Föreläsning 7 Klassiska organisationsskolor

En presentation över ämnet: "Föreläsning 7 Klassiska organisationsskolor"— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 7 Klassiska organisationsskolor
Ledarskap och organisation HT16-VT17 Mia Jönsson

2 Ämnesplanen ÄMNETS SYFTE
Undervisningen i ämnet ledarskap och organisation ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 4. Kunskaper om olika organisationsformer och deras användbarhet i olika sammanhang. 5. Kunskaper om hur organisationskulturer bildas och deras inverkan på ledarskap, medarbetare och resultat inom en verksamhet.

3 Ämnesplanen CENTRALT INNEHÅLL
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär. Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus.

4 Ämnesplanen KUNSKAPSKRAV
E: Eleven beskriver också översiktligt olika organisationsformer och för enkla resonemang om deras användbarhet. Dessutom redogör eleven översiktligt för hur organisationskulturer uppstår och för enkla resonemang om organisationskulturens påverkan på ledarskap, medarbetare och resultat inom en verksamhet.

5 Organisation? Ledarskap är viktigt för att arbetsgruppen ska nå framgång Gruppens arbete, samarbete och utveckling är viktigt för att arbetsgruppen ska nå framgång Organisation handlar om att utveckla och utnyttja resurserna på bästa sätt, d.v.s. ledarskap och organisation är avgörande för vad som kan uträttas! Definition organisation: En ordnad verksamhet där flera människor eller grupper av människor samverkar för att nå ett givet mål. Källa: Nilsson, Nils & Andersson, Jan Olof (2009). Organisation och ledarskap – fakta och övningar. Stockholm: Liber. Punkt 1-3 Källa: Berglund, Lars & Sewerin, Thomas (2013). Ledarskap och organisation. Malmö: Gleerups. Definition av organisation (s.51)

6 Organisation? Stora skillnader mellan stora företag, små företag, offentlig verksamhet, frivilligverksamhete etc. Stora företag = människan vs. byråkratin? Små företag = begränsade resurser vs. kunskapskonkurrens? Offentlig verksamhet, t.ex. skola, sjukvård, myndigheter = styrsignaler vs. krävande medborgare, privata alternativ, resursbrist mm. Ideella organisationer = vilja att ställa upp vs. resurser och möjlighet att påverka? Källa: Nilsson, Nils & Andersson, Jan Olof (2009). Organisation och ledarskap – fakta och övningar. Stockholm: Liber. Stor skillnad mellan stora företag, små företag, offentlig verksamhet, frivilligverksamhet etc. Stora företag = hur ska mänskliga och materiella resurser samordnas utan att byråkratin växer, innovationskraften förloras och med den kunderna? Hur uppnås effektivitet och flexibilitet på en och samma gång? Små företag = hur ska man med begränsade resurser kunna hänga med i en allt skarpare kunskapskonkurrens? Hur ska företagen dra nytta av sina smådriftsfördelar när så mycket tyder på att man måste vara stor för att få vara med och spela? Offentlig verksamhet, t.ex. skola, sjukvård, myndigheter = tvingas förhålla sig till allt mera krävande medborgare, privata alternativ, resursbrist mm. Ledningen för offentliga verksamheter ska dessutom balansera mellan styrsignaler från både kunder/marknad och politiker, signaler som ofta kan vara motstridiga. Hur blir en myndighet både kundorienterad och effektiv? (Förordet)

7 Organisation ur ett historiskt perspektiv
1776: intresset föds genom utgivningen av The Wealth of Nations av Adam Smith Exemplet synålsfabriken  arbetsdelning! Organisationsskolor Klassiska tänkare och inspiratörer på organisationsteorins område. Stor inverkan! Källa: Adam Smith, född (döpt) 16 juni 1723 i Kirkcaldy i Fife, död 17 juli 1790 i Edinburgh, var en skotsk filosof och nationalekonom. Han brukar räknas som grundare av modern nationalekonomi och kallas ibland liberalismens fader. Hans centrala verk är Nationernas välstånd (The Wealth of Nations) som publicerades år 1776. Källa: Nilsson, Nils & Andersson, Jan Olof (2009). Organisation och ledarskap – fakta och övningar. Stockholm: Liber. Exempel: Synålsfabriken. I boken återgavs bland annat ett försök från en synålsfabrik. Smith börjar med att beskriva hur arbetarna genom att arbeta på traditionellt sätt, där varje arbetare utför alla de 18 moment som krävs för att omvandla råmaterial till färdig nål, högst kan producera 20 nålar per man och dag. Sedan ger han ett exempel från verkligheten där de olika arbetsmomenten delats upp på ”specialister”, där en hade hand om utdragning, en annan uträtning, en tredje om klippning, en fjärde om spetsning, en femte om huvudpåsättning, en sjätte om förtenning etc. Resultatet blev en häpnadsväckande produktion på 4800 nålar per man och dag! Efter inlärning och arbetsdelning lyckades alltså företaget öka produktionen mer än 200 gånger. (s.31) Organisationsskolor: Weber, Taylor och Fayol bidrog till de metoder som låg bakom industrisamhällets framgångar på 1900-talet.

8 Organisationsskolor Den byråkratiska skolan
Max Weber ( ) Sociolog och nationalekonom Byråkrati = ”kontorsvälde” Organisation och lön som styrs av hierarki Tydligt beskrivna funktioner för tjänsterna Karriär i organisationen Kontroll- och disciplinsystem ”Byråkrati” – negativt laddat ord Källa: Nilsson, Nils & Andersson, Jan Olof (2009. Organisation och ledarskap – fakta och övningar. Stockholm: Liber. Max Weber – tysk sociolog, skapade den byråkratiska skolan. Weber var teoretiker och helt inställd på att hitta det optimala sättet att organisera administrationen. Källa: Berglund, Lars & Sewerin, Thomas (2013). Ledarskap och organisation. Malmö: Gleerups. Byråkrati = ”kontorsvälde”, d.v.s. en organisation där kontorets regelverk och opersonliga rationalitet härskar. Denna typ av organisation var tecknet på det nya samhälle som Weber såg växa fram runt omkring sig i Tyskland i slutet av 1800-talet. Weber räknar upp en lång rad egenskaper som är typiska för en byråkratisk organisation, och som ska vara en idealisk organisation: - Medlemmarna i byråkratin lever efter de regler som beskriver deras befattning - De olika tjänsterna är placerade i en hierarki - Tjänsterna har tydligt beskrivna funktioner - Tjänstemännen är anställda på basis av ett kontrakt - De anställs på sina professionella kvaliteter som markeras främst av deras examen - De har en lön som avgörs av deras plats i hierarkin (och efter prestation, d.v.s. ackordslöner)  idag förklädda som bonus, incitament, stimulans - Tjänsten i byråkratin utgör deras huvudsakliga sysselsättning - De kan göra karriär i organisationen på basis av antal tjänsteår, goda insatser eller om en överordnad bestämmer - Tjänstemännen äger inte någon del av organisationen eller de vinster som den skapar - De har att lyda ett strikt kontroll och disciplinsystem (s-68-69) Weber propagerade inte för denna organisationsform, utan hans intresse var i första hand att beskriva och analysera. Han ansåg själv att människor i byråkratin och i det byråkratiskt präglade samhället levde ganska inrutade och trista liv. Han menade dock att den byråkratiska organisationen uppvisade en sådan effektivitet när den fungerade som bäst att den var omöjlig att stoppa. Ordet byråkrati har blivit negativt laddat eftersom vi tänker på en trög, krånglig verksamhet med alldeles för mycket regler. Källa: Termen byråkrati används särskilt i informella sammanhang ofta i negativ bemärkelse och betecknar då det tillstånd som inträder då beslut i en organisation tenderar att fattas av ämbetsmän efter vissa rutiner, snarare än av dem som är utsedda att agera beslutsfattare. Ett tecken på byråkrati är närvaron av alldeles för många blanketter, antingen av papper eller på en webbplats, och att alla man försöker vända sig till hävdar att problemet skall lösas av någon annan. Ett annat tecken på byråkrati kan vara till exempel när anställda på ett företag stelbent hänvisar till ett internt regelverk snarare än behandlar sina kunder på ett sådant sätt att företaget inte riskerar dåligt rykte. Byråkratin har två sidor: krångel, overksamhet, stelbenthet, paragrafrytteri etc. MEN det tillför också ordning, tillförlitlighet, förutsägbarhet, lika behandling och andra positiva värden. Vi får inte se en grundidé som ond eller god, utan snarare att varje idé har uppkommit för att lösa ett problem. Olika situationer kräver olika lösningar. I viss utsträckning lever byråkratins idéer kvar. Dess förmåga att, när allt fungerar som det ska, förena effektivitet med rättssäkerhet är oslagbar. Viss slags verksamhet, t.ex. myndighetsutövning och rättsskipning, måste ha så klara regler som möjligt att styra efter.

9 Organisationsskolor Scientific Management
Frederick Taylor ( ) Även kallad ”Taylorism” ”Scientific managament” 1911 Arbetsuppgifter ska studeras vetenskapligt och standardiseras De bästa arbetarna ska väljas för en viss uppgift Goda relationer mellan ledning och medarbetare Ledningen ska tänka, arbetarna ska utföra Löpandeband-principen Källa: Nilsson, Nils & Andersson, Jan Olof (2009). Organisation och ledarskap – fakta och övningar. Stockholm: Liber. Frederick Taylor, fader till de tankar som går under namnet Scientific management – vetenskaplig företagsledning. Taylor var industriman och försökte komma på det bästa sättet att producera varor effektivt, ur ett vetenskapligt perspektiv (s.32). Källa: Berglund, Lars & Sewerin, Thomas (2013). Ledarskap och organisation. Malmö: Gleerups. De principer som Taylor ansåg skulle gälla i en modern organisation var: - Arbetsuppgifter ska studeras på ett vetenskapligt sätt och standardiseras så att de utförs på exakt samma sätt. - De bästa arbetarna ska väljas för en specifik uppgift och tränas för att bli ännu bättre. - Ledning och medarbetare ska ha goda relationer och samverka. - Arbetsuppgifterna och ansvaret ska fördelas på ett genomtänkt sätt mellan arbetare och ledning, vilket bland annat innebär att ledningen ska tänka och arbetarna bara utföra det som ledningen bestämt (s.66-67). Detta sätt att tänka kom tidigt att förknippas med löpandebandprincipen och de första bilindustrierna i USA (t.ex. Henry Fords T-Ford, 1920-talets billiga folkbil). Sammanfattningsvis kan sägas att taylorismen införde ett rationellt tänkande i arbetslivet, vilket skilde sig från ett äldre, mer spontant och ogenomtänkt sätt att göra saker (s.67). KRITIK: den enskilde arbetaren blev bara ett utbytbart kugghjul som saknade eget berättigande. Följden av systemet blev nämligen snävt uppdelade arbetsmoment och högt tempo samt hård styrning (s.67). IDAG: det finns viktiga element av taylorism i styrning av arbetet i organisationer, inte minst i industrin (s.67).

10 Organisationsskolor Den administrativa skolan
Henri Fayol ( ) Gruvindustriman Ledningen är viktig! Fem funktioner Tydlig ordergivning uppifrån och ned Stark kåranda och teamkänsla Källa: Berglund, Lars & Sewerin, Thomas (2013). Ledarskap och organisation. Malmö: Gleerups. Fayol var sysselsatt inom gruvindustrin och var koncernchef för en stor grupp gruvor och vände under tiden som chef utvecklingen från ett bottenläge med risk för konkurs till stor framgång. Han betonade ledningens funktion och sa att en framgångsrik ledning behövde ägna sig åt fem överordnade funktioner: - Framtidsprognoser och planering - Organisering - Styrning - Samordning - Kontroll (s.69-70) Fayol betonade centralisering av beslut, d.v.s. en tydlig ordergivning uppifrån och ned – varje medarbetare ska bara ta emot instruktioner av en chef – samt betydelsen av en stabil personalstyrka. Till det som verkar mest modernt i Fayols lära hör hans tankar om att tillåta medarbetare att ta egna initiativ samt betydelsen av en stark kåranda eller teamkänsla. Alla chefer behöver bli experter på administration menade Fayol (s.70). Källa: I Administration industrielle et générale (1916) och The Administrative Theory of the State (1937) har Fayol ingående redogjort för sina principer. I denna bok drar den framgångsrike franske företagsledaren Henri Fayol upp riktlinjerna för hur organisationer ska ledas. Här presenteras för första gången det som har kommit att bli företagsekonomins viktigaste budskap att företagsledning handlar om att planera, organisera, utöva chefskap, samordna och kontrollera. Fayol betonar att administration – det som i dag kallas management – är en viktig uppgift för alla som arbetar i organisationer. Alla människor, men framför allt blivande chefer, behöver utbildning i administration. Och alla organisationer, vare sig de är privata eller offentliga, stora eller små, bör ledas på samma sätt. Fayols synsätt har stått sig genom decennierna. Hans administrationsprinciper är lika aktuella i dag som för 90 år sedan.

11 TEST Är jag en byråkrat? Källa: Nilsson, Nils & Andersson, Jan Olof (2009). Organisation och ledarskap – fakta och övningar. Stockholm: Liber. Test på s.42 Diskutera Byråkratin och hierarkin s.44-45

12 Resultat av test Räkna ihop dina poäng efter följande mall: du får ett poäng för ”Instämmer” på fråga 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 19. Dessutom ett poäng för ”Tar avstånd ifrån” på fråga 3, 4, 10, 13, 18, 20.

13 Tolkning av resultat Tolkningen är ”ju högre poäng, desto större byråkratisk tendens”. Om du har över 15 poäng har du en dragning åt att trivas i mera byråkratiskt organiserade organisationer och skulle bli mindre nöjd om du hamnade i mer organiska, röriga organisationer. Har du under 10 p är din dragning mot mindre och mer löst organiserade företag, där relationer och förändring är viktigare än regler.