Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mänsklig försörjning Att skaffa föda, bostad, kläder, etc

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mänsklig försörjning Att skaffa föda, bostad, kläder, etc"— Presentationens avskrift:

1 Mänsklig försörjning Att skaffa föda, bostad, kläder, etc
och - sedan fördela det inom ett samhälle Hur har människan klarat det?

2 I kursen ges en orientering om hur människor i skilda kulturer, ekosystem och tidsepoker utan att använda sig av industriell teknologi har utvecklat strategier för att livnära sig på olika typer av naturresurser. Detta inbegriper diskussion av olika försörjningsstrategier och deras kulturella, ekologiska och historiska sammanhang. I dag kulturbegreppet och jägare samlare

3 Kurslitteratur För föreläsningen i dag:
1. Bates, D.G Human Adaptive Strategies: Ecology, Culture and Politics. Allyn & Bacon. (Går även bra med annan upplaga.) Kulturbegrepp mm. Kap. 1, Jägare/samlare kap. 3 2. (Redman, C.L Human Impact on Ancient Environments. Tucson: University of Arizona Press. Jägare i historisk perspektiv kap. 4)

4 Grundformerna för mänsklig anpassning (till sin miljö)
1. Jakt/samling: Insamling av vilda växter, jakt och fiske.  2. Trädgårdsbruk (subsistens jordbruk, extensivt jordbruk): Enkel form för jordbruk där man producerar mat vid hjälp av domesticerade plantor och djur. Man använder mindre jordstycken extensivt med enkla redskap. Man odlar med bibehållen biodiversitet och stor artrikedom. Ofta i kombination med svedjebruk. 3. Pastoralism/boskapsskötsel Försörjningssätt baserat på boskapsskötsel dvs. domesticerade djur där man använder naturliga beten och lever på produkterna från djuren - mjölk, ost, kött, blod, skinn etc. båda för egen försörjning och som bytesprodukt. Ofta i kombination med nomadism (flyttningar mellan betesmarker).  4. Intensivt jordbruk: Jordbruk där man använder dragdjur (eller traktorer), plogar och ofta bevattningssystem. Jorden (och djuren) används intensivt och producerar större skördar per ytenhet (och mera per djur) än vid trädgårdsbruk men med större insats av energi (arbetskraft av djur och människor eller andra energikällor såsom fosilla bränslen och gödselmedel mm). Monokulturer och förlust av biodiversitet (Intensivt jordbruk är en förrutsättning för en industriellt utveckling) (5. Industri)

5

6 Kultur Människor som del i samhällen
utvecklade distinkta beteenden för att överleva inom olika ekosystem och de utvecklade kulturer

7 KULTUR Kultur är den del av mänskligt beteende som är inlärd
och inte medfödd Kultur är traditioner och praxis (sedvana) Som förmedlas genom inlärning Och som styr en grupps beteende En delat kunskap Det som vi som grupp har gemensamt Varje individ blir en del av sin kultur med allt vad det innebär av delade antaganden genom en process som är båda medveten och omedveten och som startar så snart barnet är född

8 Att delta i Van Gujararnas värld
En delat kunskap som ges vidare till nya generationer i en ackumulationsprocess där något försvinner och nytt läggs till Att delta i Van Gujararnas värld

9 Enculturation/socialisering
Alla barn har kapacitet att ta till sig kultur Det är något medfödd Och universellt Men den kultur som barnet får är avhängigt av vilken sociala sammanhang det växer upp i dvs in i vilken grupp det får sin enculturation /socialisering Och inte av dess biologiska gener

10 Tyst kunskap Genom vår kultur kommer vi att dela
åsikter med andra inom samma grupp Det som vi tar för givet Del av den tysta kunskapen (tacit knowledge) Vi delar system av mening

11 Kunskapen hos dom gamla är viktig för att föra kulturen vidare i kulturer som bygger på muntliga traditioner

12 Gujjar skola - ny utveckling
Från oral kunskap till det skrivna ordet Gujjar skola ny utveckling

13 Kultur blir således delade symbolsystem
Kultur är något man lär sig Och något man delar med andra Kultur är också symbolisk Dvs den baseras på den unika mänskliga förmåga Att kommunicera med hjälp av symboler Symboler är tecken som inte har en nödvändig eller naturlig relation till det som de står för.

14 Ko eller gay Främst bland våra symbolsystem är språket där det inte finns någon logisk relation mellan t.ex ordet ko och den varelse som det betecknar - Ko el. gay symbolisera båda samma djur men relationen mellan ljud och fenomen förstås bara inom respektive kulturella sfär: Skandinavien Eller den hindi-talande delen av Indien

15 Ordet Gay har en stark rituell och religiös betydelse i det hinduistiska Indien!
Som ordet ko inte har i Sverige Fast det betecknar samma varelse med fyra ben och ett juver

16 Haida (Canada) MEN Kulturella system är inte statiska De ändrar sig Människor är inte passiva delar av sin kultur De använder sina kulturer aktivt

17 Kultur är omtvistad Ex religion
Vad är den sanna hinduism? Islam? Kristendom? Vem har rätt att kalla sig svensk? Vem har makten över kulturen? Olika grupper försöker att framställa sin egen praxis, sina egna traditioner och föreställningar som de enda rätta

18 Etnocentrism Många stammar ser sig själv som riktiga människor Same
är tendensen att se sin egen kultur som överlägsen andra kulturer Och att se på andra kulturer genom sina egna kulturella glasögon Det skapar solidaritet inom den egna gruppen Och avgränsar den gentemot andra Som anses ha fel uppfattningar Inte riktigt förstå Många stammar ser sig själv som riktiga människor Same Inuit Betyder vi människor

19 Kulturrelativism Man får inte döma en kultur utifrån en annan kulturs premisser Ett beteende kan bara dömas utifrån den egna kulturen Dvs människor skall ha rätt att leva i överenskommelse med sin kultur

20 Det holistiska perspektivet:
är karakteristisk för antropologin - motsatsen är reduktionism Holismen betyder att helheten blir alltid mera än summen av delarna - och att man försöker förstå en del av mänskligt beteende som en del av ett hela - där vi också måste ta in miljöaspekten

21 Local worlds Van Gujarerna
kan inte förstås om man inte förstår dem som en del av skogen en del av regionen EN DEL AV DEN REGIONALA EKONOMIN EN DEL AV GENUSSYSTEM Och AV DEN DEN HISTORISKA PROCESSEN ETC

22 En egen värld När en del ändrar sig följer annat efter
Kulturer utgör hela system Eller mönstrar Där delarna är inbördes avhängiga av varandra När en del ändrar sig följer annat efter

23 Att förstå skogen från ett gujjar perspektiv
Kultur relativismmen Att se på andra människors adfärd i sitt kulturella sammanhäng dvs att försöka att förstå det som en del av en kultur Motsatsen är att dömma andra utifrån sina egna kulturella förestälningar Dvs Etnocentrism Att förstå skogen från ett gujjar perspektiv Etnobiologi

24 Vi vet att det finns en biologisk evolution
Det är det som Darwin har beskrivet i ‘Om arternas upprinnelse genom naturigt utval’ 1859 Men också samhällen har utvecklats från tidiga jägare samlare samhällen av hominider för flera millioner år sedan till dagens industrisamhällen. dvs en kombination av fysisk och kulturell evolution.

25 - co-evolutionen - kulturer utvecklades i samklang med specifika ekosystem (Redman)

26 vi kan tänka oss skillnaden mellan en polarinuit
som lever vid Thule av jakt och fiska kör sitt hundspann hela tiden lever på marginalen i en värld utan sol hälften av året och en indian i regnskogen i Amazonas som också lever på jakt och fiska men har utvecklat en annan kulturell anpassning i sin tropiska miljö

27 MEN man ser att grupper med liknande försörjnings sätt
Också har liknande sociala strukturer Det finns en korrelation mellan försörjningssätt (Den teknologi som används för försörjningen) Och sådana variabler Som social organisation och Ekonomisk system

28 för att leva överleva - och försörja sig under en längre tid inom samma område har människan varit tvingat att (så och säga) leva på naturens villkor och hålla sin resursutnyttjande inom områdets bärkraft Och att hålla befolkningen på en sådan nivå att den kan överleva också under perioder av brist

29 Så resurser kan transporteras omkring eller populationer kan flytta
Men människor kan inte snabbt till fots komma till nya okända områden och för det mesta har man använt kända områden områden som varit ”habitats” dvs en natur, ett landskap som man lever i och som man känner sig hemma i

30 Hur skapar man en balans i utnyttjandet av ett områdes natur
Dvs hur stort ett resursutnyttjande - av ett mänskligt samhälle - kan ett visst geografisk område tåla innan det börjar utarmas Här har det under den tiden vi är intresserade av den förindustriella främst varit en fråga om tillgången på?

31 bärkraftsbegreppet ??????? dels de resurser som finns lokalt och som på något sätt används för försörjningen Naturtillgångarna men bärkraft är dynamisk inte statisk inte bara naturtillgångar men också det sociala hur människor organiserar sig det demografiska hur många vilken sammansättning och kulturen den inlärda kunskapen hos de människor som använder området Dvs det som ingår i kulturen

32 Om en brist uppstår under en viss period
som vinter eller torrperiod måste man antingen ha mat upplagrat från tidigare perioder sommaren - hösten eller man måsta importera utifrån som vi gör nu men för människan under den största delen av sin historia har inte detta varit möjligt - och för människor som inte har pengar att köpa mat för är det fortfarande inte möjligt. Om det finns outnytjade resurser i andra områden kan man vandra ditt

33 Med ny kunskap kan man använda nya resurser
ny teknologi nya redskap nya odlingsformer eller nya mera effektiva jaktformer och därmed höja bärkraftsnivån och försörja en större population

34 Det vill säga vilket system man använder för att försörja sig spiller in när det gäller hur stor en population som kan överleva inom ett område.

35 Försörjning som en kulturell anpassning till en specifik miljö

36 Sett i det långa historiska perspektivet har samlare/jägare varit den mest lyckade formen för mänsklig anpassning i sin miljö I och med att den kunnat reproducera sig själv under en sådan lång period.

37 Vilka bilder får ni när ni tänker på jägare och samlare
vad var för sorts människor? Hur levde de, tror ni. Vilken sorts liv ?

38 Jägare/samlare? Hårt, kort, brutalt
Behagligt liv i harmoni med naturen

39 Lever direkt från den vilda naturen
Jägare/samlare

40 Man the hunter Begreppet ”Man the Hunter”
Kan ses som en ”male bias” i antropologi Att utvecklingen ses helt och hållit från ett manligt perspektiv Och att man sätter likhetstecken mellan Människa och man Eller på engelska Man - human och - male

41 feministisk teori Att ta kategorier eller termer som verkar neutrala som ”man” ”kvinna” ”äktenskap” ”familj” ”hushåll” ”försörjning” och problematisera dem -gå in dem och se vad det i verkligheten är som ligger bakom begreppen - och då finna att de inte alls är så neutrala och oskyldiga som det verkar - att de är kulturellt konstruerade och att det finns ett innehåll i dem som berättar väldig mycket om ex maktstrukturerna i det samhälle som har konstruerat dem .

42 Flexibilitet Jägare/samlare är en extensiv försörjningsmetod
kan inte försörja en stor befolkning ofta har befolkningarna varit stabila under långa perioder men i små flexible grupper (bands) vid bråk har en grupp kunnat bryta upp och flytta någon annanstans i och med att man inte ägde resurserna

43 Cyklisk vandrande - den ekologiska anpassningen
med koncentration av befolkningen ett par gångar om året och sen spridning över ett stort område beroende på säsongmässiga svängningar i tillgången på föda och vatten Netslik samlades till isjakten på säl på vintern Kung San samlades vid vattenhålen under torkperioden

44 !Kung San i Kalahariöknen
!Kung have always referred to themselves as Ju/'hoansi (pronounced "zhut-wasi"), which means "real people".

45 Map showing current location of Kalahari San Bushman.

46 Delar numera öknen med boskapsskötare

47 Mongongo Mongongo (Schinziophyton rautanenii Nutrition
Per 100 grams shelled nuts: 57 g fat: 44% polyunsaturated 17% saturated 18% monounsaturated 24 g protein 193 mg calcium 4 mg zinc 2.8 mg copper 565 mg vitamin E (and tocopherol)


Ladda ner ppt "Mänsklig försörjning Att skaffa föda, bostad, kläder, etc"

Liknande presentationer


Google-annonser