Utmaningar för kommunerna Ann-Sofie Eriksson SKL

En presentation över ämnet: "Utmaningar för kommunerna Ann-Sofie Eriksson SKL"— Presentationens avskrift:

1 Utmaningar för kommunerna Ann-Sofie Eriksson SKL
Enligt våra nätverk för samhällsbyggnad, miljö, näringsliv och folkhälsa och sammanfattat i den skrift som ni kan ta med er hem. Samordna bebyggelse och infrastruktur Bygga nya bostäder och ta hand om de gamla Utmana bilnormen Utveckla stadsrummet attraktivt Utveckla social sammanhållning Vill också vid dagens slut diskutera om de är dessa utmaningar som ni ser hemmavid eller om det är andra.

2 Ökat bostadsbyggande och bostäder för alla!
Det behövs fler nya bostäder än vad som byggts och byggs Kommunerna har ett grundläggande ansvar att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder Utmaningen är att göra detta hållbart klimatsmart Punkten om de kommunala bostadsföretagen vänder sig både till staten och till kommunerna

3 Förtätning – möjlighet till ett hållbart samhälle
Samordna bebyggelse och trafik Tänk klimatsmart Klimatanpassa Utveckla sociala sammanhang Värna tätortsnära natur

4 1. Att samordna bebyggelse och infrastruktur
Trots lång erfarenhet finns det fortfarande många olösta frågor kring hur man samordnar ny bebyggelse med goda trafiklösningar. Kommun, stat och näringsliv är alla inblandade i processen, men har ofta olika finansieringsmöjligheter, tidsperspektiv och lagstiftning att förhålla sig till

5 .Att utmana bilnormen Kerstin
Externa handelscentrum, subventionerade parkeringsplatser och bilvägar som prioriteras vid snöröjning, det är några exempel på hur den befintliga samhällsstrukturen gynnar resor och transporter med bil. Frågan idag är inte OM vi kan utmana bilnormen utan HUR. Vi har byggt fast oss i en samhällsstruktur som gynnar resor och transporter med bil. Ökad urbanisering och vidgade arbetsmarknadsregioner gör att människor är beredda att pendla längre till arbete. Att möta det ökade transportbehovet på ett effektivt, jämställt och miljövänligt sätt är en utmaning. ka vi prata om hur gång-, cykel- och kollektivtrafikresor kan bli normgivande i samhällsplaneringen.

6 Varför bryta normen? 70 % av alla bilresor är kortare än 5 km
Fördelar inom miljö, hälsa, tillgänglighet och hållbarhet De flesta promenerar varje dag, enskilt eller del av resa Ca 4 miljoner svenskar cyklar regelbundet och vill cykla mer!

7 Om cyklister och gående ska bli fler…
Strategier och politiskt fastslagna mål Ökad säkerhet Ökad komfort Utformning Drift och underhåll Många kommuner har politiskt fastslagna mål om att öka andelen cyklister och gående i trafiken för att klara av en minskad bilism. Kommuner driver strategier för cyklister och det finns ett nystartat kommunnätverk som heter Svenska cykelstäder som samlar några av de mest pådrivande kommunerna. Vad det gäller gående börjar många aktörer få upp ögonen för gångtrafik som ett eget transportslag och exempel på det ser vi i de kommunala gångstrategier och gångplaner som tagits fram de senaste åren. För att öka andelen cyklister och gångtrafikanter är det viktigt att se på aspekter som säkerhet och komfort, utformning och utförande samt drift och underhåll. Cyklister och gångtrafikanter dominerar skadestatistiken bland de alvarligt skadade och lindrigt skadade trafikanterna. En väl utbyggt cykelinfrastuktur med uppmärkta vägbanor, cykelställ, grön våg för cyklister osv. är A och O för att många invånare ska resa med cykel.

8 Rätt standard? Det blir allt viktigare att skapa bra utrymmen för gående och cyklister, och det ska vara lätt för alla att röra sig i staden. Vill vi att resor med cykel och gång ska bli norm är grunden är att ha rätt standard. Här finns det stora möjligheter vid nybyggnation och exploatering. Det är dock inte alltid lätt att genomföra denna förändring. För att lyckas krävs en bra dialog med de som berörs.

9 Många goda exempel finns!
Sopsaltning av cykelvägar i Linköping Cykelparkering i Västerås Malmös gångstråksplan Jämställd snöröjning i Karlskoga Cykelparkering i Västerås Malmö gångstråksplan Sopsaltning i Linköping

10 2 Minska klimatpåverkan
Bygg tätt och klimatsmart -Samordna bebyggelse och trafik -Främjande byggregler som inte gynnar el, möjligt gå före -Styrmedel för energieffektiviserande renovering Klimatsmart verksamhet energieffektivisering och upphandling Dialog med invånare och företag, rådgivning och tillsyn

11 Stockholm 2014

12

13 3. Klimatanpassning Expertmyndigheter behöver bidra med fakta och kunskap Bygg på fakta så att inte nya risker skapas Bijan. Ge gärna exempel på tänkbara förslag under varje punkt. Va-taxa, fastighetsägarens ansvar, försäkringbolagens roll etc.

14 4. Att utveckla stadsrummet attraktivt
Hur skapa ett intresse kring att få fram attraktiva grönområden som också bidrar till bättre luft och minskat buller? Många orter har idag svårt att samordna, vidareutveckla och finansiera utvecklingen av gator och torg i centrum. Utmaningen är att skapa en attraktiv livsmiljö i stadsrummen för att bjuda in och behålla befolkning och företag.

15 4. Att utveckla social samman- hållning
Idag möts inte människor med olika bakgrund i vardagen. Den ökade segregationen tar sig uttryck i både mentala och fysiska barriärer mellan olika stadsdelar, förorter och deras befolkning. En utmaning är att stärka stadens förmåga att bygga en social sammanhållning i alla livsmiljöer Möjligheter kan vara att skapa en trygg stad med mötesplatser och tillgänglighet för alla människor under dygnets alla timmar. Det bidrar till stadens dynamik och till mångfald, kreativitet och innovation.

16 5 Värna grönstrukturen i urbana miljön
Hälsa och välbefinnande Biologiskt mångfald Motståndskraft mot översvämningar Reglera temperatur vid värmeböljor Renar luft och minskar buller Stödjande Biologiskt mångfald, ekologiskt samspel, upprätthållande av markens bördighet, Reglerande Luftkvalitet, bullerreglering, skydd extremt väder, vattenrening, klimatanpassning, pollinering Kulturella Hälsa, sinnlig upplevelse, sociala interaktioner, naturpedagogik, symbol och andlighet Försörjande Matproduktion, färskvatten, material, energi

17 Staten bör…. Statens olika myndigheter måste bättre möta det lokala helhetsansvaret Staten behöver ge kommunerna tillräckliga ekonomiska förutsättningar och stödja dem i arbetet mot att bli mer hållbara Staten behöver undanröja hinder i miljöbalken och plan- och bygglagen Tillåta att kommuner går före och testar Statens olika myndigheter styr över olika sektorer, medan kommunerna har ett ansvar för en god livsmiljö och måste kunna väga av olika sektorsintressen. Den nationella nivån måste bättre möta det lokala helhetsansvaret. Staten behöver ge kommunerna tillräckliga ekonomiska förutsättningar och stödja dem i arbetet mot att bli mer hållbara, t ex trängselavgifter, skatt på dubbdäcksanvändning eller energikrav på byggnader. Staten behöver undanröja hinder i miljöbalken och plan- och bygglagen t ex, så att det går att bygga i bullerutsatta miljöer.

18 Kommunen bör…. Göra genomarbetade och framtidsinriktade analyser och målbild Samverka som grundläggande arbetssätt, även när olika förvaltningar har ansvar för sina delprocesser, frågor eller beslut Politiker måste vara starka och modiga Politiker måste vara starka och modiga. De behöver förankra sina beslut hos både invånare, näringsliv och civilsamhälle och sedan stå för fattade beslut, hela vägen. Kommuner och regioner behöver göra genomarbetade och framtidsinriktade analyser. Dessa behöver vara av en sådan kvalitet att de håller som utgångspunkt för framtidens stadsbyggande. En gemensam och väl förankrad målbild behöver finnas om hur kommunen ska utvecklas på ett hållbart sätt. Kommunens planering behöver ha ett helhetsperspektiv och ta tillvara lokala erfarenheter, främja delaktighet och använda dialogen som verktyg. Samverkan måste vara kommunens grundläggande arbetssätt, även när olika förvaltningar har ansvar för sina delprocesser, frågor eller beslut.

19 Ett arbete för hållbar utveckling!
Bidrar till: kostnadseffektivitet och hushållar med samhällets resurser (ekonomiskt perspektiv) en bättre miljö och begränsar effekterna av klimatförändringarna (ekologiskt) en ökad social sammanhållning, trygghet och delaktighet (socialt) människors förmåga och vilja att bidra till samhällets utveckling och välstånd