Läkemedelsräkning Läkemedelsberäkning Läkemedelshantering

En presentation över ämnet: "Läkemedelsräkning Läkemedelsberäkning Läkemedelshantering"— Presentationens avskrift:

1 Läkemedelsräkning Läkemedelsberäkning Läkemedelshantering
Eva Björkman, RN Leg. Sjuksköterska, leg barnmorska, universitetsadjunkt

2 SJSE12, föreläsning termin 2 innehåll:
FASS - termer och begrepp. Ordination, Dosering, Blandbarhet, Hantering, Indikationer, Kontraindikationer, Interaktioner, Överdosering, Ansvarsfrågan – avvikelserapportering Film spädning och infusionsbehandling Kontext och beräkning Typexempel 3, 5 och 6 samt övningsuppgifter Instuderingskurs FASS På Fass.se finns följande Webbkurser/e-kurser, alla med koppling till läkemedel – digitalt FASS – uppgifter - eget räknande.

3 FASS - Farmacevtiska specialiteter i Sverige
FASS publicerades första gången 1966, Fass Vet (djur) 1973 och Patient-Fass 1983 – 2010 Läkemedelsboken Apoteket AB har gett ut boken, första utgåvan 1977. Reviderade kapitel Under september månad har vi publicerat fyra reviderade kapitel: Sten- och tumörsjukdomar i urinvägarna Antikonception och aborter Akuta förgiftningar - initial bedömning och behandling Epilepsi Läkemedelsverket har tagit över ansvaret för utgivningen från 18:e utgåvan av Läkemedelsboken LIF – Branschorganisation av läkemedelsföretag som utvecklar och bedriver forskning på läkemedel Läkemedelsexporten ökade 2015 med 3,2 miljarder vilket ger ett samlat exportvärde på hela 59,5 miljarder. Det innebär att läkemedel är den 6:e största exportnäringen i Sverige

4 Symboler och information i FASS
Aktiv substans: ATC-kod: Utbytbarhet: (Vit rund tablett, 7 mm i diameter, med brytskåra, märkt ”OT” på ena sidan)

5 Blankett för anmälan läkemedelsskada, Två sätt för beräkning av kroppsyta: 1. Nomogram för barn och vuxna se bilaga kursbok 2. Mortells formel BMI beräkning och kreatininclearance - se

6 ATC – systemet anatomiskt, terapeutiskt, kemiskt klassificeringssystem, med 14 huvudgrupper indelade i undergrupper efter terapeutisk, kemisk eller farmakologisk funktion. ATC-systemet används av alla nordiska länder och i WHO:s internationella rapportering av biverkningar. A = Matsmältningsorgan och ämnesomsättningen B = Blod och blodbildande organ C = Hjärta och kretslopp D = Hud G = Urin- och könsorgan samt könshormoner H = Hormoner exklusive könshormoner J = Infektionssjukdomar L = Tumörer och rubbningar i immunsystemet M = Rörelseapparaten N = Nervsystemet P = Antiparasitära, insektsdödande och repellerande medel R = Andningsorganen S = Ögon och Öron V = Varia såsom: allerger, medel vid förgiftningar, överdoseringar, diagnostiska medel, näringspreparat, tekniska hjälpmedel, kontrastmedel, terapeutiska radiofarmaka

7 ACT-koden = Anatomisk, terapeutisk, kemisk klassificering organsystemsindelning, 14 huvudgrupper med 5 nivåer tex A10B A02 A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning (nivå 1, anatomisk huvudgrupp) A10 Diabetesmedel (nivå 2, farmakologisk/terapeutisk huvudgrupp) A10B Perorala diabetesmedel (nivå 3, kemisk/farmakologisk/terapeutisk undergrupp) A10B A Biguanidderivat (nivå 4, kemisk/farmakologisk/terapeutisk undergrupp) A10B A02 Metformin (nivå 5, undergrupp för kemisk substans) Substans tex Timolol som finns i läkemedel med terapeutisk verkan på olika organsystem får mer än en ACT-kod tex mot högt blodtryck, Blocadren, C07A A06 och mot glaukom Optimol S01E D01 Syfte ACT register: Vilka läkemedelsgrupper finns för en viss terapi ? Vilka läkemedel finns inom respektive grupp? Vilka olika läkemedelssubstanser hör till samma kemiska terapeutiska undergrupp?

8 Kontrastmedel V08 Joderade röntgenkontrast Icke joderade röntgenkontrastmedel Kontrastmedel för magnetisk Kontrastmedel för resonanstomografi ultraljudsundersökning Terapeutiska radiofarmaka

9 Prekliniska uppgifter; här finns om tex innehåll laktos, gluten och
I FASS finns viktig information för den sjuksköterska som ska administrera läkemedel bl.a. under rubrikerna: Innehåll Dosering Prekliniska uppgifter; här finns om tex innehåll laktos, gluten och färgämnen Blandbarhet – hantering, hållbarhet, förvaring

10 Läkemedelsgenomgångar
Läkemedelsgenomgångar är i sig inget nytt. Det är framför allt kraven på dokumentation som har tydliggjorts i läkemedelsarbetet (SOSFS 2012:9) Ett nytt specialkapitel i Läkemedelsboken är Läkemedelsbehandling av äldre på särskilt boende och i hemsjukvård

11 Indikationer och doser för läkemedel revideras Kontinuerligt Hämta aktuell information från samt aktuell vetenskaplig litteratur.

12 Två nya kapitel har tillkommit om läkemedel och barn, varav det ena beskriver allmänna och det andra praktiska aspekter att ta hänsyn till. Ett annat nytt terapikapitel är Transplantationsimmunologi och organtransplantationer som utgör ett komplement till kapitlet Allergiska och immunologiska sjukdomar .

13 Ett nytt specialkapitel är Läkemedelsbehandling
av äldre på särskilt boende och i hemsjukvård och ett annat är Trafik, riskfyllt arbete och läkemedel . Ytterligare nya specialkapitel är Olagliga läkemedel och Behandling med hyperbar syrgas (HBO) .

14 Läkemedelsexempel och ordinationer som kräver att sjuksköterskan läser och tar hänsyn till FASS uppgifter Övningsuppgifter delas vid föreläsningstillfälle Gemensamt och enskilt beräknande av läkemedelsdos

15 BERÄKNINGSSÄTT SPÄDNING
Mängd verksam substans Lösningens slutliga styrka (efter spädning) = _______________________________________ Totala lösningens volym alternativt Volym 1 x Koncentration 1 = Volym 2 x Koncentration 2

16 INFUSIONSHASTIGHET Mängd infusionslösning (dr,ml) Infusionshastighet i dr/min, ml/min, ml/timme = ____________________________________________ Önskad infusionstid (min,tim)

17 När och hur sätts läkemedel ut?