Semesterlagen (1977:480) Semesterlagen är en lag som ger den anställde rätt till semester, semester är en rätt att vara ledig från arbetet Lagen skiljer.

En presentation över ämnet: "Semesterlagen (1977:480) Semesterlagen är en lag som ger den anställde rätt till semester, semester är en rätt att vara ledig från arbetet Lagen skiljer."— Presentationens avskrift:

1 Semesterlagen (1977:480) Semesterlagen är en lag som ger den anställde rätt till semester, semester är en rätt att vara ledig från arbetet Lagen skiljer mellan rätt till semester och rätt till lön under semesterledigheten Arbetstagare har rätt till 25 dagars semester om hen anställts senast 31 augusti under semesteråret (1 april tom 31 mars). Intjänandeår (rätt till betald semester) är 1 april till 31 mars året innan semesteråret. Alla anställda har rätt till semester, korttidsanställda kan ha avtal(individuella eller kollektivavtal)som inte ger rätt till ledighet, i stället har hen rätt till semesterersättning PRW LiU 2019

2 Semesterlagen forts. Semesterns förläggning sker i enlighet med MBL:s förhandlingsregler. I princip har den anställde rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet under juni tom augusti Semesterlönen beräknas enligt sammalöneregeln (ord. lön plus semesterersättning)eller procentregeln(12 %) Viss frånvaro från arbetet är semestergrundande Stora delar av semesterlagen är dispositiv och kan ändras(göras både bättre eller i vissa fall sämre än lagen) genom centrala kollektivavtal PRW LiU 2019

3 Semesterlagen forts.. Arbetstagare som har rätt till fler än 20 dagars betald semester per år har rätt spara semester till ett senare semesterår Rätten att spara semester är tvingande till arbetstagrens förmån Semesterns förläggning är en förhandlingsfråga enligt MBL: förhandlingsregelverk Arbetstagare är inte skyldig att ta ut obetald semester Det är mycket vanligt att ersätta semesterlagen med kollektivavtal PRW LiU 2019

4 Föräldraledighetslagen (1995:584)
Lagen ger arbetstagare som är föräldrar rätt att vara helt eller delvis lediga från sin anställning fram till dess att barnet har fyllt ett och ett halvt år, oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. Arbetsgivare får inte missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Rätten att vara föräldraledig finns från och med anställningens första dag. Rätt till omplacering för gravida kvinnor (med bibehållna löne- och anställningsvillkor) PRW LiU 2019

5 Föräldraledigheter forts.
Mammaledighet, rätt att vara helt ledig i samband med barns födelse under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen Rätt att ta ut en sammanhängande ledighet eller att dela upp ledigheten på högst tre perioder varje kalenderår. Allmän föräldrapenning 480 dagar gemensamt för föräldrarna (minst två månader var för resp. förälder) 10 pappadagar för fadern i samband med barnets födelse Föräldrapenning för tillfällig vård av barn, högst 120 dagar per år och barn Föräldraledighetslagen ändras påfallande ofta pga. politiska ställningstaganden och beslut PRW LiU 2019

6 Studieledighetslag (1974:981)
Studieledighetslagen ger arbetstagaren rätt till ledighet för utbildning(utan lön) samt rätt att återgå till arbetet vid studieavbrott eller efter avslutad utbildning med samma eller likvärdiga villkor och arbetsuppgifter. Kravet är att man har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna. Arbetstagaren bestämmer själv vilken utbildning han eller hon vill genomgå, dvs. utbildningen behöver inte vara inom det egna arbetsområdet. Rätten till ledighet ska styrkas av arbetstagaren PRW LiU 2019

7 arbetstidslagen Arbetstidslagen (1982:673) är i stort en skyddslagstiftning till arbetstagarnas förmån. Lagens skyddsregler anger bland annat hur mycket man får arbeta per dygn(dygnsvila 11 tim. per 24 timmarsperiod), per vecka(normalt 40 tim.) (veckovila 36 tim. per 7 dagarsperiod.) och per år, samt i vilken utsträckning man måste ha rast (efter max 6 timmars arbete). ATL reglerar även övertid och mertid (vid deltidsanställning). ATL är i stora delar dispositiv vilket innebär att den kan avtalas bort i kollektivavtal. PRW LiU 2019

8 Arbetstidslagen forts.
EU spärr gäller för kollektivavtalen avseende arbetstidslagens skyddsregler enligt EU:s arbetstidsdirektiv Nattarbetets längd regleras och då särskilt påfrestande nattarbetes längd Tillsynen över arbetstidslagens skyddsregler har Arbetsmiljöverket genom dess arbetsmiljöinspektörer/arbetsmiljöinspektioner Brott mot arbetstidslagens tvingande skyddsregler beivras genom straffbestämmelser och sanktionsavgifter PRW LiU 2019

9 Andra ledighetslagar Det finns ytterligare lagar om rätt till ledighet från anställningen. De flesta av dessa har regler som reglerar: - rätt till ledighet - kvalifikationstid - anmälan och beslut - återgång till arbete och anställningsskydd - sanktioner för brott mot lagen PRW LiU 2019

10 Några ledighetsdagar Lag (1997:1293)om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet Lag (1998:209)om rätt till ledighet av trängande familjeskäl Lag om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete Lag om totalförsvarsplikt Lag om vissa försvarsmaktsanställningar (innehåller bl.a. rätt till ledighet från arbetstagarens civila arbetsgivare) PRW LiU 2019

11 Ledighetslagar forts. Lag (1998:1465) om närståendevård
”SFI” lagen (1986:163) rätt till ledighete för svenskundervisning Fler ledighetslagar, förordningar och kollektivavtal som ger rätt till och förutsättningar för ledighet finns! PRW LiU 2019