Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Presentation av SLU Siffror baserade på årsredovisningen 2016

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Presentation av SLU Siffror baserade på årsredovisningen 2016"— Presentationens avskrift:

1 Presentation av SLU Siffror baserade på årsredovisningen 2016
Välkommen till en kort presentation av SLU! Presentationen visar SLU:s övergripande mål och visioner, hur SLU är organiserat och några aktuella nyckeltal ur årsredovisningen för 2016. SLU är ett universitet med en unik profil som arbetar med utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys. SLU:s kunskap är central för flera av de stora framtidsutmaningarna, till exempel att på ett effektivt och hållbart sätt försörja jordens ökande befolkning med föda, foder, fibrer, energi och material. Presentation av SLU Siffror baserade på årsredovisningen 2016

2 Verksamhetsidé Vision
SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med det omgivande samhället. Vision SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper. SLU har ett antal strategiska mål, som exempelvis att verksamheten ska vara av högsta internationella klass och att kopplingen mellan utbildning och forskning ska vara stark. Forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys ska bedrivas i samverkan med utvalda lärosäten, sektorerna och samhället i övrigt. Ett viktigt mål är att SLU stärker Sveriges ställning som kunskapsnation och bidrar till utveckling av global förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser.

3 SLU i hela Sverige SLU är ett rikstäckande universitet med verksamhet på många orter. De största campus ligger i Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala. SLU har en unik och fokuserad profil inom strategiskt viktiga områden för samhället. SLU utvecklar kunskap om bland annat jord-, skogs- och trädgårdsbruk från Skåne i söder till Norrbotten. SLU har också stor samlad kompetens inom såväl markvetenskap som akvatiska vetenskaper. Den geografiska spridningen ger en unik möjlighet till regional samverkan. SLU bedriver mer omfattande verksamhet på drygt ett 30-tal orter i landet med alla försöksparker och försöksstationer inräknade.

4 Organisation Näringsdepartementet Styrelsen för SLU Internrevision
SLU ligger som enda lärosäte under Näringsdepartementet. Universitetet består av fyra fakulteter med ungefär 36 institutioner eller motsvarande enheter samt ett antal administrativa enheter. Till detta kommer ett tjugotal centrumbildningar. SLU Holding är ett helägt dotterbolag som ska stimulera kommersialisering av innovationer och entreprenörskap. I Uppsala har SLU landets enda universitetsdjursjukhus. SLU Holding AB Universitetsadministration Rektor Universitetsdjursjukhuset Bibliotek Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Institutioner och enheter

5 Den speciella styrkan är …
SLU skapar och integrerar kunskap om produktion, miljö samt djurs och människors hälsa och livskvalitet och kombinerar hög vetenskaplig kvalitet med kompetens inom tillämpnings-nära frågor. Ur Strategi för SLU 2017–2020 Jord- och trädgårdsbruk Landskapsplanering Livsmedelsproduktion Naturvård Skogsbruk och vedråvarans förädling Fiske och vattenbruk Veterinärmedicin och husdjursskötsel SLU är ett modernt universitet, med verksamhet av hög kvalitet inom områden som har stor relevans för samhället, såväl nationellt som globalt. SLU:s kunskap är central för flera av de stora globala utmaningarna: livsmedelsförsörjning, produktivitet inom jord- och skogsbruk, markanvändning, vattenbrist och vattenkvalitet, pandemier och zoonoser, klimatförändringar, utarmning av genetiska och akvatiska resurser, ändliga råvaror, urbanisering och livsstilsförändringar.

6 Fyra framtidsplattformar
För att att angripa komplexa frågeställningar utifrån en helhetssyn kraftsamlar SLU i fyra ämnesövergripande och tvärvetenskapliga forskningsplattformar. Framtidens skog Framtidens mat Framtidens djur och hälsa Framtidens städer Genom satsningen på fakultetsövergripande Future-plattformar har SLU skapat nya strukturer för forskning. Inom plattformarna arbetar naturvetare, samhällsvetare, humanister och designvetare, tillsammans med sektorsföreträdare, med att identifiera forskningsbehov. De gör också tvärvetenskapliga analyser och synteser.

7 Fördelning av kostnader
Totala kostnader mkr Fortlöpande miljöanalys 13 % SLU är ett forskningsintensivt universitet. Mer än två tredjedelar av SLU:s omsättning gäller forskning och forskarutbildning. Grundutbildning står för 17 procent. Fortlöpande miljöanalys är ett område som inte finns vid något annat universitet. Forskning och forskarutbildning 70 % Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 17 %

8 Forskningsfinansiering (mnkr)
SLU:s externa finansiering har ökat med 9 procent mellan 2012 och År 2016 utgjorde extern finansiering 52 procent av den totala forskningsfinansieringen. Mer än hälften av SLU:s externa forskningsfinansiering utgörs av bidrag från forskningsråd och vetenskapliga stiftelser, det vill säga sådana bidrag som erhållits i konkurrens efter bedömning av sakkunniga. SLU:s enskilt största forskningsfinansiär är forskningsrådet Formas (276 mnkr år 2016). Externfinansieringsgrad (= andel externa intäkter i förhållande till totala intäkter) 2012 2013 2014 2015 2016 50 % 53 % 52 %

9 Vetenskaplig publicering
Antal artiklar med minst en SLU-adress 2007–2016 Forskare vid SLU publicerade under 2016 cirka 1 600 artiklar och ”rewiews”, vilket är en ökning med cirka 11 procent jämfört med Flest artiklar har publicerats inom områdena ekologi och miljövetenskap följt av skogsvetenskap, växtvetenskap och veterinärmedicin. 10,5 procent av SLU:s vetenskapliga artiklar tillhör de 10 procent mest citerade inom sina områden. Inom områdena växtvetenskap och marin- och sötvattenbiologi återfinns mer än 20 procent av artiklarna bland de 10 procent mest citerade.

10 Forskarutbildning SLU har cirka 600 aktiva forskarstudenter. Av dessa är 57 procent kvinnor. Antalet nyantagna har minskat de senaste åren men ökade igen 2016 då 95 nya forskarstudenter antogs. Cirka 40 procent av en årskull kommer från utlandet. Under 2016 beräknades antal examina till 131 vilket är en ökning jämfört med Nettostudietiden för en doktorsexamen är 8,5 terminer. SLU har cirka 600 aktiva forskarstuderande varav drygt hälften är kvinnor. Under 2016 beräknades antal examina till 131.

11 Utbildningar på grundnivå och och avancerad nivå
23 program på grundnivå 17 program på avancerad nivå. Alla utom ett på engelska 3 745 helårsstudenter 4 studenter per lärare Bra utbytesavtal och internationella samarbeten SLU har en hög lärartäthet per student. SLU har också flest disputerade lärare per student av alla universitet i Sverige. I UKÄ:s (Universitetskanslersämbetets) undersökning ”Studentspegeln” ger SLU-studenterna sin utbildning mycket gott betyg bland annat i frågor som rör mängden lärarledd undervisning, diskussionsklimatet inom utbildningarna och forskningsanknuten undervisning. Yrkesutbildningar utgör basen i utbudet av utbildningar som börjar på grundnivå. Söktrycket till programmen är varierande. Djurrelaterade utbildningar har flest antal sökande. Alla utom ett av SLU:s masterprogram ges på engelska. Under 2016 har omkring 850 personer avlagt en examen vid SLU.

12 23 program på grundnivå Kandidat/yrkesprogram
Biologi och miljövetenskap Djursjukskötare Ekonomi – hållbar utveckling Etologi och djurskydd Hippolog Landskapsingenjör Lantmästare Skogsmästare Sport- och sällskapsdjur Trädgårdsingenjör – design Trädgårdsingenjör – odling Längre yrkesprogram Agronom – ekonomi Agronom – husdjur Agronom – landsbygdsutveckling Agronom – livsmedel Agronom – mark/växt Civilingenjör i energisystem (UU) Civilingenjör i miljö- och vattenteknik (UU) Hortonom Jägmästare Landskapsarkitekt – Alnarp Landskapsarkitekt – Uppsala Veterinär

13 Fortlöpande miljöanalys
Levererar vetenskapligt grundade beslutsunderlag Utgår från samhällsbehoven Är under ständig utveckling Fortlöpande miljöanalys är ett unikt samhällsuppdrag som SLU har utöver utbildning och forskning. Med hjälp av kunskap om ekosystemen och vår användning av dem, tar SLU fram vetenskapligt grundade beslutsunderlag till stöd för miljömålsarbetet, arbetet med de globala hållbarhetsmålen och Sveriges övriga internationella miljösamarbeten. Målsättningen är att både belysa samhällets resursanvändning och miljökonsekvenserna av den, till stöd för en långsiktigt hållbar utveckling och bioekonomi. Konkret handlar SLU:s miljöanalys om att analysera miljöutvecklingen. Detta kräver både expertis om kuster och hav, skogar, jordbrukslandskap, inlandsvatten och arter samt omfattande högkvalitativa miljödata. För att analysera förändringar i miljön krävs också kontinuitet i datainsamlingen, att långa tidsserier av miljödata genereras. Samtidigt behöver miljöanalysen ständigt utvecklas mot bakgrund av nya samhällsbehov, nya kunskaper och ny teknik. SLU är internationellt ledande inom miljöövervakning och miljöanalys. Vi ligger också i framkant med att göra resultaten öppet tillgängliga. SLU:s miljöanalys har t.ex. blivit en viktig mötesplats för miljöövervakning där frivilliginsatser har stor betydelse, så kallad medborgarforskning. Ett av våra flaggskepp är rapportsystemet

14 Miljöanalysens 10 program
Skog Jordbrukslandskap Sjöar och vattendrag Kust och hav Bebyggd miljö Klimat Biologisk mångfald Övergödning Försurning Giftfri miljö Fortlöpande miljöanalys möter samhällets efterfrågan i program som kopplar till de nationella miljökvalitetsmålen, de globala hållbarhetsmålen och Sveriges övriga internationella miljösamarbeten. För varje program finns en eller två koordinatorer som fungerar som kontaktpersoner för respektive område. Miljöanalysen finansieras till största del via externa medel. De största uppdragsgivarna är Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Jordbruksverket. SLU är Sveriges största aktör inom miljöövervakning och miljöanalys. Exempel på stora miljöanalysprojekt är t.ex. Riksskogstaxeringens årligoa skogsstatistik, Artdatabankens arbete med rödlistade arter och institutionen för akvatiska resursers återkommande resursöversikt om tillståndet för fisk och skaldjur. SLU samarbetar med både nationella och internationella aktörer samt organisationer inom miljöanalysområdet. Exempelvis är vi partners i konsortiet ETC Biodiversity, som hjälper Europeiska miljöbyrån med underlag om biologisk mångfald. SLU-forskare leder också arbetsgrupper inom Helcom, en konvention till skydd för Östersjöns marina miljö. Ett annat exempel är att SLU-forskare står för en stor del av det vetenskapliga deltagandet från Sverige inom det Internationella havsforskningsrådet, ICES. Dessutom står SLU-forskare för Sveriges internationella rapportering till Klimatkonventionen, om hur stor kolinlagringen är i skogarna och hur trenderna ser ut i andra markslag. Forskningsfartyget U/F Dana vid en bottentrålprovtagning i Västerhavet för uppföljning av EU:s fiskepolitik.

15 Könsfördelning Andel kvinnor efter anställningskategori samt studenter. Inom de flesta anställningskategorier är könsfördelningen inom jämställdhetsintervallet 40–60 procent. Undantagen är professorer, adjunkter, bibliotekspersonal samt administrativ personal. Andelen kvinnor bland professorer var 29 procent 2016 vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2015.

16 Fördelning av intäkter
Total omsättning mkr Finansiella intäkter >0 % Avgifter 21 % 52 procent av SLU:s intäkter är statsanslag. Jämfört med 2015 har statsanslaget ökat med 74 mnkr (4 procent). Att statsanslaget har ökat 2016 beror framför allt på att anslaget till utbildningen har ökat med 30 mnkr. Det innebär att statsanslaget till utbildningen nu är på samma nivå som före 2012 när SLU:s anslag minskade med motsvarande belopp. Bidragsintäkterna har minskat med 4 procent, vilket förklaras av att SLU:s personalvolym har minskat. Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 10 procent. Skillnaden förklaras av ökade djursjukvårdsintäkter och intäkter från konferensarrangemang. Bidrag 28 % Statsanslag 52 %

17 Resultaträkning (mnkr)
2015 2016 % (2016) Intäkter Anslag 1 657 1 732 52 Avgifter och ersättningar 627 688 20 Bidrag 960 924 28 Finansiella intäkter 3,7 7 Summa 3 248 3 350 Kostnader Personal 1 948 1 962 61 Lokaler 396 404 12 Drift 691 736 23 Finansiella kostnader 3,9 8 Avskrivningar och nedskrivningar 135 137 4 3 246 Verksamhetsutfall 103 SLU har en samlad ekonomi i balans och redovisar tillsammans med resultat från andelar i helägda företag ett överskott på 103 mnkr.

18


Ladda ner ppt "Presentation av SLU Siffror baserade på årsredovisningen 2016"

Liknande presentationer


Google-annonser