Välkomna till Del 5 Rutiner och konkreta exempel.

En presentation över ämnet: "Välkomna till Del 5 Rutiner och konkreta exempel."— Presentationens avskrift:

1 Välkomna till Del 5 Rutiner och konkreta exempel

2 Jämställd förskola är ett webbaserat utbildningsprogram framtaget av Eskilstuna kommun i samarbete med Mälardalens högskola. Syftet är att utbilda och utveckla kommuners samt fristående verksamheters arbete med att få en mer jämställd förskola.

3 Dagens program Checklistor Stopphanden Leklotteri / Aktivitetssnurran
Utbildningen tar ca 1 timme Checklistor Stopphanden Leklotteri / Aktivitetssnurran Normkritisk barnlitteratur Kompensatorisk pedagogik (Vid diskussionsfrågorna är det bra om ni delar upp er i små grupper om ca 4-6 personer)

4 Jämställdhetsintegrering handlar ofta om att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina vardagliga handlingar. Det görs dels genom att få syn på sitt normskapande men även genom att ha inarbetade rutiner. Det är en kombination av att kunna och att göra.

5 Med relativt enkla medel går det att skapa rutiner och checklistor och på så vis få en mer jämställd verksamhet. En så enkel rutin som att ringa till pappor varannan gång barnen blir sjuka bidrar till att uppfylla ett av de jämställdhetspolitiska målen. Falu kommun har arbetat med strategin jämställdhetsintegrering i snart 20 år i utbildningskonceptet På lika villkor. Här är ett axplock av de saker de skapat rutiner kring:

6 1. Checklistor jamstallt.se
På denna sida finns checklistor och observationsmallar som kan vara användbara. Vilka böcker läser ni? Vem får tillsägelser? Hur placeras barnen? Används flickor som stötdämpare mellan bråkiga pojkar?

7 Diskussionsfrågor 1. Vilka rutiner har vår förskola?
- Diskutera varje fråga i ca: 5 minuter 1. Vilka rutiner har vår förskola? 2. Vilka rutiner saknar vi? 3. Varför är det bra med rutiner?

8 2. Stopphanden Alla barn har rätt till kroppslig integritet. Redan på småbarnsavdelningar fungerar metoden stopphanden där barnen får lära sig att sätta upp en stopp-hand när någon överskrider deras kroppsliga territorium. Detta är början på Fatta-kampanjen och samtyckeslagstiftningen. Ett nej är ett nej. Barn får tidigt lära sig kroppslig integritet.

9 Stopphanden lär barn att hitta sin gräns
Anna Asker, SvD (2009) Stopphanden lär barn att hitta sin gräns

10 3. Leklotteri/Aktivitetsurran
Vad kan fördelarna vara med att låta slumpen avgöra vad barnen ska leka med på Fritids? En hel del, om man frågar Nahid Ayat, fritidspedagog på fritidshemmet Björken på Beckombergaskolan. Genom den "påtvingade" leken och lekkamraterna kommer barn som ofta står utanför lättare in i leken. På så sätt hittas både nya intresseområden och nya lekkamrater.

11 ”Jämställdhetens lotteri”

12 4. Normkritiskt barnlitteratur
Barn som avviker från rådande majoritetsnormer på grund av hudfärg, religion, familjekonstruktion är underrepresenterade i barnböcker. Alla barn har rätt att kunna identifiera och känna igen sig i huvudrollskaraktärer. I förskolans kompensatoriska uppdrag är det därför viktigt att hitta bilder- och barnböcker med karaktärer som speglar barngruppens sammansättning av normer och familjebildningar.

13

14 5. Kompensatorisk pedagogik
Kompensatorisk pedagogik myntades som begrepp i slutet av 80-talet och kom ursprungligen från Island. Den bygger på idén att flickor som grupp och pojkar som grupp fostrats så olika att förskolan måste kompensera för olikheterna. Det gjorde att gruppen ibland delades upp i flick- och pojkgrupper. Vid dessa tillfällen fick flickorna träna på mod, att ta för sig, använda sin kropp och tävla. Pojkarna fick prata om känslor, massera varandra, social träning och visa hänsyn. På senare tid har metoderna fått kritik för att upprätthålla genussystemets principer med att segregera könen. Frågan om så kallad separatistisk verksamhet är glödhet även idag, men nu handlar frågan mest om separata bad-tider och har drag av hedersförtecken och etnicitet. Läs mer

15 Diskussionsfrågor När är det rätt att dela upp könen?
- Diskutera varje fråga i ca: 5 minuter När är det rätt att dela upp könen? Vad är syftet med att dela upp? Kommer det att bli bättre när vi för ihop könen igen (för ingen förespråkar väl könsuppdelning genom hela livet)? Kan könsuppdelade grupper vara en kortsiktig lösning för att ta första steget mot ett långsiktigt mål?

16 Torbjörn tipsar om ett lärande exempel
Fagersta kommun genomförde ett omfattande jämställdhetsprojekt för några år sedan och byggde upp en bra hemsida där det finns många konkreta exempel på praktiskt arbete i förskolan:

17 Om ni vill veta mer eller hitta mer litteratur i ämnet gå in på vår hemsida:
Mer info mdh.se/mkl/jamstalldforskola Ett stort tack till Jämntskägg som har hjälpt till att ta fram materialet.

18 Tack för att ni har deltagit i: