Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tillägg till utbildningsmodulen ”Arbetsmiljö”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tillägg till utbildningsmodulen ”Arbetsmiljö”"— Presentationens avskrift:

1 Tillägg till utbildningsmodulen ”Arbetsmiljö”
Inledning – om materialet Under 2011/2012 fick Arbetsgivarverkets arbetsmiljö- och rehabiliteringsnätverk ett specifikt uppdrag från den statliga arbetsgivarstrategin. Nätverket bildade då ett flertal arbetsgrupper som arbetade med olika arbetsmiljörelaterade ämnen. En grupp tog fram ett utbildningsmaterial som handlar om den psykosociala arbetsmiljön. Materialet består av åtta case och kan användas som diskussionsunderlag. Denna powerpointpresentation innehåller ett av casen. Övriga case finns på Arbetsgivarverkets webbplats under Medlem / Utbildningsmoduler för chefsutveckling / Arbetsmiljö. Varje case utgår ifrån de olika stegen i det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:1), det så kallade SAM-hjulet. Målgrupp Utbildningen riktar sig främst till första linjens chefer och personalhandläggare men kan också lämpa sig för till exempel arbetsmiljökommittéer där syftet är att samverka kring arbetsmiljöfrågor. Psykosocial arbetsmiljö: Sjukskrivning på grund av utmattningsdepression

2 Den psykosociala arbetsmiljön i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Utbildningen utgår från SAM-hjulet Undersöka → Bedöma risker → Genomföra åtgärder/handlingsplan vid behov → Följa upp Vi har beskrivit konkreta åtgärder som ett exempel på åtgärder och handlingsplaner man kan vidta, väl medvetna om att det finns andra alternativ. Utgångspunkt: Du som chef är ansvarig för säkerheten och arbetsmiljön på arbetsplatsen. Vilka åtgärder ska du som chef vidta om något händer? Vilka åtgärder ska du som chef vidta?

3 Det systematiska arbetsmiljöarbetet
Undersöka arbetsförhållandena Bedöma risker Exempel på aktiviteter inom de olika kategorierna i SAM: Undersöka/riskbedöma: medarbetarundersökningar, medarbetarsamtal, informella samtal, enskilda samtal, APT, psykosocialskyddsrond, samverkan Åtgärder: samtal, bilda en grupp bestående av chef, arbetsmiljöombud, ombud för likabehandlingsfrågor, utbildning, chefstöd, teambuildingaktiviteter, gruppstöd, omorganisation, avveckling, tydliga arbetsmiljömål samt hålla handlingsplanen levande, rehabplan Uppföljning/kontroll: medarbetarundersökning, medarbetarsamtal, psykosocial skyddsrond, APT, samverkan Genomföra åtgärder Följa upp Handlingsplan vid behov

4 Nu: ”Bikupor” kring ett case
Visa nästa bild och läs caset högt. Be deltagarna sedan att sätta sig tre och tre och fundera över vad de ska göra utifrån SAM-hjulet.

5 Case: Sjukskrivning på grund av utmattningsdepression
Bakgrund En medarbetare är sjukskriven på grund av utmattningsdepression till följd av konflikter på arbetsplatsen samt att medarbetaren känner sig kränkt och trakasserad av chefen. Medarbetaren orkar inte träffa chefen och har rehabmöten med Försäkringskassan (FK), företagshälsovården och facklig representant. FK uppmanar arbetsgivaren att lösa problemet då man inte kan betala sjukpenning längre på grund av konflikter. Bakgrund (uppdelad på två bilder, det här är bild 1) En medarbetare är sjukskriven på grund av utmattningsdepression till följd av konflikter på arbetsplatsen samt att medarbetaren känner sig kränkt och trakasserad av chefen. Medarbetaren orkar inte träffa chefen och har rehabmöten med Försäkringskassan (FK), företagshälsovården och facklig representant. FK uppmanar arbetsgivaren att lösa problemet då man inte kan betala sjukpenning längre på grund av konflikter.

6 Case: Sjukskrivning på grund av utmattningsdepression
Bakgrund, forts. Medarbetaren arbetstränar på annan plats hos ag och det fungerar bra. Utredningen om kränkande särbehandling visar att fel har begåtts mot medarbetaren. Däremot kan inte diskriminering påvisas. AG har även genomfört en psykosocial utredning via extern part. Resultatet visar stora problem med konflikter och konstiga omständigheter på arbetsplatsen. Dessa omständigheter är inte riktade mot medarbetaren men denne har råkat illa ut. Även övriga medarbetare behöver bearbeta olika händelser. Nu måste arbetsgivaren ta över ledning och styrning av arbetsplatsen. Hur görs detta? Bakgrund, bild 2 Medarbetaren arbetstränar på annan plats hos ag och det fungerar bra. Utredningen om kränkande särbehandling visar att fel har begåtts mot medarbetaren. Däremot kan inte diskriminering påvisas. Ag har genomfört en psykosocial utredning via extern part. Resultatet visar stora problem med konflikter och konstiga omständigheter på arbetsplatsen. Dessa omständigheter är inte riktade mot medarbetaren men denne har råkat illa ut. Även övriga medarbetare behöver bearbeta olika händelser. Nu måste ag ta över ledning och styrning av arbetsplatsen. Hur görs detta?

7 Undersöka arbetsförhållandena
Eventuellt genomföra en psykosocial arbetsmiljörond I samband med APT/personalmöten uppmana medarbetarna att prata med chefen eller skyddsombud/arbetsmiljöombud, fackliga förtroendemän m.m. Stäm av med skyddsombud/arbetsmiljöombud, fackliga förtroendemän Uppmana till kontakt med företagshälsovården Hur mår medarbetaren? Ta upp frågan vid alla samtal (till exempel utvecklingssamtal) Upplevs chefen vara en del av problemet? - chefens chef ska vara delaktig och få resultaten Undersöka arbetsförhållandena: Två undersökningar av förhållandena har gjorts, en utredning om kränkande särbehandling och en psykosocial utredning. En psykosocial arbetsmiljörond kanske också skulle kunna göras. I samband med APT/personalmöten uppmana medarbetarna att prat med chefen eller skyddsombud/arbetsmiljöombud, fackliga förtroendemän m.m. Chefen kan sedan kalla skyddsombud/arbetsmiljöombud, fackliga förtroendemän för att försöka få ett grepp om hur personalen mår. Att uppmana medarbetare som mår dåligt att kontakta företagshälsovården. Chefen bör vid alla samtal så som utvecklingssamtal m.m. förhöra sig om hur medarbetaren mår. Är det så att chefen upplevs av medarbetarna vara en del av problemet så är det viktigt att chefens chef är delaktig arbetet med undersökningarna och får resultaten.

8 Bedöma risker Hur stor är risken för hälsoeffekten på arbetsplatsen till följd av konfliken? Hur mång är sjukskrivna/mår är dåligt/riskerar att må dåligt? Hur många går till företagshälsovården? Mycket allvarligt och måste tas på största allvar Skyddsombuden/arbetsmiljöombuden kan känna sig tvungna att göra en så kallad §6, 6a-anmälan till Arbetsmiljöverket Bedöma risker: Hur stor är risken för hälsoeffekten på arbetsplatsen till följd av konfliken? Hur mång är sjukskrivna/mår är dåligt/riskerar att må dåligt? Hur många går till företagshälsovården? Att personalen riskerar utmattningsdepression till följd av psykosociala förhållanden på arbetsplatsen är mycket allvarligt och måste tas på största allvar. Detta är så allvarligt att skyddsombuden/arbetsmiljöombuden kan känna sig tvungen att göra en s.k. §6, 6a-anmälan till arbetsmiljöverket.

9 Genomföra åtgärder/förebyggande insatser
Bilda grupp: chef, skyddsombud/arbetsmiljöombud, fackliga förtroendemän Medling mellan falangerna i konflikten Arbetsrättsliga åtgärder Handledning av organisationspsykologi Utbildning Teambuilding Individuella behandlingar via till exempel företagshälsovården Expertstöd till chefen (till exempel handledning) Snarast åtgärda brister som påvisats i utredning om kränkande särbehandling Påbörja rehabiliteringsprocess   Genomföra åtgärder/förebyggande åtgärder: Chefen ska omedelbart påbörja åtgärder för att komma till rätta med problemen. En grupp bestående av chefen skyddsombud/arbetsmiljöombud, fackliga förtroendemän bör bildas vars uppgift skall vara att se till att åtgärder genomförs (chefens ansvar). Skyddsombud/arbetsmiljöombud och de fackliga förtroendemännen skall ingå i gruppen för att se till så chefen tar sitt arbetsmiljöansvar samt samverka. Åtgärderna kan bestå av: medling mellan falangerna i konflikten, arbetsrättsliga åtgärder, handledning av organisationspsykologi, utbildning, teambuilding, individuella behandlingar via t ex företagshälsovården m.m. Chefen kan själv behöva stöd av experter i detta arbete så som handledning m.m. De brister som påvisats i utredning om kränkande särbehandling bör snarast åtgärdas. För de personer som är sjukskrivna/mår dåligt ska en rehabiliteringsprocess påbörjas.

10 Följa upp Tydlig och närvarande chef Löpande möten i grupp och enskilt
Följ upp och utvärdera insatserna som gjorts Stäm av med skyddsombud/arbetsmiljöombud Följa upp: Chefen behöver vara tydlig och närvarande och ha löpande möten både på gruppnivå men också enskilda möten för att se hur läget är. Viktigt att följa upp och utvärdera vad de insatser som man genomfört har resulterat i. Fråga arbetsmiljöombud om de har fått signaler.

11 Detta regleras i: Lagar: Arbetsmiljölagen, Diskrimineringslagen
Arbetsmiljöverkets föreskrifter: AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1993:17 kränkande särbehandling i arbetslivet AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering Lokala styrande dokument: Lokal rutiner för rehabiliteringsprocess Detta regleras i: Lagar: Arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen Arbetsmiljöverkets föreskrifter: AFS 2001: Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, AFS 1993:17 kränkande särbehandling i arbetslivet, AFS 1994:01 Arbetsanpassning och rehabilitering Lokala styrande dokument: lokala rutiner för rehabiliteringsprocess

12 Exempel på friskfaktorer
INDIVID GRUPP ORGANISATION variation och utveckling korta beslutsvägar eget ansvar närvarande chef yrkesstolthet tydligt ledarskap meningsfullt arbete ärlighet återkoppling gemenskap förtroende tydliga riktlinjer rak kommunikation lyhördhet humor Ärlighet Källa: Prevent

13 Vikten av att arbeta förebyggande
Högt i tak Tydligt ledarskap Engagemang ”Tänk efter före” Lyssna på medarbetarna Regelbundna bedömningar av arbetsmiljön Hantera tillbud och ge akt på tidiga signaler Samverka God fysisk arbetsmiljö Ett förebyggande arbete går ut på att tänka efter innan det händer något. Den dagliga uppmärksamheten, signaler på arbetsplatsträffar eller från enskilda medarbetare är viktigt. Medarbetarsamtal och regelbundna riskbedömningar av arbetsmiljön är ytterligare delar av ett förebyggande arbete. Att ha en bra och heltäckande tillbudsrapportering är också viktigt. Slutligen ska det förebyggande arbetet bygga på samverkan mellan chefer, arbetsmiljöombud och medarbetare.

14 Kontakta oss gärna!


Ladda ner ppt "Tillägg till utbildningsmodulen ”Arbetsmiljö”"

Liknande presentationer


Google-annonser