Kemi årskurs 8.

En presentation över ämnet: "Kemi årskurs 8."— Presentationens avskrift:

1 Kemi årskurs 8

2 Kurs planering under höst terminen
Organisk kemi Kolatomen är en mångsidig byggsten kolväten är grunden i organisk kemi omättade kolväten har färre väteatomer alkoholer finns inte bara i vin organiska syror i frukt och i din kropp estrar ger smak och doft Kol och förbränning det finns många former av kol de fossila bränslena börjar ta slut kolets kretslopp förbränning påverkar miljön eld behöver bränsle, syre och värme

3 Förmågor som ni ska kunna beskriva och förklara
Grundämnet kol och dess egenskaper Kolets former Kolväten, alkoholer och organiska syror Kolets kretslopp Råolja och fraktionerad destillation Fossila bränslen

4 Förmågor om systematiska undersökningar
Laboration säkerhet Kolvätemolekyler Lika löser lika Rena med aktiv kol

5 Underlag för bedömning
Hur du visar dina kunskaper i arbetet på lektionerna vid t-ex genomgångar, frågor, diskussioner och laborationer Labb rapporter Fördjupningar Skriftligt prov

6 Kemins grunder Kemi: allt omkring oss är gjort av olika ämnen
Atomer: små byggstenar som hela universum är uppbyggt av Molekyler: grupper av atomer Grundämne: ämne som består av samma sorts atomer Kemisk förening: ämne som består av olika sorts atomer

7 Det periodiska systemet

8 Det periodiska systemet

9 Atomer Väte atom

10 Atomer Kol atomen

11 Organisk kemi Kolatomen är en mångsidig byggsten
Utan kolatomen skulle livet inte finnas

12 Organisk kemi är kolföreningarnas kemi
Friedrich Wöhler tillverkade urinämne Oorganisk kemi handklar om ämnen utan kolatomer

13 Kolatomen kan ha fyra bindningar
Bindningar: klister som håller ihop atomerna i en molekyl

14 Vi kan visa molekylerna på olika sätt
Molekylformel Strukturformel Molekylmodell CH4

15 Olika grupper av organiska föreningar
Kolväten Alkoholer Organiska syror Estrar

16 Kolväten är grunden i organisk kemi
Alkaner (alkanserien): en serie av kolväten, namnet slutar med –an Metan: färglös, luktfri gas ,( biogas, biobränsle i bussar) Etan: färglös och luktfri gas Propan: gas Butan: gas Större molekyler har högre smältpunkt och kokpunkt, 5-16 kolatomer: vätskor och mer än 16 kolatomer är fasta ämnen.

17 Isomer är molekyler med olika form
Samma molekylform men atomerna sitter ihop på olika sätt och därmed olika egenskaper.

18 Kolväten är mycket användbara

19 Omättade kolväten har färre väteatomer
Kolväte grupper Alkaner: kolväte molkyler med enkelbindningar (mättade) Ex: etan Alkener: kolväte molekyler med dubbelbindningar (omättade) Ex:eten (brännbar gas, råvara vid plasttillverkning) Alkyner: kolväten med trippelbindningar (omättade) Ex: etyn (gas, svetsning, acetylen)

20 Alkoholer finns inte bara i vin
Alkoholer innehåller OH Kolväte är grunden till alla organiska ämnen I alkoholer är en väteatom i ett kolväte ersatt med en OH- grupp. -Ol i slutet av kolväte namnet

21 Enkla alkoholer Metanol Etanol Glykol Glycerol

22 Metanol Mycket giftig vätska
Kallas för ”träsprit” (förr: heta upp trä utan syre, Nu: genom kolmonoxid och vätgas) Färglös vätska som är giftig (blind eller dör)

23 Etanol Vanlig alkohol Också giftig
Kan ger hjärnskador som aldrig går över Förstöra levern

24 Jästsvampar gör alkohol av socker
Jästsvampar och druvsaft behövs vid tillverkning av vin Socker  alkohol och koldioxid Inte mer än 12-13% etanol Etanol dödar jästen Man destillerar drycken ”brännvin”

25 Alkoholer i industri Metanol och etanol som lösningsmedel och råvara till plaster och som bilbränsle Biobränsle som kommer från växter ”förnybara bränslen”

26 Glykol Har två OH-grupper Mycket giftig
Skadar njurarna och nervsystemet eller dödar Blandas i bilarnas kylarvatten på vintern Vatten fryser inte även minusgrader

27 Glycerol Har tre OH-grupper Kallas även glycerin
Inte giftig utan naturlig del av kroppens fetter Håller kvar fukt Används i tobaksindustri, salvor och hudkrämer

28 Organiska syror i frukt och din kropp
Frukter innehåller organiska syror Ex: äppelsyra, vinsyra, citronsyra Det finns organiska syror i dig Ex: när du tränar hård bildas mjölksyra i musklerna

29 Organiska ämnen kan vara syror
De innehåller ett syragrupp (COOH) Alkohol + syre organisk syra Några exempel på organsiska syror: Metansyra Etansyra stearinsyra

30 Metansyra Metansyra (HCOOH) Vardagligt namn Myrsyra ,
finns i myror och brännässlor som ett skyddsmekanism

31 Organiska syror är svaga syror
De kan lämna ifrån sig vätejoner HCOOH HCOO H+ Myrsyra formiatjon + vätejon

32 Etansyra Etansyra (CH3COOH) Vardagligt namn ättiksyra
Används som konserveringsmedel , smaksättning av maten Viktig råvara vid plast tillverkning Vin: etanol + syre ättiksyra (vinäger)

33 Kolväte, alkohol, syra Etan Etanol Etansyra

34 Stearin består av organiska syror
syror som har minst 6 kolatomer är fasta ämnen Stearin i vanliga ljus består av stearinsyra (18 C)och palmitinsyra (16 C)

35 Estrar är organiska föreningar
Fruktgodis innehåller estrar Estrar är organiska ämnen Alkohol + organisk syra ester Ex: Etanol + ättiksyra etyletanoat + vatten

36 Estrar ger smak och doft
Från de vanliga alkoholer och syror får vi estrar som doftar och smakar som frukter. Frukter har naturliga estrar i sig Konstgjorda estrar smakar och doftar nästan likadan ( finns i godis, läsk och glass) Molekylen är det samma både i Konstgjorda ämnen och naturliga ämnen Men inte helt samma smak

37 Olika estrar

38 Estrar till lösningsmedel och dynamit
Används till smör, matolja, lösningsmedel Glycerol + salpetersyra glyceryltrinitrat (nitroglycerin) Sprängämne som exploderar mycket lätt och ingår i dynamit

39 Sprängämne som medicin
Nitroglycerin som medicin vid hjärtsjukdomar Patienter som har blodkärl som har blivit trånga får ett tusendel gram nitroglycerin åt gången som vidgar dras blodkärlen lite.

40 Kol och förbränning

41 Det finns många former av kol
Diamant Grafit Amorf Fulleren Grafen

42 Diamant Sitter hård i tredimensionellt nätverk Jätte molekyl/ kristall
Värdens hårdaste ämne Används i borr skär glas Slipa diamanten till vackra smycken

43 Grafit Sitter atomer i platta skikt Varje skikt är en egen molekyl
Skikten hålls ihop av svaga krafter kan glida längs varandra Mjukt ämne Smetar lätt av sig Används i stift i blyertspennor

44 Grafit till diamant Hög tryck och hög temperatur
Naturliga diamant bildas i jordens inre Diamant kan omvandlas till grafit vid vanlig tempratur och vanligt tryck efter tusentals år

45 Amorft Atomen ligger huller om buller Amorf (formlös) Ex:
Träkol: grillkol, ätt att tända, glöder bra, ger hög värme Aktivkol: i kornen finns små hål, stor yta, andra ämne kan absorberas Används för att ta bort föroreningar av olika slag (används av läkare, gasmaskar)

46 Fullerener Fotbollsmolekyler
5-6 hörningar av kolatomer sitter ihop i en molekyl Nanorör: 6 hörning, smalt rör, stark och kan leda elektricitet Fotbollsmolekyler + Nanorör Fullerener

47 Grafen Tunt skikt av 6 hörningar av kolatomer Genomskinligt material
200 gånger starkare än stål Formbar Kan leda elektricitet Olika användningsområde: i datorer, bildskärmar, läkemedel, plastmaterial,…

48 De fossila bränslena börjar ta slut

49 De fossila bränslena börjar ta slut
Används för att varma hus, driva bilar, skapa elektricitet, råvara till plast och kosmetik Fossila bränslen är kolväte djupt nere i marken Rester av djur och växter som dog miljoner år sedan Hamnade på botten av hav, sjöar och träsk Brist på syre  ej förmultnade helt Tiden och temperaturen olika typer av fossila bränslen

50 Varför behöver vi hitta andra energikällor?

51 Varför behöver vi hitta andra energikällor?
Fossilabränslen tar snart slut Koldioxiden från fossila bränslen orsaken till ökade växthuseffekten

52 Vilka är fossila bränslen
Stenkol Naturgas Olja

53 Stenkol och torv Blandning av amorfkol och omättade kolväten
Ej används i Sverige nu 25-30 % användning som energikälla i världen (kolkraftverk  elektricitet ) Viktig Bränsle fram till 1900-talet Torv : en yngre form av stenkol (baby-stenkol) Växtrester från våtmarker  förmultnat delvis

54 Naturgas Blandning av olika gasformiga kolväten (metan)
Inte mycket i Sverige men 1/5 av energin i hela världen Gaskraftverk elektricitet Industri Värmepannor Driva bilar och bussar

55 Råolja Blandning av många olika kolväten
Råolja måste delas upp för att kunna användas Detta görs i oljeraffinaderi Olika kolväten har olika kokpunkt destillation är bra separationsmetod Fraktionerad destillation Först hetas olja upp gasleds till en högt torn stiger uppblir kallare högre upp och kondenserar till olika kolväten (fraktioner)

56 Olja destilleras Asfalt : mer än 40 kolatomer, vägbeläggning
Paraffin: hudvårdsprodukter Smörolja: smörja maskiner och motorer Eldningsolja: industri och för att värma bostadshus Diselolja: bränsle i diselmotorer i lok, båtar, busar, lastbilar och personbilar Fotogen: fotogenlampor, bränsle jetplan Bensin: sedan 1900-talet mest värdefullaste fraktionen, används i bilar, propellerflygplan och kemtvätt Gaser: propan och butan

57 krackning Krackning är ett metod där slår man sönder större kolvätemolekyler till mindre 5-10 kolatomer i oljeraffinaderier

58 Från råoljan får vi plast och läkemedel
Råvara till plaster, kosmetika, rengöringsmedel, läkemedel Fråga: Vad kan vi ha för olika alternativ istället råolja?

59 Vad kan vi ha för olika alternativ istället råolja?
Växter Inom bioteknik ändrar man bakterier för att tillverka kolväten

60 Kolets kretslopp

61 Vilka energikällor känner du till?

62 Vilka energikällor känner du till?
Ljusenergi Värmeenergi Rörelseenergi Kemisk energi

63 kemiskenergi Energin är lagrad i molekylernas bildningar
När vi eldar ett bränsle bryts bindningarna och frigörs den lagrade energin Energi förvandlas till annan form Vid förbränning : kemiskenergi  värmeenergi + ljusenergi Rörelseenergi

64 Fotosyntes 2 form av kemiska reaktioner
1) ämnena får mindre energi efter reaktioner förbränning 2) energin i ämnena ökar efter reaktionen  fotosyntes

65 Fotosyntes Glukos byggs om i andra energiska ämnen som Cellulosa  ved
Stärkelse  potatis Fetter  rapsblomman Fossilabränslen är energirika delar av djur och växter som har förvandlats till kol, olja och naturgas

66 Förbränning är fotosyntes baklänges
Energin i våra mat kan frigörs på två sätt 1) genom förbränning i eld 2) genom förbränning inne i kroppen kol + syrgas  koldioxid + vatten + energi

67 Cellandning med hjälp av enzymer
Förbränning i kroppen kallas cellandning I kroppen finns enzymer som sätter i gång cellförbränningen Glukos + syre  koldioxid + vatten + energi (energin används för att hålla kroppsvärmen, tänka och röra oss)

68 Kolatomerna vandrar i ett kretslopp
Luften växter mat frigörs vid förbränning i kroppen Växter och djur hamnar på marken  förmultnar  bakterier och svampar Kolatomen hamnar alltså hela tiden i nya molekyler

69 koletskretslopp

70

71 Förbränning påverkar miljön

72 Förbränning påverkar miljön
fossila bränslen värmer våra hus, driver våra bilar, flygplan och maskiner. När vi eldar bildas giftiga gaser; koldioxid, svaveloxid, kväveoxid, kolmonoxid  sur regn Växthuseffekten: växtgaser i luften som ett växthusglas runt jorden som låter värmen inte ta sig ut. Senaste 200 åren har vi släppt mer och mer växthusgaser  värmare klimat öken har bildats, översvämningar, havsytan stiger

73 Vilka är växthusgaser Koldioxid förbränning av fossila bränslen 30% ökning Metan  livsmedelproduktion kor och får rapar metan Freon

74 Vad kan vi göra åt problemen?

75 Vad kan vi göra? Ta bort svavel i bränslena
Använda katalysator i bilar (nya bilar har) Använda förnybara energikällor Använda biobränslen Använda växter (snabbväxande träd i energiskogar) Använda metanol, Etanol Använda vattenkraft, solenergi, vindkraft, kärnkraft

76 ELD

77 Eld behöver bränsle, syre och värme
Antändningstemperatur för olika ämnen varierar Som bensin och socker En del ämnen kan börja brinna av sig själv linolja

78 Mer om Eld Man kan släcka eld genom att kväva elden, kyla den och ta bort bränslet. Om man inte lyckas släcka elden själv ska man följa minneramsan ”Rädda, larma, släck”

79 Kap 8: Livets kemi

80

81 Kap 8: Livets kemi Här får du lära dig om: Fotosyntes Matens innehåll
Olika kemiska processer i kroppen Olika näringsämne Vad händer vid brist på näringsämne Skilja mellan fakta och värdering

82 8.1 Maten, kroppen, och solenergin
Varför måste vi äta? Få energi Växa, bilda nya celler Reparera och ersätta celler

83 Maten räcker inte till alla på jorden
Befolkningen ökar men maten inte ökar 10 miljoner dör /år av svält

84 Fotosyntes Växterna lagrar solenergin i ätbar form
Solen källa till all energi Vatten + koldioxid + solenergi  socker + syrgas

85 Viktiga ämne i maten och kroppen
Makromolekyler: Protein Fett Kolhydrater Nukleinsyra Små molekyler: Vitamin Mineraler

86 Vatten 1/3 av kroppen är vatten Vi dör på vatten brist på några dagar
används som: Lösningsmedel Transport a olika ämne

87 Biokemi Ämnen + kemiska reaktioner i kroppen handlar om livets kemi biokemi

88 8.2 Kolhydrater Uppbyggda av sockerringar
Viktiga tomer: kol, väte, syre Olika stora molekyler: monosackarider disackarider polysackarider

89 Glukos (druvsocker) Bildas vid fotosyntes
Viktigt i kroppen celler använder får energi C6H12O6 samma molekylformel fruktos, fruktsocker

90 Enkla molekyler kan bilda större molekyler, långa kedjor
Strösocker, potatis, trä Skillnaden beror på hur många sockerringar som molekylerna är byggda av

91 Disackarider Sackaros: Strösocker, florsocker, pärlsocker, rörsocker,
Glukos + fruktos C12H22O11 Laktos: Mjölksocker, Glukos + galaktos 5% av mjölken består av laktos

92 polysackarider Stärkelse: energiförråd
Växter kopplar ihop glukosmolekylerna till långa kedjor Stärkelse  över 1000 glukosringar Finns i potatis, mjöl, gryn, potatismjöl socker ger energi, stärkelse måste sönderdelas till enkla sockermolekyler

93 Cellulosa Kolhydrat som växterna använder som ett skelett i sina cellväggar Upp till 3000 glukosmolekyler Varannan glukosbyggsten är vänd uppochner Rak och stark molekyl: cellulosafiber Träplanka: döda växtceller med bara cellväggarna kavar Ex: bomullstyg, papper, linnetyg

94 Cellulosa är bra för tarmen
Människotarmen kan inte ta loss glukosringarna Västätande djur, kor, kaniner, många bakterier i tarmarna Bra för oss ändå  pressar fram maten i tarmarna Kostfiber: vetekli, fullkornsmjöl, råa morötter,…

95 Fiber gör kolhydraterna långsamma
Bromsar spjälkningen Snabba kolhydrater, långsamma kolhydrater GI (glykemisk index) Snabba kolhydrater  hög GI-värde

96 8.3 Fetter är kroppens energireserv
Fett innehåller mer energi (1 g fett har dubbelt så mycket energi som 1g kolhydrat/protein) Äter man mer mat än man förbränner  bygger kroppen fetter Fetter används som: energi reservförråd Värmeisolering Stöddämpare

97 Fetters uppbyggnad Estrar (alkohol + syror)
Glycerol + olika organiska syror(fettsyror) Långa molekyler , kolatomer Glycerol har tre OH-grupper

98 I växtfrön finns det ofta fett
Kolhydrater är tunga och stora molekyler  djur och människor skulle ha svårt att röra sig Växter kan ha kolhydrater som energireserv Växtfrön innehåller fett som reservenergi  lätt för att kunna sprida sig med vind och djur, samt bra energiförråd Ex: jordnötter, solrosfrön

99 Fetter kan vara fasta eller flytande
Matolja: flytande Smör : fast Fettsyror avgör om fettet är flytande eller fast Mättad  enkelbindning (fast, djurfett) Enkelomättad/fleromättad  en /fler dubbelbindning (flytande, växtfetter) Matolja: oliver, solros, rapsfrön Smör: grädde, komjölk, Margarin: matolja  behandlas, kemisk väg och regerar med vätgas  enkelbindning  stelnar, härdar fet (inte hälsosamt: ökar risken för hjärtinfarkt)

100 Transfetter Härdar omättad fett så delblir delvis mättad
Ex: flytande margarin, kakor, chips, Förbjudet i Sverige

101 Omega-3 Fleromättad fett Fiss i fisk, sil, lax, nötter
Växter behövs för att vi ska växa normal och hålla oss friska Omega-3 skyddar oss mot hjärtsjukdomar och farliga blodproppar

102 8.4 Proteiner bygger kroppen och sköter kemin
En stor del av kroppen är proteiner (muskler, hud, naglar, hår, hormoner,…) Kolhydrater och fetter är energikällor och energiförråd men proteiner bygger kroppen och utför det mesta jobbet Viktigt att äta fisk, kött, ost, ägg

103 Proteiners uppbyggnad
Långa kedjor av aminosyror 20 olika aminosyror En molekyl  byggd av flera hundra / tusen aminosyror

104 Vissa aminosyror måste finnas i maten
9 av 20 är nödvändiga Varierad mat är bra Vegetarianer måste äta olika sorters bönor, grönsaker, rotfrukter Fattiga människor  bristsjukdomar : 1. Vätskeansamling 2.Problem med hår, hud och naglar 3.Långsam skadeläkning 4.Konstant sötsug. 5.Värk i muskler och leder

105 Proteiner kan se väldigt olika ut
I kroppen  tusental proteiner  olika speciella funktioner Funktionen beror på formen av proteinet Bollar  hemoglobin Dragspel  muskelproteiner Långa spiraler Enzymer

106 Proteiner tål inte värme
Värme  proteinet stelnar/ koagulerar Kroppstemperatur runt 37 grader Hår och päls/ull är också proteiner  tvätta ej varmare 30 grader  krymper Linne, bomullstyger  cellulosafiber

107

108 Enzymer och reaktionerna i kroppen
Växterna bildar glukos  vi får energi  genom förbränning Vi behöver mat: Energi Växa Kroppen fungerar som en kemisk fabrik  tar isär kf  bygger om de till nya kemiska föreningar

109 Enzymers funktion Enzymer  en typ av proteiner Nödvändiga i kroppen
1) kemiska reaktioner går fortare (annars behövs hög värme, lång tid) 2) reglerar reaktionerna: Styr vilka rektioner ska ske (ex: ta vara på näringen eller hämta näring från förråd)

110 Enzymer är specialister
Varje enzym  en enda reaktion Vissa delar upp molekylerna till smådelar (amylas) Vissa bygger upp stora molekyler genom att koppla ihop aminosyrorna till långa kedjor

111 Kroppen förbränner kolhydrater
Celler behöver energi  genom förbränning Glukos + syre  koldioxid + vatten + energi förbränning går i många små steg (kroppstemperatur  släpps lite energi i taget

112 Användning av enzymer i fabriker och laborationer
Enzymer från levande organismer (bakterier) Flera fördelar: specialiserade Annras behövs mycket varm temp. Mycket energi går åt, under höga temp. Blir det andra reaktioner också  blandning av många ämnen Tillverka konstgödsel och plast och läkemedel

113 DNA bestämmer hur du ser ut
DNA (deoxiribonukleinsyra), finns i alla celler Bestämmer om du är tjej eller pojke, … DNA är ett organisk ämne DNA molkyl finns flera miljarder atomer DNA är byggt av fyra byggstenar (nukleotid) AT CG Består av två kedjor som ligger bredvid varandra dubbelspiral

114 DNA molekyl innehåller gener
Ordningen på nukleotiderna i gener talar om hur proteiner ska se ut Varje gen består av tre nukleotider AGC, TTA Koden  cellen bygger proteinet DNA bestämmer när de ska användas

115

116 Vitaminer och mineralämnen
Blir vi piggare av vitaminer? Vitaminer hjälper enzymer

117 Vitaminer och mineraler
Tror du att vi blir piggare av vitaminer? Varför?

118 Vad har vitaminer för funktioner?
En grupp med organiska mikromolekyler ( aromer) 13 olika nödvändiga vitaminer A, C, D E, K, och 8 B-vitaminer Har olika uppgifter: Vissa hjälper enzymer med deras kemiska reaktioner ex: flyttgubbe (bär på olika atomer) (C och B-vitaminer) Vissa används som råvaror vid tillverkning av olika ämnen, ex: A-vitamin behövs i ljusmottagning i ögat A och D vid hormon tillverkaning (hormoner: bildas i körtlar och styr rektioner i andra ställe)

119 Andra funktioner: A, C och E –vitamin skyddar kroppen mot fria radikaler (skadliga molekyler som bildas vids olika reaktioner ) Kallas för antioxidanter (mot syre)

120 Mineralämnen är oorganiska
Olika joner har olika uppgifter Ex: järn hjälper hemoglobinet att transportera syre Kalcium och fosfat bygger upp skelettet och tänder Selen skyddar mot fria radikaler

121 Maten ger oss vitaminer och mineraler
Kroppen fungerar inte utan vitaminer och mineraler De finns i maten (bra och varierad kost) Vissa behöver extra tillskott Om man äter ensidig mat Äter lite mat Har sjukdom Är gravid

122 Brist på olika näringsämne

123 Var tredje kvinna lider av järnbrist
Känner du dig trött och lättirriterad? Då kan du lida av järnbrist. Järnbrist är nämligen världens vanligaste mineralbrist men många vet inte om att de är drabbade.

124 D-vitaminbrist kopplas till ökad risk för cancer
En ny granskning från England tyder på att D-vitamin spelar en viktig roll för att aktivera immunförsvaret mot cancer. Vitaminbrist kan öka risken speciellt för cancer i urinblåsan.

125 Varannan person behöver D-vitamintillskott under vintern I en studie med över 500 friska blodgivare i Göteborg visade det sig att hälften inte hade tillräckligt med D-vitamin i blodet under vinterhalvåret. Detta kan innebära att hälften av Sveriges befolkning kan behöva D- vitamintillskott under vintern.

126 Kost, hälsa hygien Kemi som får oss att må bra
9.1 hur ska vi äta egentligen? 9.2 läkemedel och gifter, kemi på liv och död 9.3 vi tvättar oss och våra kläder 9.4 hudvård och smink

127 Hur ska vi äta egentligen?
Nästan hälften av Sveriges befolkning är överviktig Cirka personer har diabetes typ 2 Vilka rekommendationer finns?

128 Livsmedelsverket: tallriksmodellen och mindre fett!
Livsmedelsverket: statligt myndighet som ansvarar för frågor om kost och matkvalitet Rekommenderar tallriksmodellen Samt fettsnåla produkter 1/3 kolhydrat 1/3 frukt och grönsaker 1/3 protein Kan anpassas

129 LCHF-förspråkarna: mer fett, mindre kolhydrater!
”Low Carbohyrates High Fat” Mer fett: ger mycket energi och är mättande Samt mycket proteiner

130 Vem har rätt? Livsmedelsverket? LCHF? Generna bestämmer Ät varierat

131 Mat för dig som idrottar
Behöver lite mer energi Lite mer kolhydrat / fett Lite protein är bra men inte mycket  annars kroppen börjar förbränna protein och bryta ner dina muskler Tjejer behöver mycket järn

132 Läkemedel och gifter Förr: magiska och religiösa metoder
Medicin från växter : opiumvallmo  morfin lugnade, smärtstillnade Digitalis  behandlar svag hjärta Nu: växter, svampar, bakterier, kemiska läkemedel Kemiska ämnen rättar till någon fel i kroppen

133 Antibiotika dödar bakterier
Antibiotika  giftiga för bakterier Olika antibiotika för olika bakterier Ex: Penicillin förstör bakteriernas cellväggar Fel användning  resistens mot antibiotika

134 Cellgifter dödar cancerceller
Sytostatika, cellgifter Bieffekter: tappar hår, diarré, kräkningar Behövs bättre medicin som hittar rätt

135 Signalämne får kroppens delar att samarbeta
Körtlar tillverkar signalämne / hormoner Kroppens celler pratar med varandra mha. Signalämne Varje signalämne passar bara i sina speciella receptorer som finns på olika celler

136 Medicin som härmar signalämne
Ibland tillverkar kroppen lite om nån signalämne ex: insulin  diabetes typ 1 Eller producerar mycket: adrenalin  hög blodtryck

137 Olika läkemedel Smärtstillande :
morfin liknar hjärnas signalämne  blockerar receptorer Ipren: bromsar enzymer som behövs för tillverkning av signalämnet prostaglandiner Lösningsmedel: löser fett i cellvägar (aceton, lacknafta) Biologiska gifter: toxiner (liljekonvalj, flugsvamp, ormgifter) Härmar signalämne, Dampartiklar: irriterar slemhinnor Stendamm, byggmaterial asbest

138 Vi tvättar oss och våra kläder
Smuts är oftast fet Fettmolekyler är opolära Tvål, schampo, diskmedel  tensider Tensider har två ändar Fettälskade, vattenälskade

139 Tensider gör vattnet våtare
Experiment i klassrum

140 Fast tvål och syntetiska tensider
Fasttvål: fett som man kokat med starkbas hög PH-värde  dåligt i hårt vatten Numera: konstgjorda (syntetiska) tensider Lägre PH Enzymer sönderdelar proteiner: fläckar av blod, ägg, choklad Finns i tvättmedel

141 Bleckmedel osynliggör fläckarna
Syre atomer kan reagera med färgämne i fläckarna  förlorar färgen Perborat och perkarbonat

142 Hudvård och smink De flesta smink och hudvårdsprodukter är emulsioner(uppsamling av fett och vatten) Produkter får olika egenskaper : Mängd fett Olika sortters fett Tillsatser: färgämne, fuktbindande ämnen

143 Huden behöver fukt Hud protein keratin släpper ut vatten från de undre lagaren och torkar ut huden Talg håller kvar fukten  tvättas med tvål Behövs fuktkräm Dagkräm  mest vatten Feta krämer, nattkräm  mer fett Foundation är mest vatten  naturliga utseende Foundation mer fett  döljer ojämnheter

144 Olika sorters feta ämnen
I lyxiga märken  lanolin (ullfett) fuktbevarare Billiga märke  kolväten Läppstift ger både färg och fukt Läppar saknar fett  läppbalsam eller läppstift (blandning av fetter, parfym, färgämne, röd järnoxid) Ögonsmink liknar läppstift

145 Rengöringsmjölk löser fett
Tar bort smuts och torkar inte huden Emulsion av flytande fett i vatten Nagellack: en blandning av olika ämnen upplösta i aceton Puder: ska häfta fast vid huden, dölja ojämnheter, suga upp svett och överflödigt fett Puder: blandning av olika vita oorganiska ämnen zinkoxid och krita med små mängder metalloxider för färg

146 Självständigt arbete: skriftligt inlämning samt presentation (jobba 2 och 2)
Hur ska vi äta egentligen? Fett, bra eller dåligt? Vilka är proteiner? Mineraler som är nödvändiga för kroppen Vad är smink? Vad är tensider? Vitamin A Vitamin B Vitamin C Vitamin D Vitamin E