Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden

En presentation över ämnet: "Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden"— Presentationens avskrift:

1 Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Avfall för anläggningsändamål Avfall eller produkt? Ändringar i 29 kapitlet MPF Täkter och masshantering Muddermassor Gertrud gybrant

2 Vägledningsmaterial Miljösamverkan Sverige
Ett förtydligande av Naturvårdsverkets handbok, bra checklistor! Särskilt ”Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål” samt ”Bedömning av anmälan” Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Inte lättläst men användbar… Gertrud gybrant

3 Syfte NV 2010:1 : Ett återvinningsförfarande där avfall ersätter traditionella anläggningsmaterial. Bark till vägar= inte ok Fiberslam till uppbyggande av plan för parkering av fordon= inte ok Det måste finnas ett verkligt syfte med anläggningen ! Endast den mängd avfall som behövs för konstruktionens funktion, t.ex. bärförmåga, hållbarhet och utjämning omfattas av återvinningsbegreppet. Konstruktionen ska fylla en funktion. Om en anläggning utformas så att onödigt mycket avfall används och avfallet inte fyller någon funktion kan det vara fråga om bortskaffning av avfall. Anläggningen bör färdigställas inom rimlig tid. Om tillgången på avfall är så begränsad att det tar mycket lång tid för anläggningen att bli uppförd kan det ifrågasättas om anläggningen verkligen fyller en funktion. Vad som är rimlig tid måste avgöras från fall till fall och är beroende av typ av anläggning. Gertrud gybrant

4 Syfte Exempel på när det går fel, eller kunde gått fel…
Vid järnvägsbygge tilläts byggande av bullervallar trots att det inte fanns något hus i närheten (annat än ett ödehus) och inga bullermätningar var utförda. Entreprenör byggde bullervall åt boenden som visserligen hade visat sig behöva ett bullerskydd, men gjorde vallen betydligt större än vad som behövdes. Trafikverket ville fylla upp marken mellan bullervall och anslutning till åker, för att underlätta brukandet av åkern. I anmälan framgick att hela åkern skulle höjas upp. Gertrud gybrant

5 Syfte Exempel på när det går fel, eller kunde gått fel…
Trafikverket önskade hjälpa bonde genom att fylla ut håligheter i hans åker med överblivna massor. I ursprungsanmälan fanns stora mängder morän som skulle ha förstört bördigheten på jordbruksmarken i flera generationer framåt. Se vidare MB 3:4. Gertrud gybrant

6 Riskbedömning Mindre än ringa risk
Föroreningsrisken är ringa – Anmälan enligt MPF 29:35 Föroreningsrisken inte endast är ringa – Tillstånd enligt MPF 29:34 Gertrud gybrant

7 Mindre än ringa risk Lokaliseringen avgörande
Vattenskyddsområde, Natura-2000, områdesskydd, ras och skred, översvämningsrisk med mera. Här kan risken aldrig vara mindre än ringa! Föroreningsgraden Föroreningsgraden i halt mg/kg TS samt kortsiktig L/S 0,1 och långsiktig utlakning L/S 10 Bakgrundsnivåer Enligt hänsynsreglerna i miljöbalken är det inte lämpligt att tillföra föroreningar till ett område över bakgrundsnivå. Gertrud gybrant

8 Mindre än ringa risk Provtagning
Verksamhetsutövaren ansvarar för klassificering av massor och eventuell provtagning. Är det jungfruliga massor? Provtagning behövs oftast inte. Obs, massor som uppkommer i stadsmiljö eller jordbruksmark som tas i anspråk kan inte anses jungfruliga. Om massorna inte är jungfruliga men föroreningshalterna antas vara låga, halter i mg/kg TS. Under KM, ingen ytterligare prover behövs vanligtvis. Över KM bör utlakningsprover analyseras Gertrud gybrant

9 Mindre än ringa risk Användning av Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark ( ) Är egentligen inte till för att bedöma risk utan för att ge riktvärden för när mark behöver saneras eller ej. Används dock flitigt av verksamhetsutövare för riskbedömning trots detta. Naturvårdsverket anger dock att riktvärdena för Känslig Markanvändning bör tillämpas även vid användning av ”produkter”: ”Dock är vår bedömning att för att framställa jordprodukter som ska användas för de ändamål som verksamhetsutövaren avser, ska man åtminstone nå upp till Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenad mark avseende känslig markanvändning. Exponeringsvägarna är kända i dessa fall då användning sker i de syften som verksamhetsutövaren avser (t. ex. .spridning i villaträdgårdar). Naturvårdsverkets riktlinjer kan därför användas som stöd i den bedömningen. ” Gertrud gybrant

10 Mindre än ringa risk Annan prövning kan vara aktuell
MB 12:6 väsentlig ändring av naturmiljön Artskydd Strandskydd Vattenverksamhet (under högsta förutsägbara vattenstånd) Förenlighet med detaljplan Vattenskyddsområde Biotopsskydd Natura 2000 Områdesskydd Kulturmiljö Gertrud gybrant

11 Ringa risk Provtagning
Utlakningsprover behövs för att bedöma risken för människors hälsa och miljön. Se NV handboken 2010:1 sidan 47 Även andra ämnen kan förekomma än de som beskrivs i handboken Glöm inte gränsvärdesnormerna för vatten i direktiv 2008/105/EC! Verksamhetsutövaren bör beskriva om dessa påverkas. Gertrud gybrant

12 ”MKM-område” Exempel på när det går på tok med anmälningarna:
Nyetablering av industriområde där det behöver fyllas upp med massor. Verksamhetsutövarens förslag: alla sorters massor som klarar MKM Bullervallar som inte ligger i anslutning till bostäder och liknande. Verksamhetsutövarens förslag : alla sorters massor som klarar MKM Bullervall i gammalt industriområde som är förorenat med kvicksilver upp till MKM. Det är inte ok att förorena upp till MKM med annan förorening exempelvis med PAH. Det är inte lämpligt att tillföra förorenade massor till område som inte tidigare varit förorenat… Bakgrundsnivån avgör! Det finns inget som heter ”MKM-område”… Gertrud gybrant

13 Inte endast ringa Lokaliseringen har stor betydelse
Anläggningens storlek, exempel Västra Götaland: Över m3 ger tillståndsplikt. Stor volym på liten yta kan innebära att den totala mängden föroreningar på platsen blir hög. Miljösamverkan Sverige anger att halter över MKM alltid ska innebära tillståndsplikt. Utlakningsprover behövs för att bedöma risken för människors hälsa och miljön. Gertrud gybrant

14 Sanering av förorenade områden
Handbok 2010:1 säger: ”Vid efterbehandling av förorenade områden är det vanligt att generella eller platsspecifika riktvärden för mark används som utgångspunkt för åtgärdsmål för området. I samband med schaktning och sanering kan i vissa fall massor användas för återfyllning inom området. I sådana situationer är det inte lämpligt att använda de nivåer som anges i denna handbok. Detta för att en platsspecifik bedömning har gjorts av det förorenade området i syfte att avgöra vad som är lämpligast i det enskilda fallet.” OBS! Om området ska saneras till MKM avseende vissa föroreningar innebär det INTE att andra föroreningar med halter upp till MKM per automatik är tillåtna!!! Gertrud gybrant