Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Göteborg, Stockholm och bostadsrätterna 17 februari 2014 Jan Jörnmark.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Göteborg, Stockholm och bostadsrätterna 17 februari 2014 Jan Jörnmark."— Presentationens avskrift:

1 Göteborg, Stockholm och bostadsrätterna 17 februari 2014 Jan Jörnmark

2 Tillväxt i den globala och lokala ekonomin •Sedan 1945 har världen förändrats i grunden. •Enorm ökning av den internationella handeln •Än starkare ökning av internationella kapitalflöden •Och –inte minst- växande flöden av människor.

3 Världshandeln

4 NATIONELL INTER- NATIONELL VAROR KOMMUNIKATIONER KAPITAL KULTUR FÖRETAG ARBETS- KRAFT ?

5 ”If we postulate the usual list of economic forces, cities should fly apart. The theory of production contains nothing to hold a city together. A city is simply a collection of factors of production – capital, people and land – and land is always far cheaper outside cities than inside […].”

6 Två avgörande faser i stadsbyggnad efter 1930 • Utspridningens era. •Bilismens genombrott, städerna växer utåt motorvägarna. •Först fabriker, sedan människor och handel. Hamnarna följer efter på 1960-talet med containeriseringen. •Enorm nedgång i innerstädernas befolkning. I Göteborg och Stockholm halvering, kraftig ökning av medelålder. •På 1970-talet kommer sedan en radikal omsvängning, vilket kommer att skapa unika möjlighter.

7

8 Bostäder, samhällsförändring och lagstiftning - milstolpar •1942: Hyresreglering • : Ny bostadspolitik: Förstatligat och kommunaliserat byggande. Kollektivt boende, flerfamiljshus. Centrerat mot spårbunden infrastruktur •1951: Kapitalmarknaden regleras •Köerna växer, som att fylla ett badkar utan propp… • : ”Miljonprogram” – industrialiserat byggande •1975: Bruksvärdesreglering

9 • 1969 Partiell avreglering av villor, bostadsrätter • 1970-talet total omsvängning. Villasamhällets genombrott, centrerat mot en annan typ av infrastruktur: motorlederna Köpcentrum. Städernas upplösning • 1990-tal avsubventionering begränsad avdragsrätt. Byggandet faller dramatiskt • Sedan följer bostadsrättsmarknadens allt snabbare tillväxt • Kan möjligen även kalla detta för ett skede där marknader mognar ut Omsvängning efter 1970

10 Efter 1990 – en omvärdering av beståndet •1990- tal och framåt. Innerstadens comeback, Nya äganderättstrukturer. Snabb omvandling, stark värdestegring blir Det ”kreativa kapitalet.” Innovationers ökade betydelse skapar en ny stadsdiskussion. Egentligen en stabil utspridningsprocess, där kärnan förmått återhämta sig. •Den väsentliga faktorn är egentligen förmågan att skapa nya värden, och det är i det här skedet som en stark skiktning av stadsdelar startar. Även känt som "segregation". •Den nya marknadsprocessen är starkt beroende på den strukturella utvecklingen och värderingen av ”attraktiviteten”. •Efter en helt ny marknad, med en sannolikt lång försvagning. •Kontinuerlig förändring, expansion. Utvecklingen är aldrig ”färdig” utan tvärtom en ständig utmaning.

11 Fas Två •Regenerering av innerstäderna, första anses vara SoHo i NY på 1960-talet. Till Sverige efter 1980 •Innerstadens återhämtning: f d industrier i centrumperiferin, Kungsholmen. Liljeholmen, Sjöstaden som cityförstoring. I Göteborg en serie missyckanden utom Lindholmen. •Dessutom en förtätning av ytterområdena – Kista/Solna/Sollentuna att jämföra med E6/Söderleden.

12 Göteborg och regionen i de två faserna •Den första oerhört lyckad, men betydligt sämre i den andra. Lilla Edet syndromet. Växande beroende av en region som utvecklas bättre •Jämförelsen med Stockholm är rent katastrofal sedan 1970-talet och skillnaderna växer. •Finans-, telekom-, it- som knappt fanns 1980 – det var där det hamnade.

13 Globaliseringen som process, med fokus på regionen. •Utdragen ökning av handeln, företagens internationalisering, kommunikationerna, kulturella mönster. Lokal anpassning till allomfattande tryck. •”Capitalism itself is, both in the economic and the sociological sense, essentially one process, with the whole world as its stage”. •1950- och 60-tal. Industrikris tidigt. Stagnation i den gamla kärnan. Stabil infrastrukturutveckling, men kollektivtrafiken släpar efter, Utflyttning till funktionella och hyreskontrollerade sattelitförorter. Utvecklingen kulminerar med miljonrogrammet och NIC-ländernas genombrott. •1970- och 80-tal. Krisen, Innerstaden, Plötsligt skapas nya värden på ett uppseendeväckande sätt. Finans, telekom – men också omvandlingenn som värdegenerator. • tal. Innerstadens comeback. Förändrade äganderättstrukturer. Snabb omvandling. Det kreativa kapitalet. Innovationer. Riskkapital etc. •Ständig förändring, expansion. Utvecklingen är aldrig ”färdig”.

14

15

16

17

18

19

20

21

22 Vad är problemet I. •”Fel branscher” – men lika mycket bristfällig attraktion •Ett av problemen ligger i kollektivtrafiken, vilket ju blir värre av att vi fortsätter att vara ”Europas otätaste storstad”. •Utspridningen är enorm – Stockholm bygger nu mer än dubbelt så mycket varje år på en yta som är cirka hälften av vår.

23 Vad är problemet II •Innebär att Göteborg egentligen aldrig vuxit i 1960-talets inkorporeringar •Politikerna kämpar med att klara förtätningen och kollektivtrafiken men klarar det inte •Göteborgs tyngdpunkt förskjuts vidare söderut, men sannolikt också österut och norrut. Vad händer efter E6an och gamla Papyrus blir nyckelfrågor. •Men de nya förbindelserna i älvdalen kan också bli en stor möjlighet. Förstoring mot förtätning.

24 Den återstående frågan blir… •…vad som händer i kärnan. •Integrationen •Den industriella förnyelsen •Och den eviga frågan om kollektivtrafiken

25

26

27 Befolkning Stockholm

28 AntalProcentAntalProcentAntalProcent Enskilda Allmännytta Bostadsrätter Summa Bostadsstruktur i Stockholm

29 Befolkningsstruktur Stockholm AntalProcentAntalProcent < , , , , , ,4 Summa

30 Den återstående frågan blir… •…vad som händer i kärnan. •Integrationen •Den industriella förnyelsen •Och den eviga frågan om kollektivtrafiken

31 New York City

32 Tillväxtens utmaning •Trafikinfarkt, osäkerhet. Det räcker inte med IKEA och Bauhaus. •En enorm utmaning – vi behöver bygga ett nytt Göteborg, infrastrukturellt. •Älvsborgsbron, Tingstadstunneln, Angeredsbron •Vi står också inför utmaningar vad gäller brottslighet. •Utbildning, sjukvård

33 Tillväxtens krav •”Jord”- Mark, naturresurser •Arbetskraft •Kapital •Ett område kan bara bli nyskapande om man definierar vilka styrkor som finns, och sedan mobiliserar dessa. •På sitt sätt är det det som Innovationer ”Kreativitet” handlar om.

34 Avslutning •Trying to predict the future is like trying to drive down a country road at night with no lights while looking out the back window. •…men:

35 Hur mobiliserar man för tillväxt? •Mark – effektiv planering, kontinuerlig utveckling av infrastrukturen •Arbete – effektiv utbildning, snabb resursanvändning, individen som tillgång, minst av allt belastning. •Kapital – finns dom andra två kommer kapitalet!

36 … •”The best way to predict the future is to create it (Drucker).

37

38


Ladda ner ppt "Göteborg, Stockholm och bostadsrätterna 17 februari 2014 Jan Jörnmark."

Liknande presentationer


Google-annonser