Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Snabbinstruktion för bildspel  Placera pekaren i gul ring. Dold hjälptext framträder.  Tryck (upprepade gånger) för modifiering av aktuell bild  Tryck.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Snabbinstruktion för bildspel  Placera pekaren i gul ring. Dold hjälptext framträder.  Tryck (upprepade gånger) för modifiering av aktuell bild  Tryck."— Presentationens avskrift:

1 Snabbinstruktion för bildspel  Placera pekaren i gul ring. Dold hjälptext framträder.  Tryck (upprepade gånger) för modifiering av aktuell bild  Tryck för att gå till Hemsidan  Tryck för att gå till nästa bild

2 Råttfällans fem delar utgör en integrerad enhet. Saknas en del är fångstredskapet HELT obrukbart. Man kan säga att råttfällan är ett komplext - icke-reducerbart - system. Prof. Michael Behe använder råttfällan som ett peda- gogiskt exempel på ”Irreducibly Complexity” dvs ett komplext sammansatt system som omöjligen går att reducera utan att funktionen omedelbart upphör Råttfällan - ett icke-reducerbart system Placera pekaren på rosafärgade områden och läs tillhörande information

3 Ett system som svarar mot Darwins kriterium är ett som icke går att reducera utan att funktionen plötsligt försvinner. ”Med Irreducerbar komplexitet menar jag ett system som är sammansatt av flera funktionellt samverkande delar … där avlägsnandet av en av dessa delar medför att systemet helt upphör att fungera”. (Michael Behe i Darwin´s Black Box 1996). ”Om man kunde bevisa att det fanns något invecklat organ, som omöjligen kan tänkas ha tillkommit genom otaliga, på varandra följande små modifikationer, skulle min teori helt säkert falla samman”. (Skrev Darwin i The Origin of Species 1859) Vilket kriterium behöver uppfyllas för att Darwins teori skall falla samman?

4 De argument som ibland används för att försvara den vetenskapliga renlärig- heten påminner om samtalet med den något överförfriskade nattflanören som hade tappat sin rumsnyckel. Krypande - i skenet från gatlyktan - söker han sin borttappade nyckel, när en man plötsligt dyker upp: - Vad är det du söker? - frågar mannen nyfiket. - Jag söker min rumsnyckel - svarar flanören buttert. - Var tappade du den? - frågar mannen och gör sig beredd att hjälpa till. - Där borta i mörkret - svarar flanören och pekar mot dunklet utanför. - Men varför söker du här då? - frågar mannen förvånat. - Därborta är det för mörkt för att kunna upptäcka något, här är det i alla fall upplyst - svarar flanören oreflekterat. Ryms livet - dess tillkomst och utveckling - inom en materialistisk verklighetssyn ? Intelligent design (ID) kan innebära att livets slutgiltiga förklaring ligger utanför den strikt materiella vetenskapssyn som idag präglar biologin. ID skulle då medföra en metodisk nyorientering för livet och dess utveckling. Vetenskapen får inte nöja sig med den ”bästa” förklaringen utan den sannaste, låt vara att vi därmed tvingas medge vissa inskränkningar i vår förklaringsförmåga.

5 Ciliernas rörelse hos toffeldjur I nedanstående fig. ser vi en cilie i genomskärning. Trots olika längd och rörelsemönster har både ciliens och flagellens rörelseorgan en gemensam grundstruktur av långa proteintrådar, ett sk ”9+2 arrangemang”. (Se kommande bilder)

6 Den oscillerande flagellen TVÄRSNITT

7 Nödvändiga byggstenar hos flageller  Fagellens rörelseorgan innehåller ett knippe fibrer som kallas AXON (rödgrönblågulsvart färg)  Fibrerna är arrangerade i ringform med 9 DUBBLA mikrotuber kring 2 centralt belägna mikrotuber (röd färg). Ett sk. ”9+2-arrangemang”.  De yttre ”dubbeltuberna” är bundna till inre tuber medels radiellt gående ”proteinekrar”. (grön färg)  Dessa radiellt gående proteinekrar är fästade vid centralt belägna proteinbryggor (blå färg).  Närliggande yttre dubbeltuber hålls samman av fibrer bestående av ett starkt elastiskt protein kallad NEXIN (gul färg).  På en av dubbletterna sitter två fästarmar (svart färg) – en riktad inåt och en utåt. Dessa armar, som består av motor- proteinet DYNEIN, vandrar längs intilliggande dubbeltuber. Genomskärning

8 Varför oscillerar flagellen ? (mycket förenklad beskrivning)  Experiment har visat att flagellens rörelse har sin direkta orsak i DYNEIN´s ”vandring” på närliggande dubbelrör. Elasticiteten hos proteinbryggan NEXIN omvandlar dubbelrörets längsgående glidrörelse till en oscillerande svängningsrörelse.  Flagellens ”svans” är uppbyggd av åtminstone halvdussinet proteiner: alfa- och beta tubulin (byggstenar hos mikrotubuli), dynein, nexin, proteinekrar, samt proteinbryggor i mitten.  Om någon av dessa proteiner saknas, slutar flagellen att röra sig. Precis som hos råttfällan, är flagellens funktion helt beroende av att alla ”delarna” finns på plats. Dynein Nexin Flageller [cilier] är exempel på icke-reducerbara biologiska system. Hur deras känslighet mot reduktion ska kunna förenas med en utvecklingsprocess som bygger på naturligt urval av tillfälliga mutationer, är svårt att se.

9 Den roterande flagellen FLAGELL Yttre membran Lager av Peptidoglykan Inre membran DNA, RNA, protein och små molekyler Rörelsen hos den roterande flagellen kommer från flagellens fästpunkt. Rörelsen hos den oscillerande flagellen uppkommer längs hela flagellen.

10 Schematisk bild av motor- strukturen hos E. coli-bakterier Bakterieflagellens tre delar: krok, filament och basalkropp YTTRE (PLASMA) MEMBRAMET ROTOR (roterande ring av proteinmolekyler) STATOR INRE (PLASMA) MEMBRAMET LAGER AV PEPTIDOGLYKAN KROK DRIVAXEL FILAMENT BASALKROPPBASALKROPP

11 DEN ROTERANDE FLAGELLEN E. Coli bakterier simmar framåt med hjälp av flageller. Rörelsen hos flagellen hålls igång av små elmotorer. Dessa biokemiska elmotorer är de enda rotationsmotorer som påträffats i naturen. Motorena drivs av en protonström framställd på kemisk väg. Flagellen kan rotera ända upp till 6000 varv i minuten (100 varv/sek), vilket motsvarar cirka cellängder i sekunder. Precis som en vanlig elmotor har dessa motorer en stator, en rotor, en roterande axel, två lagerringar och ett batteri (med spänning 0,2 volt). Man har kunnat konstatera att "bakteriemotorn" är direkt eller indirekt beroende av ~ 40 proteiner. Om någon av dessa proteiner avlägsnas upphör rörelseorganet att fungera. Det är denna känslighet mot reduktion (av Behe betecknad Irreducibly Complexity) som fått många forskare att ifrågasätta den darwinistiska steg-för-steg utvecklingen.

12 Några olika avbildningar av den biokemiska rotationsmotorn Bild hämtad från internet- artikel skriven av H Berg. Howard Berg is a professor of molecular and cellular biology, and of physics, at Harvard University in Cambridge, Massachusetts.

13  A Scientific Dissent on Darwinism "I am skeptical of claims for the ability of random mutation and natural selection to account for the complexity of life. Careful examination of the evidence for Darwinian theory should be encouraged." Henry F.Schaefer: Director, Center for Computational Quantum Chemistry: U. of Georgia • Fred Sigworth: Prof. of Cellular & Molecular Physiology- Grad. School: Yale U. • Philip S. Skell: Emeritus Prof. Of Chemistry: NAS member • Frank Tipler: Prof. of Mathematical Physics: Tulane U. • Robert Kaita: Plasma Physics Lab: Princeton U. • Michael Behe: Prof. of Biological Science: Lehigh U. • Walter Hearn: PhD Biochemistry-U of Illinois • Tony Mega: Assoc. Prof. of Chemistry: Whitworth College • Dean Kenyon: Prof. Emeritus of Biology: San Francisco State U. • Marko Horb: Researcher, Dept. of Biology & Biochemistry: U. of Bath, UK • Daniel Kubler: Asst. Prof. of Biology: Franciscan U. of Steubenville • David Keller: Assoc. Prof. of Chemistry: U. of New Mexico • James Keesling: Prof. of Mathematics: U. of Florida • Roland F. Hirsch: PhD Analytical Chemistry-U. of Michigan • Robert Newman: PhD Astrophysics-Cornell U. • Carl Koval: Prof., Chemistry & Biochemistry: U. of Colorado, Boulder • Tony Jelsma: Prof. of Biology: Dordt College • William A.Dembski: PhD Mathematics-U. of Chicago: • George Lebo: Assoc. Prof. of Astronomy: U. of Florida • Timothy G. Standish: PhD Environmental Biology-George Mason U. • James Keener: Prof. of Mathematics & Adjunct of Bioengineering: U. of Utah • Robert J. Marks: Prof. of Signal & Image Processing: U. of Washington • Carl Poppe: Senior Fellow: Lawrence Livermore Laboratories • Siegfried Scherer: Prof. of Microbial Ecology: Technische Universitaet Muenchen • Gregory Shearer: Internal Medicine, Research: U. of California, Davis • Joseph Atkinson: PhD Organic Chemistry-M.I.T.: American Chemical Society, member • Lawrence H. Johnston: Emeritus Prof. of Physics: U. of Idaho • Scott Minnich: Prof., Dept of Microbiology, Molecular Biology & Biochem: U. of Idaho • David A. DeWitt: PhD Neuroscience-Case Western U. • Theodor Liss: PhD Chemistry- M.I.T. • Braxton Alfred: Emeritus Prof. of Anthropology: U. of British Columbia • Walter Bradley: Prof. Emeritus of Mechanical Engineering: Texas A & M • Paul D. Brown: Asst. Prof. of Environmental Studies: Trinity Western U. (Canada) • Marvin Fritzler: Prof. of Biochemistry & Molecular Biology: U. of Calgary, Medical School • Theodore Saito: Project Manager: Lawrence Livermore Laboratories • Muzaffar Iqbal: PhD Chemistry-U. of Saskatchewan: Center for Theology the Natural Sciences • William S. Pelletier: Emeritus Distinguished Prof. of Chemistry: U. of Georgia, Athens • Keith Delaplane: Prof. of Entomology: U. of Georgia • Ken Smith: Prof. of Mathematics: Central Michigan U. • Clarence Fouche: Prof. of Biology: Virginia Intermont College • Thomas Milner: Asst. Prof. of Biomedical Engineering: U. of Texas, Austin • Brian J.Miller: PhD Physics-Duke U. • Paul Nesselroade: Assoc. Prof. of Psychology: Simpson College • Donald F.Calbreath: Prof. of Chemistry: Whitworth College • William P. Purcell: PhD Physical Chemistry-Princeton U. • Wesley Allen: Prof. of Computational Quantum Chemistry: U. of Georgia • Jeanne Drisko: Asst. Prof., Kansas Medical Center: U. of Kansas, School of Medicine • Chris Grace: Assoc. Prof. of Psychology: Biola U. • Wolfgang Smith: Prof. Emeritus-Mathematics: Oregon State U. • Rosalind Picard: Assoc. Prof. Computer Science: M.I.T. • Garrick Little: Senior Scientist, Li-Cor: Li-Cor • John L. Omdahl: Prof. of Biochemistry & Molecular Biology: U. of New Mexico • Martin Poenie: Assoc. Prof. of Molecular Cell & Developmental Bio: U. of Texas, Austin • Russell W.Carlson: Prof. of Biochemistry & Molecular Biology: U. of Georgia • Hugh Nutley: Prof. Emeritus of Physics & Engineering: Seattle Pacific U. • David Berlinski: PhD Philosophy-Princeton: Mathematician, Author • Neil Broom: Assoc. Prof., Chemical & Materials Engineeering: U. of Auckland • John Bloom: Assoc. Prof., Physics: Biola U. • James Graham: Professional Geologist, Sr. Program Manager: National Environmental Consulting Firm • John Baumgardner: Technical Staff, Theoretical Division: Los Alamos National Laboratory • Fred Skiff: Prof. of Physics: U. of Iowa • Paul Kuld: Assoc. Prof., Biological Science: Biola U. • Yongsoon Park: Senior Research Scientist: St. Luke's Hospital, Kansas City • Moorad Alexanian: Prof. of Physics: U. of North Carolina, Wilmington • Donald Ewert: Director of Research Administration: Wistar Institute • Joseph W. Francis: Assoc. Prof. of Biology: Cedarville U. • Thomas Saleska: Prof. of Biology: Concordia U. • Ralph W. Seelke: Prof. & Chair of Dept. of Biology & Earth Sciences: U. of Wisconsin, Superior • James G. Harman: Assoc. Chair, Dept. of Chemistry & Biochemistry: Texas Tech U. • Lennart Moller: Prof. of Environmental Medicine, Karolinska Institute: U. of Stockholm • Raymond G. Bohlin: PhD Molecular & Cell Biology-U. of Texas: • Fazale R. Rana: PhD Chemistry-Ohio U. • Michael Atchison: Prof. of Biochemistry: U. of Pennsylvania, Vet School • William S. Harris: Prof. of Basic Medical Sciences: U. of Missouri, Kansas City • Rebecca W. Keller: Research Prof., Dept. of Chemistry: U. of New Mexico • Terry Morrison: PhD Chemistry-Syracuse U. • Robert F. DeHaan: PhD Human Development-U. of Chicago • Matti Lesola: Prof., Laboratory of Bioprocess Engineering: Helsinki U. of Technology • Bruce Evans: Assoc. Prof. of Biology: Huntington College • Jim Gibson: PhD Biology-Loma Linda U. • David Ness: PhD Anthropology-Temple U. • Bijan Nemati: Senior Engineer: Jet Propulsion Lab (NASA) • Edward T. Peltzer: Senior Research Specialist: Monterey Bay Research Institute • Stan E. Lennard: Clinical Assoc. Prof. of Surgery: U. of Washington • Rafe Payne: Prof. & Chair, Biola Dept. of Biological Sciences: Biola U. • Phillip Savage: Prof. of Chemical Engineering: U. of Michigan • Pattle Pun: Prof. of Biology: Wheaton College • Jed Macosko: Postdoctoral Researcher-Molecular Biology: U. of California, Berkeley • Daniel Dix: Assoc. Prof. of Mathematics: U. of South Carolina • Ed Karlow: Chair, Dept. of Physics: LaSierra U. • James Harbrecht: Clinical Assoc. Prof.: U. of Kansas Medical Center • Robert W. Smith: Prof. of Chemistry: U. of Nebraska, Omaha • Robert DiSilvestro: PhD Biochemistry-Texas A & M U. • David Prentice: Prof., Dept. of Life Sciences: Indiana State U. • Walt Stangl: Assoc. Prof. of Mathematics: Biola U. • Jonathan Wells: PhD Molecular & Cell Biology-U. of California, Berkeley: • James Tour: Chao Prof. of Chemistry: Rice U. • Todd Watson: Asst. Prof. of Urban & Community Forestry: Texas A & M U. • Robert Waltzer: Assoc. Prof. of Biology: Belhaven College • Vincente Villa: Prof. of Biology: Southwestern U. • Richard Sternberg: Pstdoctoral Fellow, Invertebrate Biology: Smithsonian Institute • James Tumlin: Assoc. Prof. of Medicine: Emory U. • Charles Thaxton: PhD Physical Chemistry-Iowa State U. ”Jag betvivlar de anspråk som görs om att kunna förklara livets komplexitet utifrån naturligt urval av slumpvisa mutationer”. Mer än 700 vetenskapsmän, inkluderande professorer från institutioner som MIT, Yale och Rice, har gått ut med ett uttalande där man ifrågasätter den kreativa förmågan hos det naturliga urvalet. Många av dessa vetenskapsmän ser bevis som pekar på intelligent utformning av livet.

14 ”Fyrögonfisken” – tillhör gruppen tropiska tandkarpar (Anableps) Ögon som ser klart i luft Ögon som ser klart i vatten Hur har fyrögonfiskens mångfunktionella ögon kunnat utvecklas genom en successiv steg-för-steg process? Darwinister menar att naturligt urval av slumpvis uppkomna genförändringar sk mutationer kan skapa ögon av detta slag. Är detta trovärdigt?

15 Om det naturliga urvalet är så uttrycksfull som tandkarparnas ögonhalvor antyder (se föregående bild om fyrögonfisken), då återstår att förklara den typ av utvecklingshistoriska divergens som exempelvis besläktade fiskar säges ha genomgått, där ena grenens nutida "talesman" sitter och gör ett bildspel, medan en annan släktgren "förstenades" för flera hundra miljoner år sedan och vars nutida representant simmar omkring i vattnen kring Komorerna, helt omedveten om sitt utvecklingshistoriska öde. Kvastfeningen ”förstenades” 400 miljoner år sedan IDAG ”Upptäckten av kvastfeningen 1938 var lika överraskande som om man hade funnit en levande dinosaur.” ur band 7 Vetenskapens Värld

16 Ögats evolution - en fråga om trovärdighet !

17 Ögat är sammansatt av en mängd samverkande delar

18 Hur har ögats stavar och tappar successivt kunnat vrida sig 180 grader med bibehållen funktion i varje steg? ENLIGT UTVECKLINGSLÄRAN GroddjursögatDäggdjursögat ?

19 Länkar till min HEMSIDA och PowerPointpresentaTioner [PPT] Hemsida : Illusioner [PPT]: Kosmologiska argumentet [PPT]:


Ladda ner ppt "Snabbinstruktion för bildspel  Placera pekaren i gul ring. Dold hjälptext framträder.  Tryck (upprepade gånger) för modifiering av aktuell bild  Tryck."

Liknande presentationer


Google-annonser