Lågaffektivt förhållningssätt – bemötande av problemskapande beteende

En presentation över ämnet: "Lågaffektivt förhållningssätt – bemötande av problemskapande beteende"— Presentationens avskrift:

1 Lågaffektivt förhållningssätt – bemötande av problemskapande beteende
Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Maria Bühler 2018

2 Vem är jag? Maria Bühler 2018

3 Dagens agenda Stress – en viktig faktor Stress-sårbarhetsmodellen
Kontrollprincipen Affektsmitta Lågaffektiv metod – hur hjälper vi våra barn och unga att behålla kontrollen över sig själva? Maria Bühler 2018

4 Sara, 13 år Sara går i åk 7. Sara är oftast lugn och lite tystlåten. Hon har inte så många kompisar. Sara behöver mycket tid på sig för att lära sig saker i skolan. Matten funkar ganska bra, men SO:n är väldigt svårt tycker Sara. Just nu jobbar klassen med judendomen och Sara ska skriva en uppsats tiden runt Kristus’ födelse. Uppgiften är att försöka sätta sig in i hur det var att leva på den tiden och skriva som om hon var en person på den tiden. Sara förstår inte alls hur hon ska lösa uppgiften och har nu i flera dagar bara blivit sittande framför datorn utan att veta hur hon ska göra. Hon ber inte om hjälp, för alla andra verkar förstå vad dom ska göra. Idag har Sara och hennes klass haft dubbeltimme SO på förmiddagen. Sara satt kvar extra länge och missade att äta lunch för att hon ville jobba med SO- uppgiften. Nu har Sara och hennes klass idrott. Läraren ger instruktioner i en ny dans som klassen ska öva på. Sara står för sig själv och lyssnar. Efter en stund ska klassen börja dansa. En klasskamrat går fram till Sara och bjuder upp henne. Sara försöker ta några steg, men hänger inte med. Plötsligt börjar hon storgråta och springer ut från lektionen. Ingen förstår riktigt vad som hände. Maria Bühler 2018

5 Diskutera med varandra – hur kan man förstå vad som hände med Sara?
Maria Bühler 2018

6 Stress – vad är det? Maria Bühler 2018

7 ”Den uppvarvning som kroppen uppvisar när en människa ställs inför en utmaning eller hot”
Hans Selye, fysiolog Värdeneutralt, varken positivt eller negativt! Maria Bühler 2018

8 Alternativ beskrivning
Krav Förmågor Maria Bühler 2018

9 Stress- sårbarhetsmodellen
Kaos Förstår inte vad hon ska göra Mycket ljud/intryck Svårt att hitta på/ skriva fantasi Varningstecken Stressnivå Svårt att tolka sociala koder/ ensam Svårt att sova/orolig Maria Bühler 2018

10 Stress ”får bägaren att rinna över”
Maria Bühler 2018

11 Sårbarheter och styrkor – ett spektrum
Maria Bühler 2018

12 Vanliga sårbarheter Förmåga att komma ihåg nåt medan man tänker
Förmåga till uthållighet Förmåga till flexibilitet Sociala förmågor Förmåga att säga ja Förmåga att lugna sig själv Förmåga att förstå hur saker hänger ihop (orsak och verkan) Förmåga att hejda sina impulser Känslighet för sinnesintryck Maria Bühler 2018

13 Sårbarheter leder till stress
Maria Bühler 2018

14 Vissa barn är nästan urladdade redan vid frukost..
Maria Bühler 2018

15 Och så lägger vi på krav på det..
Uttalade krav Outtalade krav (komma i tid, bädda sängen, duka undan efter sig, göra läxor) (att läsa ansiktsuttryck, kunna ”läsa mellan raderna”, hantera mycket information, kunna lägga upp en plan, veta hur man ska ta kontakt med någon annan) Maria Bühler 2018

16 Problemskapande beteende
(Över)krav Sårbarheter Problemskapande beteende Maria Bühler 2018

17 Diskutera med varandra
Vilka sårbarheter känner ni igen hos era barn? Fundera över i vilka situationer era barns sårbarheter upplevs som en stress för barnet (när blir kraven för höga på barnet)? Maria Bühler 2018

18 Övning Maria Bühler 2018

19 Kontrollprincipen Bara individer som har kontroll över sig själv samarbetar med andra Maria Bühler 2018

20 Hur hjälper vi våra barn/unga att behålla kontrollen över sig själva?
Maria Bühler 2018

21 PAUS Maria Bühler 2018

22 Det lågaffektiva bemötandet
1.Hantera 2.Utvärdera 3.Planera/ förebygga Maria Bühler 2018

23 Det lågaffektiva bemötandet
1.Hantera 2.Utvärdera 3.Planera/ förebygga Maria Bühler 2018

24 Maria Bühler 2018

25 Affekter smittar – snabbare än en förkylning
Maria Bühler 2018

26 Vi smittar varandra hela tiden..
Med lugn… Med rädsla… Ta upp forskning från psykiatrin. Ssk – skillnad om de gick in i ett rum med rädsla eller inte. Maria Bühler 2018

27 Lågaffektivt mål: att smitta med lugn
Maria Bühler 2018

28 Strategier för vuxna Förvänta dig att det går bra
Tänk på något annat (sångtext, räkna baklänges) Fokusera på kroppen (andas, eller slappna av) Tolka om situationen (vad hände egentligen) Avled (ta ett steg bakåt, ta ett tuggummi, släpp kravet till en annan gång) Gå därifrån Byt med någon (om det går) Maria Bühler 2018

29 Diskutera med varandra
Vad behöver du för att behålla lugnet när du är stressad/ upprörd? Dina bästa tips på att ”smitta med lugn”? Maria Bühler 2018

30 Affektutbrottsmodellen
Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015 10.50 Gå igenom modellen Gränsen för när man förlorar kontrollen olika hög/låg för olika individer Spädbarn har gränsen nere vid golvet, sedan höjs den undan för undan De flesta vuxna har en ganska hög gräns och förlorar sällan kontrollen Vid så kallade dolda handikapp är gränsen mycket lägre Man hamnar snabbare i kaos-fasen, där man inte har möjlighet att samarbeta I kaos-fasen kan man ta till svåra beteendeproblem, som att slåss, sparka, bitas, för att få ner ångesten och återfå kontrollen över sig själv. Viktigt att lära sig vad som utlöser affekt hos individen med beteendeproblem. Se tecken på eskalering, försöka arbeta med avledning, få ner affekten. Efter kaos-fasen kommer alltid en deeskalering, och sedan vardag igen.. Maria Bühler 2018

31 Affektutbrottsmodellen - metod
Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015 Vardag 10.50 Gå igenom modellen Gränsen för när man förlorar kontrollen olika hög/låg för olika individer Spädbarn har gränsen nere vid golvet, sedan höjs den undan för undan De flesta vuxna har en ganska hög gräns och förlorar sällan kontrollen Vid så kallade dolda handikapp är gränsen mycket lägre Man hamnar snabbare i kaos-fasen, där man inte har möjlighet att samarbeta I kaos-fasen kan man ta till svåra beteendeproblem, som att slåss, sparka, bitas, för att få ner ångesten och återfå kontrollen över sig själv. Viktigt att lära sig vad som utlöser affekt hos individen med beteendeproblem. Se tecken på eskalering, försöka arbeta med avledning, få ner affekten. Efter kaos-fasen kommer alltid en deeskalering, och sedan vardag igen.. Maria Bühler 2018

32 Att arbeta med anpassningar/ skapa struktur
Maria Bühler 2018

33 Vad betyder det att arbeta med struktur?
Att jag som individ vet vad som förväntas av mig Maria Bühler 2018

34 KASAM-begreppet Hanterbar Begriplig Meningsfull
Tillvaron måste kännas: Maria Bühler 2018

35 Affektutbrottsmodellen - metod
Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015 Eskalering 10.50 Gå igenom modellen Gränsen för när man förlorar kontrollen olika hög/låg för olika individer Spädbarn har gränsen nere vid golvet, sedan höjs den undan för undan De flesta vuxna har en ganska hög gräns och förlorar sällan kontrollen Vid så kallade dolda handikapp är gränsen mycket lägre Man hamnar snabbare i kaos-fasen, där man inte har möjlighet att samarbeta I kaos-fasen kan man ta till svåra beteendeproblem, som att slåss, sparka, bitas, för att få ner ångesten och återfå kontrollen över sig själv. Viktigt att lära sig vad som utlöser affekt hos individen med beteendeproblem. Se tecken på eskalering, försöka arbeta med avledning, få ner affekten. Efter kaos-fasen kommer alltid en deeskalering, och sedan vardag igen.. Maria Bühler 2018

36 Tekniker i eskaleringsfasen
Känna igen tecken på upptrappning (hur märker man att individen är på väg upp i affekt?) Jobba med avledningar (vad funkar just på den här individen?) Maria Bühler 2018

37 Avledningar i upptrappningsfasen
Humor Prata om det som intresserar individen Validering Favoritaktivitet Erbjuda mat Fysisk rörelse, få bort från sammanhanget Maria Bühler 2018

38 Affektutbrottsmodellen - metod
Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015 Kaos 10.50 Gå igenom modellen Gränsen för när man förlorar kontrollen olika hög/låg för olika individer Spädbarn har gränsen nere vid golvet, sedan höjs den undan för undan De flesta vuxna har en ganska hög gräns och förlorar sällan kontrollen Vid så kallade dolda handikapp är gränsen mycket lägre Man hamnar snabbare i kaos-fasen, där man inte har möjlighet att samarbeta I kaos-fasen kan man ta till svåra beteendeproblem, som att slåss, sparka, bitas, för att få ner ångesten och återfå kontrollen över sig själv. Viktigt att lära sig vad som utlöser affekt hos individen med beteendeproblem. Se tecken på eskalering, försöka arbeta med avledning, få ner affekten. Efter kaos-fasen kommer alltid en deeskalering, och sedan vardag igen.. Maria Bühler 2018

39 Backa Andas Rösten Kropps-språket
Strategier för att hantera affektutbrott Andas Backa Rösten Ögon-kontakten Kropps-språket Vända på situationen? Få bort de andra? Medstånd, inte motstånd Maria Bühler 2018

40 Affektutbrottsmodellen - metod
Christian Bergbom, Linköpings kommun 2015 Deeskalering 10.50 Gå igenom modellen Gränsen för när man förlorar kontrollen olika hög/låg för olika individer Spädbarn har gränsen nere vid golvet, sedan höjs den undan för undan De flesta vuxna har en ganska hög gräns och förlorar sällan kontrollen Vid så kallade dolda handikapp är gränsen mycket lägre Man hamnar snabbare i kaos-fasen, där man inte har möjlighet att samarbeta I kaos-fasen kan man ta till svåra beteendeproblem, som att slåss, sparka, bitas, för att få ner ångesten och återfå kontrollen över sig själv. Viktigt att lära sig vad som utlöser affekt hos individen med beteendeproblem. Se tecken på eskalering, försöka arbeta med avledning, få ner affekten. Efter kaos-fasen kommer alltid en deeskalering, och sedan vardag igen.. Maria Bühler 2018

41 Deeskalering – återgång till vardagen
Skapa lugn Vänta ut Skapa plats för återhämtning Avled Återgå till vardagsrutiner Återknyt till isbergsmodellen – det vi ser när någon får ett utbrott är bara toppen på isberget. Viktigt att också titta vad som finns under vattenytan, för att förstå varför individen gör som hen gör. Maria Bühler 2018

42 Att slå i metodtaket – vad händer när vi inte har rätt metoder?
Maria Bühler 2018

43 Uppfostran? Ge konsekvenser? Sätta gränser?
Maria Bühler 2018

44 Konsekvenspedagogikens begränsningar
Socialstyrelsen: ”Metoden [konsekvenspedagogik] för med sig högt ställda krav, som lätt kan leda till att personen upplever att hon bestraffas om hon inte lyckas anpassa sitt beteende till förväntningarna. För personer med intellektuell funktionsnedsättning kan resultatet bli att man upplever sig bestraffad för att man till följd av sin funktionsnedsättning saknar vissa förmågor” Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS- verksamhet Maria Bühler 2018

45 FARLIG METOD Fasthållningar
Kan leda till det som kallas positionell asfyxi (lägesbetingad syrebrist). Kroppen kommer in i ”fightmode”, adrenalin pumpas runt. Bryts inte ner eftersom personen inte kan röra på sig. Resultatet kan i värsta fall bli organsvikt. FARLIG METOD Maria Bühler 2018

46 Det lågaffektiva bemötandet
1.Hantera 2.Utvärdera 3.Planera/ förebygga Maria Bühler 2018

47 Kartläggning Maria Bühler 2018

48 Konfliktutvärdering Andra elever? Buller/lukter Eleven Personal? 10.50
Christian Bergbom, Linköpings kommun 2014 Andra elever? Buller/lukter Eleven Personal? 10.50 Gå igenom modellen Gränsen för när man förlorar kontrollen olika hög/låg för olika individer Spädbarn har gränsen nere vid golvet, sedan höjs den undan för undan De flesta vuxna har en ganska hög gräns och förlorar sällan kontrollen Vid så kallade dolda handikapp är gränsen mycket lägre Man hamnar snabbare i kaos-fasen, där man inte har möjlighet att samarbeta I kaos-fasen kan man ta till svåra beteendeproblem, som att slåss, sparka, bitas, för att få ner ångesten och återfå kontrollen över sig själv. Viktigt att lära sig vad som utlöser affekt hos individen med beteendeproblem. Se tecken på eskalering, försöka arbeta med avledning, få ner affekten. Efter kaos-fasen kommer alltid en deeskalering, och sedan vardag igen.. Maria Bühler 2018

49 Det lågaffektiva bemötandet
1.Hantera 2.Utvärdera 3.Planera/ förebygga Maria Bühler 2018

50 Upprätta en handlingsplan
Utgå från kartläggning av styrkor och sårbarheter Vilka anpassningar behöver man arbeta med? Hur ser kraven ut, behöver vi anpassa dom? Vilka avledningar fungerar på just den här individen? Vad behöver individen vid kaos? Vad behöver individen för att lugna ner sig efter kaos? Maria Bühler 2018

51 Sammanfattning Sårbarheter leder till stress.
Vad ställer vi för krav på individen? Uttalade och outtalade krav. Lågaffektiv metod. Hantera, utvärdera, förebygga. Affektsmitta, vad behöver jag för att smitta med lugn? Affektutbrottsmodellen. Var befinner vi oss i modellen? Anpassningar i vardagsdelen, avledningar i eskaleringsdelen. Lågaffektiva strategier för att hantera affektutbrott. Utvärdera incidenter/utbrott. Utarbeta handlingsplan, vad behöver individen? Maria Bühler 2018

52 Boktips och länkar ”Beteendeproblem i skolan” av Bo Hejlskov Elvén
”Barn som bråkar” av Bo Hejlskov Elvén och Tina Wiman ”Explosiva barn” av Ross Greene ”Autism och ADHD i skolan – handbok i Tydliggörande pedagogik”, av Anna Sjölund m.fl. ”Sensorisk överkänslighet vid Autism” av Olga Bogdashina ”Lågaffektivt bemötande”, red Axel Chipumbu Havelius Lågaffektiva psykologer på Youtube Maria Bühler 2018

53 .. Plus en ”teaser”… Maria Bühler 2018

54 Tack för uppmärksamheten!
Maria Bühler 2018