Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Figur 2. Antal registreringar i Riks-Stroke 1994-2011 (vänstra panelen) och ackumulerat antal registreringar sedan Riks-Strokes start (högra panelen).

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Figur 2. Antal registreringar i Riks-Stroke 1994-2011 (vänstra panelen) och ackumulerat antal registreringar sedan Riks-Strokes start (högra panelen)."— Presentationens avskrift:

1

2 Figur 2. Antal registreringar i Riks-Stroke (vänstra panelen) och ackumulerat antal registreringar sedan Riks-Strokes start (högra panelen).

3

4 Figur 4. Andel med särskild strokevård (strokeenhet eller intensivvårdsavdelning) vid inläggning på sjukhus, per sjukhus. Grön linje markerar hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

5

6

7 Figur 7. Andel av strokepatienter som i akutskedet vårdats på strokeenhet respektive i andra vårdformer, per sjukhus. Grön linje anger hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

8 Figur 8. Medelvårdtid (dagar) inneliggande på akutklinik och i lanstingsfinansierad eftervård. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

9 Figur 9. Andel strokepatienter där sväljförmågan testats i anslutning till inläggning på sjukhus eller där det angivits en orsak till att testet inte genomförts, per sjukhus. Grön linje anger hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

10

11

12

13

14

15

16

17 Figur 17. Andel som inkommer till sjukhus inom tre timmar efter insjuknandet, jämförelse mellan sjukhus Alla patienter <=80 år (i tidigare årsrapporter enbart patienter med hjärninfarkt). Reservation för ofullständiga uppgifter – se Tolkningsanvisningar nedan. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #. * I Akademiska ingår Enköping ** I SU/Sahlgrenska ingår Mölndal och Östra sjukhuset

18 Figur 18. Andel av de patienter som vid ankomsten till sjukhus uppgivit sig vara rökare som 3 månader efter insjuknandet anger sig inte röka (dvs. rökstopp efter insjuknandet). # markerar sjukhus där < 75 % följts upp 3 månader efter stroke – uppgifterna därför mindre säkra.

19 Figur 19. Andel patienter med hjärninfarkt som skrivs från sjukhus med någon form av antitrombotisk medicinering (trombocythämmare eller warfarin) som sekundärprofylax, per sjukhus. Grön linje anger hög och gul linje måttlig målnivå. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

20 Figur 20. Andel av patienter med hjärninfarkt (ischemisk stroke) som skrivs ut från sjukhus med olika typer av trombocythämmande läkemedel. Kombinationer av trombocythämmare utöver vad som redovisas i figuren är ovanliga och redovisas därför inte. Sjukhus med täckningsgrad <75 % och därför osäkra data har markerats med #.

21

22

23 Figur 23. Andelen patienter 75 % och därför osäkra data har markerats med #.

24

25 Figur 25. Jämförelse mellan sjukhus av andel patienter med statinbehandling vid utskrivning från sjukhus efter hjärninfarkt. Alla åldrar. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % (och därför särskild risk för osäkra data) har markerats med #.

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35 Figur 35. Jämförelse mellan sjukhus i andelen ADL-beroende patienter 3 månader efter insjuknandet. Andelen har justerats för skillnader mellan sjukhusen i medelålder, könsfördelning och andel med medvetandesänkning vid insjuknandet. Beräkningarna baseras enbart på personer som före insjuknandet var ADL-oberoende. De horisontella linjerna anger 95 % konfidensintervall. Till er hjälp har vi markerat de sjukhus som statistiskt signifikant är högre (H) respektive lägre (L) än genomsnittet. # markerar sjukhus där < 75 % följts upp 3 månader efter stroke – uppgifterna är därför mindre säkra.

36

37

38 Figur 38. Andel strokepatienter som 3 månader efter insjuknandet uppger sitt allmänna hälsotillstånd som ganska gott eller mycket gott. Andelen har justerats för skillnader mellan sjukhusen i medelålder, könsfördelning och andel med medvetandesänkning vid insjuknandet. De horisontella linjerna anger 95 % konfidensintervall. # markerar sjukhus där < 75 % följts upp 3 månader efter stroke – uppgifterna är därför mindre säkra.

39 Figur 39. Andel strokepatienter som 3 månader efter insjuknandet uppger sig ofta eller ständigt vara nedstämda. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och svårighetsgrad vid insjuknandet. De horisontella linjerna anger 95 % konfidensintervall. Till er hjälp har vi markerat de sjukhus som statistiskt signifikant är högre (H) respektive lägre (L) än genomsnittet. # markerar sjukhus där < 75 % följts upp 3 månader efter stroke – uppgifterna är därför mindre säkra.

40 Figur månadersletalitet (andel avlidna) justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad vid ankomst till sjukhus. Till er hjälp har vi markerat de sjukhus som statistiskt signifikant är högre (H) respektive lägre (L) än genomsnittet. Sjukhus med täckningsgrad < 75 % och därför osäkra data har markerats med #.


Ladda ner ppt "Figur 2. Antal registreringar i Riks-Stroke 1994-2011 (vänstra panelen) och ackumulerat antal registreringar sedan Riks-Strokes start (högra panelen)."

Liknande presentationer


Google-annonser