Samhällskunskap i gymnasieskolan

En presentation över ämnet: "Samhällskunskap i gymnasieskolan"— Presentationens avskrift:

1 Samhällskunskap i gymnasieskolan
En kvalitetsgranskning av undervisningen i Samhällskunskap A på tre yrkesförberedande program

2 Varför Samhällskunskap A?
Ett kärnämne Ungdomar i Sverige har relativt sett goda kunskaper Skillnader mellan elever på olika program Slutbetygen i Samhällskunskap A Måluppfyllelsen är generellt sett lägre på yrkesförberedande program 14 procent fick IG på industriprogrammet läsåret 2008/09 Få elever får MVG

3 Central frågeställning
Är undervisningen i samhällskunskap på yrkesförberedande program ändamålsenlig och ger eleverna möjlighet att nå målen? Utgår undervisningen från ämnets mål att sträva mot? Utgår undervisningen från programmålen? Anpassas undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? Arbetar skolorna för att säkerställa en likvärdig bedömning?

4 Urval och metod Urval 3 yrkesförberedande program – bygg-, fordons- och industriprogrammet. 38 gymnasieskolor, varav 6 med fristående huvudman. Spridning över landet. Skolorna helst ha samtliga program och möjliggöra ett flertal lektionsbesök. Intervjuer med elever, samhällskunskapslärare och rektorer. Observationer av lektioner i Samhällskunskap A. Dokumentstudier bland annat skolans senaste kvalitetsredovisning, kurs- och lektionsplaneringar, bedömningsunderlag exempelvis prov.

5 Undervisningen inriktas mot målen att sträva mot
Målen att sträva mot genomsyrar undervisningen i nästan samtliga granskade skolor. Genom undervisningen får eleverna praktisera demokratins värdegrund. Planering utifrån mål att uppnå. Skillnad mellan lärare. Missuppfattning kan begränsa undervisningen och lärandet.

6 Undervisningen utgår endast till viss del från programmålen
Programmålen styr i liten utsträckning. I ca en tredjedel av skolorna behöver lärarna i högre utsträckning knyta an undervisningen till elevernas studieinriktning. Programmålen gör undervisningen meningsfull. Goda exempel finns på hur elever får diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen. Samverkan mellan kärn- och karaktärsämneslärare viktigt. Förutsättningar finns men utnyttjas inte alltid. Här har vi sidfoten

7 Till viss del individanpassas undervisningen
Elevernas förkunskaper och önskemål styr anpassningen. I en femtedel av skolorna behöver emellertid eleverna ges ökat inflytande. Anpassning av arbets- och redovisningsformer. Individanpassning behöver utvecklas på några skolor där önskemål och förväntningar riskerar att leda till en ”G-kurs”. Stödundervisningen brister ett ”erbjudande” som inte alltid utnyttjas sällan lärare i samhällskunskap åtgärdsprogram saknas ofta

8 Analys av skriftliga bedömningsunderlag
Syfte: Speglar proven samtliga betygskriterier? Går det att urskilja betygs- och kunskapsspecifika förväntningar? Slumpmässigt urval av 38 bedömningsunderlag – 32 prov och 6 inlämningsuppgifter. Majoriteten av proven och inlämningsuppgifterna avspeglar samtliga betygskriterier. Eleverna ges därmed möjlighet att visa sina kunskaper på samtliga betygsnivåer. Knappt 20 procent av proven testar enbart kunskaper som motsvarar nivån Godkänt. Ingen koppling kärnämne – karaktärsämne

9 Hur likvärdig är bedömningen och betygssättningen?
Betygssättning är myndighetsutövning och betygen ett viktigt urvalsinstrument. I närmare hälften av de granskade skolorna behöver arbetet för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning förbättras en eller få lärare och ingen samverkan med andra skolor inga gemensamma tolkningar av kursplanens mål och betygskriterier ingen systematik utan bygger på enskilda lärares engagemang tid i ämneslag används till annat diskussionerna kopplas inte till skolans egna resultat.

10 Avslutningsvis Måluppfyllelsen kan öka genom att skolorna säkerställer att elever som riskerar att inte nå målen ges relevant stöd. Undervisningen kan upplevas som mer meningsfull och stimulerande om den anpassas till programmets karaktär och till varje elevs förutsättningar. Samtidigt kan kraven öka och fler elever ges möjlighet att nå så långt som möjligt. Granskningens resultat i förhållande till Gy11: Examensmål Skolans demokratiska uppdrag