i andra områden kan man vandra ditt

33  Med ny kunskap kan man använda nya resurser  ny teknologi  nya redskap  nya odlingsformer  eller nya mera effektiva jaktformer   och därmed höja bärkraftsnivån och försörja en större population

34  Det vill säga vilket system man använder för att försörja sig spiller in när det gäller hur stor en population som kan överleva inom ett område.

35

36  Sett i det långa historiska perspektivet har samlare/jägare varit den mest lyckade formen för mänsklig anpassning i sin miljö  I och med att den kunnat reproducera sig själv under en sådan lång period.

37  Vilka bilder får ni när ni tänker på jägare och samlare  vad var för sorts människor?  Hur levde de, tror ni. Vilken sorts liv ?

38 HÅRT, KORT, BRUTALT BEHAGLIGT LIV I HARMONI MED NATUREN

39 JÄGARE/SAMLARE

40  Begreppet ”Man the Hunter”  Kan ses som en ”male bias” i antropologi  Att utvecklingen ses helt och hållit från ett manligt perspektiv  Och att man sätter likhetstecken mellan  Människa och man  Eller på engelska  Man - human och - male

41  Att ta kategorier eller termer som verkar neutrala som ”man” ”kvinna” ”äktenskap” ”familj” ”hushåll” ”försörjning” och problematisera dem  -gå in dem och se vad det i verkligheten är som ligger bakom begreppen - och då finna att de inte alls är så neutrala och oskyldiga som det verkar - att de är kulturellt konstruerade och att det finns ett innehåll i dem som berättar väldig mycket om ex maktstrukturerna i det samhälle som har konstruerat dem.

42  Jägare/samlare är en extensiv försörjningsmetod  kan inte försörja en stor befolkning  ofta har befolkningarna varit stabila under långa perioder  men i små flexible grupper (bands)  vid bråk har en grupp kunnat bryta upp  och flytta någon annanstans  i och med att man inte ägde resurserna

43  med koncentration av befolkningen ett par gångar om året och sen spridning över ett stort område  beroende på säsongmässiga svängningar i tillgången på föda och vatten  Netslik samlades till isjakten på säl på vintern  Kung San samlades vid vattenhålen under torkperioden

44  !Kung have always referred to themselves as Ju/'hoansi (pronounced "zhut-wasi"), which means "real people".

45

46  Delar numera öknen med boskapsskötare

47 MONGONGO ( SCHINZIOPHYTON RAUTANENII  Nutrition  Per 100 grams shelled nuts:nuts  57 g fat:fat  44% polyunsaturated  17% saturated  18% monounsaturated  24 g proteinprotein  193 mg calciumcalcium  4 mg zinczinc  2.8 mg coppercopper  565 mg vitamin E (and tocopherol)vitamin E tocopherol


Ladda ner ppt "Att skaffa föda, bostad, kläder, etc och - sedan fördela det inom ett samhälle Hur har människan klarat det?"

Liknande presentationer


Google-annonser