Kommunikation och samtalsteknik

En presentation över ämnet: "Kommunikation och samtalsteknik"— Presentationens avskrift:

1 Kommunikation och samtalsteknik
En grundstruktur att utgå från

2 Kommunikation och samtalsteknik
Samtal ska vara ”naturligt” i den bemärkelsen att den som är delaktig i en grupp upplever situationen som okonstlad och positiv

3 Mål för samtal kan vara Kunskap och informationsutveckling
Färdighetsutveckling Personlighetsutveckling Organisationsutveckling

4 Kommunikation

5 Kommunikation Det kan exempel vara: innebörd tanke känsla handling
upplevelse värdering

6 Kommunikation Kommunikation handlar om att: ge information
påverka andra visa sina tankar och känslor få sin identitet bekräftad.

7 Kommunikation Genom att studera kommunikation och samspel har vi
möjlighet att: Hitta det som skapar identitet och närhet. Kontakt med andra människor. Större kontroll på våra liv. Grogrund för bättre relationer. Ökad livskvalitet. Bli medveten om vilka budskap vi skickar och tar emot av andra. Hur vi påverkar och låter oss påverkas.

8 Kommunikation Vi tror att vi pratar om hur verkligen är beskaffad, men istället pratar vi om hur vi tolkat den. Vi ser aldrig verkligheten som direkt. Det är genom våra sinnen, erfarenheter och begrepp som vi skapar en bild av yttervärlden.

9 Kommunikation Vi tror att det som är självklart för oss också är självklart för andra. Ett och samma ord väcker sällan samma tankar och associationer hos två människor.

10 Olika former av budskap/kommunikation
Medvetna budskap – vad vi sänder genom språk eller kroppsspråk Omedvetna budskap – som mottagaren uppfattar men som inte vi själva är medvetna om. Avsiktliga budskap – avsedda att nå ett speciellt budskap, ex. vinka fram någon i en kö Oavsiktliga budskap – sådant som vi inte kan låta bli att sända ex. rodnad, sluddrande tal

11 Påståenden att diskutera
”Min uppfattning om verkligheten är inte lika med verkligheten.” ”Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser.” ”Varje människa jag möter är utsänd.” ”Jag kan ändra mina tankar om mig själv och om andra människor.” ”Jag kommer alltid att frukta den jag har attackerat.”  ”Man är ytterst sällan upprörd av de skäl man tror.” ”Det jag förnekar i mig själv tenderar jag att attackera hos andra.”

12 Kommunikation Förmågan till språk och socialt samspel är medfödd.
Färdigheten är inlärd

13 ”Tystnad kan ibland säga mer än tusen ord”
Tystnad, närvaro och frånvaro kan också vara kommunikation. ”Tystnad kan ibland säga mer än tusen ord” ” man känner någons närvaro i rummet”

14 Hinder och störningar i kommunikation
Faktiska hinder: störande ljud Störning i sättet att kommunicera: otydliga, dubbla, vaga budskap samt språkförbristningar Psykologiska hinder: misstänksamhet,fördomar och försvarmekanismer hos både sändare och mottagare

15 Dubbla budskap Det finns motsättningar mellan innehållsnivå och relationsnivå. Båda kan inte vara sanna samtidigt. Som lyssnare måste vi fundera ut vad som är det avsedda budskapet.

16 Ofullständiga budskap
Budskapet utlämnar viktiga delar av den information som mottagaren behöver. Mottagaren måste gissa sig till vad som utelämnas. Ex. Han är ju som han är……. ja du vet.

17 Tankeläsarsyndromet Detta är det mest ofullständiga budskapet.
D.v.s. man sänder inga budskap alls utan förutsätter att den andre förstår. Ex.: Det är klart att min man köper toalettrullar idag, jag har sett att de är slut.

18 Indirekta budskap Budskap som riktas mot någon annan eller något annat än det egentligen är avsett för. Ex. Handledaren till en annan elev på avdelningen ”Du är minsann initiativrik och tar ansvar”.

19 Generaliseringar Ord som: Jämt… Alltid… Aldrig… Folk … Man…

20 Ironi och skratt Den dubbelbottnade meningen
Sändaren vill att mottagaren ska upptäcka att det ligger något annat i det som faktiskt sägs… Ex.: Kommer du redan hem? Vi har ju inte ens hunnit till efterrätten…

21 Reflektionsuppgift Gör en bedömning av kommunikation via telefon, e- post och personliga samtal genom att tillämpa följande ”checklista”: snabbhet risk för missförstånd grad av envägs- eller tvåvägskommunikation effektivitet i nödsituationer effektivitet då det gäller att lösa komplicerade problem utan krav på snabbhet lämplighet vid förmedling av positiva känslor lämplighet vid förmedling av negativa känslor

22 Kommunikationssfären

23 Kommnunikationssfären
Intimsfären Personlig sfär Social sfär Myndighetssfär

24 Att vara på samma våglängd
Artighetsnivå ”hur har du det?” Fakta nivå ”hur söker man ett bistånd till särskilt boende Tanke och idénivå ”jag tycker att vi skulle testa” Relations och känslonivå ”jag känner att… det känns som…..”

25 Som man frågar får man svar…
Öppna frågor… ger utförliga svar Slutna frågor… ger oftast ja eller nejsvar Ledande frågor… ger förväntade svar Uppföljningsfrågor… går djupare Klarläggande frågor… visar om du uppfattat rätt Hypotetiska frågor… kan gynna kreativitet o ge distans Förtydligande frågor… ger snabba svar Varför-frågor… kan leda till försvar

26 Olika sätt att kommunicera
Albert Mehrabian amerikansk psykolog hävdar att innehållet spelar mindre roll och att kroppsspråk, röst och utseende har störst betydelse enligt följande fördelning: Kroppsspråk 55% Röst 38% Innehåll7%

27 Icke verbal kommunikation
Kroppshållning, kroppsställning, rörelser, gester, mimik och andningsrytm, ögonkontakt. Hur vi rör oss… Beröring… Hur vi skapar egna utrymmen och hur vi håller avstånd till andra människor… Kroppsliga utsmyckningar i form av kläder, frisyrer, sminkning och tatueringar…

28 DU och JAG budskap Du budskapet är ofta fokuserat på den andre. Det är ofta påståenden om saker och ting i form av anklagelser och generaliseringar. När du-budskapen innehåller anklagelser får vi en fientlig inställning tillbaka även om vårt påstående i sak är rätt träder försvarsmekanismer in hos den andre personen.

29 DU-budskap Du-budskapet är ofta negativt för den som råkar ut för det…
Det fördömer och anklagar eller lägger på skuld… Motparten går lätt i försvar och det innebär då inte någon förändring i persons beteende. Du budskapet fungerar ofta som ett spärrsvar. Trots att kanske avsikten är att hjälpa den andre.

30 Exempel på spärrsvar Befallning: Du får inte göra så…
Varningar, hotelser, uppmaningar: Om du inte gör det så…. Råd, förslag, lösningar: Det bästa vore, om du…… Kritik: Du misstar dig… Avledning, skämt: Låt oss äta lunch och glömma hela eländet…

31 Jag-budskap Budskapet ska vara specifikt och personligt och skall riktas direkt till den det gäller. Den här personliga kommunikationer kräver att man talar om sig själv istället för om andra. Man börjar ofta meningen med Jag Man sätter ofta ord på det man vill och önskar sig. Jag budskap innebär också att man frågar om det man inte vet, nämligen vad den andra menar.

32 Jag-budskap Jagbudskapet talar om hur man uppfattar det den andre sagt, gjort eller underlåtit att göra. Det beskriver den effekt som den andres beteende får för mig. Det frågar vad den andre menat med sitt handlande utan att angripa.

33 Jagbudskapet olika led
Beskriv det beteende du vill påtala Tala om vilken effekt den andres handling får Beskriv de känslor som handlingen väcker i dig Jagbudskapet skadar inte motpartens självkänsla men ger personen något att taänka på. Ex. på jagbudskap ”När du säger så känns det som om du struntar i mig och det gör mig ledsen” jagbudskapet kan fungera som dörröppnare i samtal i motsats till spärrsvar.

34 Exempel på dörröppnare
Skulle du vilja tala om det Kan jag hjälpa dig med ditt problem Jag är intresserad av att höra hur du känner det? Vill du berätta för mig? Vill du lätta ditt hjärta?

35 Case-work övning (grupp) – 20 minuter
Fundera över en situation i ditt yrkesliv där kommunikationen inte fungerat på ett tillfredställande sätt. Det kan vara i mötet mellan en kollega eller annan medarbetare. beskriv situationen vilka var de inblandade? vad gjorde du/de andra? vad var det som inte kändes bra? vad blev resultatet?

36 Kommunikation på olika plan

37 Kommunikation på olika plan
Den största delen av vår kommunikation med andra människor består av gester och mimik. Det är gesterna och mimiken som är det viktigaste språk som människan använder sig av, rörelserna ger karaktär och formar orden som vi uttrycker. Orden vi uttalar betyder därmed mycket mindre än de signaler som vi sänder ut med kroppen.

38 Språkliga koder Det är själva orden som innehåller de muntliga budskapen. Det verbala språket består av ord vilka sätts in i ett välordnat system. Man kan därmed säga att språket kan ses som en kod. Koden är bara tillgänglig för en viss grupp människor. En svensk utan kunskaper i kinesiska kan inte verbalt kommunicera med en kines.

39 Språkliga koder Det finns många olika sorts ordkoder, t.e.x . ett hyreskontrakt skrivs ofta i väldigt formella termer vilket ibland kan vara svårförståligt. Då kan en samtalskod med inslag av kroppsspråk förenkla budskapet i hyreskontraktet etc.

40 Ordlös kommunikation Det är inte bara ordet som står för kommunikationen mellan människor, som vi tidigare nämnde har gesterna och mimiken viktiga uppgifter inom kommunikation. Det ordlösa kommunikationen mellan människor, kroppsspråket kan avslöja lögner och motsägelser i det verbala språket.

41 Ordlös kommunikation Kroppsspråket kan användas och ta sig uttryck på många olika sätt, alltifrån ansiktsuttryck, kroppshållning till rörelser etc. Det ordlösa språket kan användas som ett utmärkt komplement till det verbala språket, t.ex. när du ska kommunicera med småbarn, förståndshandikappade människor etc.

42 Ordlös kommunikation Om vi skall försöka tolka kroppsspråket hos en människa, är det viktigt att inte försöka dra några slutsatser utifrån några enstaka detaljer i det språket. Kroppens signaler måste sättas in ett sammanhang.

43 Vad avslöjar vår kropp? På väg mot vuxenlivet förlorar vi en del av vårt kroppsspråk. Som barn talar vi med hela kroppen. Ilska, glädje, engegameng, sorg- alla känslor visade vi tydligt genom vårt kroppspråk. Genomgång av faktorer i det ordlösa språket som lätt avslöjar oss: Ansiktet, ögonen, gesterna, skrattet, kroppshållningen och rörelserna, klädseln.

44 Ögonkontakt Undviker kontakt och tittar ofta bort.
Ger tillfällig kontakt och ser intresserad ut. Har regelbunden intresserad ögonkontakt. Stickande, fixerad ögonkontakt.

45 Ansiktsuttryck Är uttryckslös, visar inga tydliga känslor.
Visar påtagliga känslor men utan klart samband med händelser i gruppen. Rimlig mimik som kan avläsas och förstås av andra.

46 Röst Använder en monoton och låg röstvolym.
Använder en behaglig volym och varierar tonläget. För kraftig röst med plötsliga förändringar i volym och tonhöjd.

47 Grad av flytande tal Använder icke sammanhängande meningar eller bara enstaka ord – vilket försvårar förståelsen. Använder få beskrivande ord, adjektiv, eller mycket få och korta meningar. Använder varierad meningsstruktur och ett gott ordval. Talar för mycket utan att ge plats åt andra.

48 Allmänt deltagande Ser apatisk ut eller verkar uttråkad.
Visar hög vitalitet och emotioner som är naturliga och rimliga i förhållande till situationen. För starka emotionella uttryck med tanke på situationen.

49 Metakommunikation

50 Metakommunikation Det är samtal om samtalet, d.v.s.:
Man pratar om det sätt man pratar om…

51 Metakommunikation I all handledning är medvetenhet om olika kommunikationsnivåer avgörande. Det är viktigt att handledaren är medveten på två nivåer: Delta i samtalet och dess innehåll (nivå1). Ha ett viss fokus på hur man pratar med varandra och hur handledningen genomförs (nivå 2).

52 Metakommunikation Metakommunikation handlar om:
Lämna den sakfrågan man talar om och flytta fokus till den kommunikation som äger eller borde äga rum. Klarlägga förutsättningarna för kommunikationen samt de regler man följer. ”Kalibrera” varandras uppfattningar av det som försiggår och skapa en grund som alla kan acceptera.

53 Metakommunikation Samtal om sättet vi pratar med varandra.
Samtal om relationen mellan oss. Samtal om handledningsstrategin ( hur handledningen genomförs).

54 Lyssnandet

55 Lyssnandet Lyssnandet – inte bara avlyssna.
God lyssnare – mogen människa. Absolut närvaro. Medveten om dina ”raster”. Talande tystnad.

56 Lyssnandet Tage Danielsson
”Säll är den som tar till rättesnöre, att tänka efter före.” Tage Danielsson

57 De tysta sångerna E A Karlfeldt
Lyssnandet ”…allt som vi kände vart sagt utan ord” De tysta sångerna E A Karlfeldt _____________________________________ Att kunna mötas utöver orden

58 Lyssnandet Utifrån genuint intresse Förutsättningslöst
Odelad uppmärksamhet Öra Öga Hjärta - empati

59 Lyssnandet För att försöka förstå Efter vad som inte sägs
Efter det för givet tagna För att kunna ställa frågor För att se strukturer i samtalet

60 Lyssnandet _____________________________________ Undvik egoimpulser
Aktivt lyssnande En genuin önskan att verkligen ta del av en annan människas Syn på saker och ting Behov Önskningar _____________________________________ Undvik egoimpulser

61 Lyssnandet Absolut närvaro Markera intresse: Instämmande nickningar
Talljud: ”mm, jaha” Frågor Nyckelord Gester, mimik Sammanfattningar

62 Samtalsfärdighet

63 Samtalsfärdighet Det finns ett antal olika samtalsfärdigheter såsom:
1. Uppmärksamhet 2. Parafrasering 3. Spegling 4. Parafrasering & spegling 5. Att ställa frågor 6. Sammanfattningar

64 Samtalsfärdighet Det finns ett antal olika samtalsfärdigheter forts.:
7. Omformulering 8. Problemlösning & problembearbetning 9. Omformulering av problemet 10. Konfrontation 11. Om att ge och få råd

65 1. Uppmärksamhet Minimala responser (icke verbala uttryck samt
språkliga yttringar typ: Nickningar… Hm… Ja… jasså…

66 2. Parafrasering Sammanfatta, tolka med egna ord.
Omformulera det som sägs. Detta fyller tre syfte: Det utgör en dokumentation av att man som handledare följt med och förstått det viktiga i det som förmedlats

67 2. Parafrasering 2. Det gör det möjligt att korrigera och komplettera och fördjupa handledaren förståelse av innebörden av det som sagts. 3. Det gör det naturligt för handledaren att tänka igenom det som förmedlats och antingen gå vidare utifrån detta eller ägna mer tid åt tema som redan behandlats.

68 3. Spegling Likheter med parafrasering men i spegling är man mer inriktad på känslor och inte mot den kognitiva sakkunskapen. Det är ofta känslorna som står för engagemanget och drivkraften därför är detta viktigt. När man speglar rekommenderas att använda så lite värderande uttryck som möjligt utan konkret beskrivande som t.ex. arg, lycklig, stolt, spänd…

69 4. Parafrasering och spegling
I de flesta handledningssituationer är det naturligt att kombinera dessa.

70 4. Parafrasering och spegling
Men det kan lätt uppstå fel när man speglar som t.ex.: Att man låter som en papegoja och upprepar nästan ordagrant. Talar enbart om innehållet och bryr sig inte om känslorna. Träffar fel känslonivå. Varierar inte ingångarna. Fraser som ”det låter som du” och ”jag hör dig säga att” används ensidigt och mekaniskt. Förändrar och förvanskar budskapet. Ligger före i budskapet (man har hört det förut).

71 5. Att ställa frågor Man bör reducera frågeställningarna till minimum.
Man ska stäva efter att ställa öppna frågor. Uppföljningsfrågor. Ombytande frågor, används när man saknar information. Bekräftande frågor.

72 Hur vi frågar Ibland mindre lämpliga frågor: Ja/nej frågor
Dubbla frågor Ledande frågor Provocerande frågor Frågor som väcker försvar

73 Använd gärna öppna frågor
Hur… När… På vilket sätt… Var… Vad menar du när du säger…

74 Öppna frågor Använd få öppna frågor, men vida frågor, med många uppföljningar Uppföljningen syftar till att fördjupa samtalet och leda det vidare Följ alltid upp ”tomma ord” som t.ex. bra, lagom, enkel, m.m.

75 Uppföljning kan vara… Kan du berätta lite mer…
Du nämnde… vad tänkte du på? Vad menar du när du säger… Vad menar du med lagom? Om du måste ta ställning… Vad är det du inte gillar? Förändring säger du – hur då?

76 Tre Förmågor Förmåga till förundran och nyfikenhet. Finns alltid något att lära sig av alla människor. Förmåga att ställa precisa frågor som får personen att öppna sig. Förmåga att lyssna.

77 6. Sammanfattningar I slutet av träffen är det lämpligt att sammanfatta. Den bör inte vara för omfattande och behöver inte vara kronologisk. Sammanfattningen är inriktad på struktur och de huvudsakliga områden som samtalet har handlat om. Ett syfte är bl.a. avslöja eventuella missförstånd eller oklarheter.

78 7. Omformulering ”Vad måste till för att situationen enligt din mening ska bli bättre?” Omformulera ett negativt synsätt till ett positivt eller ett inskränkt synsätt till ett bredare…

79 8. Problemlösning & bearbetning
I vår kultur är vi så inriktade på att lösa problem att vi underskattar och ibland förbiser sådana problem som bara kan bearbetas – inte lösas. Det är viktigt att vi bearbetar problem som inte kan lösas. Hur kan vi på bästa sätt leva med den här situationen som har uppstått, hur ska vi samarbeta runt detta. Hitta olika strategier.

80 9. Omformulering av problemet
Vilken typ av problem är det? - (Vad är det verkliga problemet?) Individproblem Problem som rör inlärningsmiljön Attributions- och kulturproblem (yrkeskultur) Bedömningsproblem Administrativt problem (vem ansvarar för t.e.x. information, regler, rutiner…

81 10. Konfrontation T.ex. påpeka bristande överensstämmelse mellan det verbala och det kroppsliga budskapet Rikta fokus på den handledde istället för att det handlar om andra personer. Vilket ansvar har hon i det hela?

82 11. Om att ge och få råd ”för att i sanning kunna hjälpa en annan person, måste jag förstå mer än honom – men i första hand förstå det han förstår. Om jag inte gör det så kommer min bättre förståelse inte att kunna hjälpa honom” (Kierkegaard,1859)

83 11. Om att ge och få råd I handledning är det inte en fråga om hurvida man som handledare ska ge råd eller ej. Frågan rör när det är vettigt att att komma med råd och hur man i så fall gör det. Ibland är det så att fast man ber om råd vill man inte ha några råd som kan lösa problemen.

84 Grundstruktur - samtalsmetodik

85 Samtal Förberedelsefas - strategi ___________________________________
Gör en ”karta/modell” som du har i sitt eget huvud (exempelvis hur samtalet ska läggas upp. Utveckla möjligheter och alternativ.

86 Samtal Grundförutsättningar ______________________________________
Tydlighet och struktur i information då det gäller: Tid Rum. Detta är en grundförutsättning för att samtalet ska fungera.

87 Samtal Förhållningssätt __________________________________ ____
Självreflektion gällande: Själva grundinställningen (anda/attityd). Egen vilja av att hjälpa, intresse. Hur ställer jag frågor?

88 Samtal Definiera problemet ________________________________ ______ Gör en sammanfattande beskrivning av problemet, återkoppla.

89 Samtal Samtalsstruktur ________________________________ Under ett samtal - göra små sammanfattningar av samtalet, t.ex. efter 15 min.

90 Samtal Sammanfattning av samtal/delar av samtal
_____________________________________ Bättre struktur Ett sätt att styra samtalet. Öka aktivitetsnivån. Frågor leder till att personen blir mer aktiv och självreflekterande.

91 Samtal Att finna balanspunkter i ett samtal
_____________________________________ Begrepp att reflektera kring: Tillåtande kontra sätta gränser Vårda, hjälpa kontra ställa krav Aktiv kontra passiv, avvaktande Närhet kontra distans Modig kontra försiktig

92 Samtal Feedback ________________________________ Vad har personen uppfattat av samtalet? Oklarheter klaras upp.

93 Argumentation kontra blockering ________________________________
Samtal Argumentation kontra blockering ________________________________ Viktigt att inte gå in i en konfrontation. Om personen argumenterar emot dig: Vad är det som gör att personen handlar och gör på det sätt han gör?

94 Samtal Argumentation kontra blockering
__________________________________ Blir du blockerad av stämningen i rummet alternativt blockerad av en fråga: Inte säga något förhastat. ”Jag behöver tänka på det här".

95 ________________________________ ______
Samtal Bekräftelse ________________________________ ______ Bekräfta personen på olika sätt: Sätta ord på tankar. Stärka identitet/hitta identitet. Tydliggöra.

96 Samtalets upplägg Intervjuteknik

97 Samtalets upplägg Intervjuteknik är ett medel för att systematisera informationssamlingen för att få ut det mesta möjliga av samtalet. Man skiljer ut tre faser: - Planering - Genomförande - Efterarbete

98 Genomförande Berätta om syftet med samtalet och diskutera det med den Du talar med. Informera om samtalets förutsättningar, t.e.x. sekretess. Försök att skapa en god kontakt. Börja med något neutralt ämne.

99 Genomförande Undvik att ställa frågor som kan besvaras med ja eller nej. Ställ en fråga i taget. Ge god tid till svaret, fall inte i talet. Anpassa språket till den Du talar med. Undvik ledande frågor. Börja frågor med frågeord.

100 Följ upp viktigare svar. Avsluta samtalet neutralt.
Genomförande Följ upp viktigare svar. Avsluta samtalet neutralt.

101 Gå igenom samtalet för Dig själv och notera viktiga svar.
Efterarbete Gå igenom samtalet för Dig själv och notera viktiga svar. Bedöm enbart relaterade fakta - inte vad Du tror. Var medveten om risker att egna värderingar styr Dina bedömningar. Tänk på att vissa svar är mer socialt acceptabla än andra.

102 Öppna och slutna frågor

103 Kommunikation Med fokuseringen på kommunikation är syftet med att öka handlingsberedskapen för att analysera, värdera och tydliggöra alternativa förhållningssätt i klinisk handledning genom att: Betona reflektionens betydelse för hur yrkeskunskap grundläggs och utvecklas. Utveckla kunskaper om teorier och modeller inom området handledning.

104 Två olika nivåer Kommunikation handlar ofta om två olika nivåer av budskap. Det vi säger har å ena sidan ett fakta budskap (vad sägs?) å andra sidan ett budskap som består av upplevelser, en emotionell innebörd (hur sägs det?) Inom kommunikationsteori benämns dessa nivåer ibland som innehålls- respektive processdel. Båda nivåerna behöver fokuseras i handledning.

105 Vad och hur Rent allmänt kan man säga att variationer på frågeställningarna: Vad? Hur? Dessa frågor brukar ge den tillfrågade de möjligheter som söks med den öppna frågan. Vad hände… Hur upplevde du…

106 Öppna frågor Dessa frågor är öppna och breda men även den öppna frågan kan fokuseras som följande exempel vill visa. Vad hände vid det första handledningstillfället? Du sade att hur tänker du då? Vad kände du när patienten sade att det inte betydde något?

107 Öppna frågor Öppna frågor kan fokusera likheter och skillnader som kan tydliggöra perspektiv som man kanske inte uttryckt för sig själv tidigare: Vilka likheter ser du i dessa arbetsmetoder? På vilka sätt skiljer sig dessa uppfattningar?

108 Öppna frågor En annan typ av öppna frågor ger den som handleds möjligheten att byta perspektiv genom att man ställer frågor som ger möjlighet till att bli observatör av sig själv. Man låter den handledde inta en tredje persons position. Denna frågetyp ger möjlighet till ökad förståelse av andras upplevelser och kan därför också ses som övning av den empatiska förmågan. Hur tror du att patienten uppfattar situationen?

109 Öppna frågor Den öppna frågan i handledning kan också ha en värderande / utvärderande karaktär: Kan du beskriva vad du tycker blev bra (eller mindre bra) när du träffade patienten? Frågor som belyser konsekvenser av samspel mellan människor eller händelser kan ofta vara klargörande och ge insikt i hur man påverkar och blir påverkad: Hur reagerar du på den höga frånvaron i gruppen?

110 Öppna frågor Ibland kan det röra sig om framtidsinriktade frågor som ger möjlighet att överväga olika möjligheter att gå vidare. Det är dock på sin plats att höja varningsflagg för att ställa den här typen av frågor för tidigt i handledningen. Risken finns att man inte hunnit att analysera situation tillräckligt och alltför snabbt kommer in i problemlösning. Om han avbryter behandlingen, hur tar du upp det i teamet nästa gång?

111 Öppna frågor Ibland kan respektfulla och bekräftande uppmaningar / önskningar formuleras och ersätta den öppna frågan. Det vore intressant att få höra dig utveckla ditt resonemang angående……. Du nämnde att du tyckte att arbetet som är svårt. Jag skulle vilja att du utvecklade dina tankar kring det litet mer.

112 Öppna frågor Det finns öppna frågeställningar som det kan finnas anledning att ha respekt för. I litteratur om samtalsmetodik brukar man varna för att börja frågor med ”varför….?” eller närliggande frågetyper som ”hur kommer det sig att du….?”. Dessa formuleringar kan lätt uppfattas som anklagelser och leder ofta mer till försvar än reflektion. Men självklart kan varför-frågan någon gång vara alldeles utmärkt. Ibland kan t.ex. försvaren vara så centrala att de behöver lyftas fram på något sätt.

113 Slutna frågor När slutna frågor ställs ges inte så många svarsalternativ, ofta bara ja- eller nej- svar. Om jag som handledare har intentionen att leda in deltagaren som handleds i reflektion så kan möjligheten till detta begränsas med denna typ av frågeställning. Kände du att något var på tok vid det tillfället ? Tycker du om…?

114 Slutna frågor Ibland behöver man ställa frågor som berör klargörande faktauppgifter, då är den slutna frågan självklart användbar. Jag uppfattade att du sade att du hade…, är det riktigt? Har du gjort upp ett skriftligt kontrakt med…? Var alla deltagarna i gruppen med vid detta tillfälle?

115 Ledande frågor Ledande frågor kännetecknas av att själva frågeställningen antyder det förväntade svaret. I detta sammanhang är det viktigt att vara medveten om att det finns ett maktperspektiv i de flesta professionella sammanhang. Det finns en risk för att det upplevs som viktigt att ”vara till lags” och ge ”det rätta svaret”, snarare än att själv reflektera! Frågeställaren nedan är mer fokuserad på att få sin egen tolkning verifierad än av att få ta del av den andres upplevelse. Kändes det inte jobbigt när han sade det till dig ? Då kände du dig väl nedtryckt? Jag förmodar att du tycker det är viktigt att alla är med eller?

116 Ledande frågor Ibland är det lätt gjort att man ”smyger in” råd och lösningar i sina frågor. Man kan visst ge råd och tips i handledning, men det bör ske först efter att man grundligt analyserat situationen genom ett öppet frågande och framförallt ska inte råd och tips ges på ett förtäckt sätt. Har du tagit kontakt med… och frågat hur hon ser på det ?

117 Marte Meo

118 Maria Aarts Marte Meo har skapats av Maria Aarts, speciallärare från Holland. När Maria på 1970-talet arbetade med barn med autism hände en eftermiddagnågot speciellt som skulle visa sig vara början till hennes utveckling av Marte Meo. Maria hade en förmåga att skapa en god kontakt med dessa barn som p.g.a. sin autism hade svårigheter att kommunicera.

119 Maria Aarts När hon var på väg att avsluta dagens skolarbete blev hon iakttagen av en mamma som stod i tamburen och väntade på att få hämta sin son. Mamman såg det goda samspelet mellan Maria och pojken och blev så berörd att hon brast i gråt. Efteråt frågade hon Maria: ”Vad är det du gör, som inte jag kan? Jag är mamman, jag har kärleken och viljan. Jag vill lära mig av dig”.

120 Maria Aarts Detta väckte frågor hos Maria, vad är det jag ser och gör som inte andra ser och gör? Vad är det i mitt arbetssätt när det gäller kommunikationen som skapar kontakt och stimulerar barnets utveckling? Kan jag förmedla det till andra?

121 Marte Meo – ett kommunikationsverktyg
Video som ett verktyg Upptäcka skeenden Ger möjlighet att finna konkreta lösningar som leder till förändring och utveckling.

122 Länkar Kommunikation - Wikipedia Att inleda ett samtal
sv.wikipedia.org/wiki/Kommunikation Att inleda ett samtal atthallaigangettsamtal.blogg.se/?tmp= Konversation - att hålla igång ett samtal konversationen.blogg.se/?tmp= Rollspelsmall rollspelsmallgrund.blogg.se/?tmp=

123 Länkar En bok, en författare: Tomas Böhm
Samtal - Beta SLI En bok, en författare: Tomas Böhm beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U En bok, en författare: Nils Uddenberg beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U En bok, en författare: Sten Espmark beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U En bok, en författare: Brev från barnens O beta.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=U

124 Retorik www.youtube.com/watch?v=UbR4G199FCw&feature=rel mfu
Less is more mfu Tydliga mål för din presentation u Rösten qy0&feature=relmfu Kroppsspråket Sluta hålla presentationer - börja ge!

125 Retorik www.youtube.com/watch?v=69HzlfLkeO0&feature=relm fu
Whiteboard fu Powerpoint u Att få publiken att minnas mfu Tro på vad du säger För den nervöse

126 Motiverande samtal, MI (Socialstyrelsen)

127 MI & MET En stor andel av de personer som söker vård för problem med missbruk eller beroende är inte redo att påbörja en förändring. Motiverande samtal, MI, är en metod som aktiverar den enskildes egen motivation till förändring och följsamhet till behandling. MI kan ingå som metod och förhållningssätt i motivationshöjande behandling, MET.

128 Användbart i olika behandlingssituationer
MI kan vara användbart i olika behandlingssituationer, såväl vid korta kontakter som i längre tids behandling. Metoden har effekt som ensamstående behandling men har starkast effekt som inledning till eller i kombination med andra insatser. MI-metoden är attraktiv för många professionella som arbetar med missbruk- och beroendeproblem därför att den är generaliserbar till arbete med andra riskfaktorer och flera beteendeproblem.

129 MI aktiverar personens egen motivation till förändring
MI är en samtalsmetod som aktiverar den enskildes egen motivation till förändring och följsamhet till behandling. Personen får hjälp att för sig själv klargöra motiven för eller emot ett beteende som behöver förändras. MI innebär att ge positiv förstärkning, stärka självtilliten och övervinna ambivalens. Om personens ambivalens inför sitt beteende minskar kan han eller hon lättare fatta beslut om förändring. MI utgår från att den enskilde har kunskap om sina önskade mål och om bästa sättet att nå dem. Metoden utgår också från att den enskilde har kompetens och resurser för att nå sina mål.

130 Fyra grundläggande principer
Den professionelle behöver förhålla sig till fyra grundläggande principer inom MI: Visa empati Utveckla diskrepans Undvika argumentation Stödja självtillit

131 Visa empati Att kunna lyssna på ett skickligt sätt är en komplex klinisk färdighet. Ett empatiskt lyssnande innebär att den professionelle tydlig visar att han eller hon vill och försöker förstå den enskilde, exempelvis genom reflektioner och sammanfattningar.

132 Utveckla diskrepans Den enskildes värderingar och motivation är viktig för att han eller hon ska kunna förändra sitt beteende. Därför behöver man utforska skillnaden mellan den nuvarande situationen och önskad situation utifrån personens mål och värderingar. En lagom stor diskrepans mellan nuvarande situation och önskad situation kan väcka personens motivation till förändring.

133 Undvika argumentation
Den enskildes motstånd ses som ett naturligt uttryck för hans eller hennes oro eller skepsis inför en förändring. Om personen inte ser någon anledning att förändras försöker den professionelle undersöka varför istället för att argumenterar emot.

134 Stödja självtillit Den professionelle behöver stödja den enskildes självtillit genom att stärka hans eller hennes tro på sin förmåga och möjligheten till förändring. Den professionelle behöver också visa att han eller hon ser och uppskattar personens ansträngningar. Om man tillsammans tror på att en förändring är möjlig så ökar motivationen.

135 En motiverande samtalsanda
Motiverande samtal innebär att den professionelle har en motiverande samtalsanda för att framkalla den enskildes motivation att förändra sitt beteende. En motiverande samtalsanda kan beskrivas som samarbetsinriktad, framkallande och respektfull inför personens autonomi.

136 En samarbetsinriktad samtalsanda
En samarbetsinriktad samtalsanda innebär att få igång ett samarbete med den enskilde för att stimulera och stödja hans eller hennes ansträngningar att nå sitt mål. Den professionelle har en samarbetande stil och ser sig som en jämlik samarbetspartner.

137 En framkallande samtalsanda
En framkallande samtalsanda innebär att den professionelle försöker få den enskilde att reflektera över sitt beteende och utveckla sina tankar och argument för en förändring.

138 En samtalsanda med respekt för personens autonomi
En motiverande samtalsanda innebär också att den professionelle visar respekt för den enskildes autonomi genom att bekräfta hans eller hennes eget ansvar och kontroll över sitt liv.

139 Motivationshöjande behandling, MET
Motivationshöjande behandling, MET, är en kortvarig form av psykoterapi, som oftast innefattar en till två sessioner. Metodiken och förhållningssättet från MI tillämpas före behandling, därefter följer en bedömning med sedvanliga bedömningsinstrument till exempel ASI, och sedan används MI åter vid återkoppling av bedömningens resultat.

140 ASI ts/ASI-Grund-Ifyllbar-5maj.pdf