Skidteknik SLAO Utb 1.

En presentation över ämnet: "Skidteknik SLAO Utb 1."— Presentationens avskrift:

1 Skidteknik SLAO Utb 1

2 Val av skidteknik Flera faktorer styr valet av vilka rörelser åkaren sätter ihop till ”sin skidteknik”. Yttre faktorer Inre faktorer - Utrustning -Fysiska - Väder -Mentala - Ledare -Sociala

3 Vilka krafter påverkar oss?
Gravitation (G, G1, G2) Normalkraft (N) Friktion (f) Luftmotstånd (d) Hur påverkar dessa krafter oss när vi åker rakt utför utan att svänga?

4 Vilka krafter kan vi påverka?
Gravitation (G, G1, G2) Normalkraft (N) Friktion (f) Luftmotstånd (d) Kan vi med rörelser påverka dessa krafter?

5 N och f N och f är dom krafter vi använder oss mest av för att påverka fart och riktning när vi åker skidor Krafternas påverkan styrs genom våra skidor och kontakten med snön Detta påverkar därför också skidornas utformning

6 Mekanik En skidåkare glider rakt utför
-Hur påverkar G, G1 och G2 skidåkaren -Hur påverkar N skidåkaren -Hur påverkar d skidåkaren -Hur påverkar f skidåkaren Vad händer om det blir brantare eller flackare?

7 Normalkraften N Med rörelser och våra skidor kan vi påverka normalkraftens riktning Därför kallas ofta normalkraften den ”svängande kraften” inom skidåkning Normalkraften delas i sväng upp i 2 komposanter ( F o K ) K tynger mot underlaget, F för oss i riktning mot svängens centrum

8 Normalkraftens komposanter
Komposanten F benämns som centripetalkraften och förklarar sidledsförflyttning vid sväng/kantställning

9 Biomekanik Höftled- Är en kulled som går att röra i alla plan. Fram-bak, ut-in, böj-sträck Knäled- En gångjärnsled som kan utföra böjning och sträckning av benet. Fotled- En modifierad gångjärnsled som kan peka foten nedåt-uppåt, vrida inåt-utåt. För att påverka krafterna mellan skida och snö är dessa tre leder de viktigaste

10 Balans Masscentrum (MC)- Där föremålets massa kan anses vara koncentrerad. Understödsyta är den yta som ett föremål vilar på. När vi står stilla så är vi i balans när masscentrum är innanför understödsytan =Statisk balans

11 Rörelser Med hjälp av rörelser och våra skidor kan vi påverka krafterna (N,f) till att t.ex svänga, bromsa Att kunna reglera krafterna till önskat resultat kan sägas vara skidåkningens rörelser Detta beskrivs i litteraturen med hjälp av terminologin: Basfärdigheter o grundrörelser Basfärdigheter = förmåga att kunna kanta,vrida, belasta/avlasta samt att vara i balans Grundrörelser = våra rörelseplan; fram/bak, sida/sida, böj/sträck, roterande (de rörelser som i praktiken skapar våra basfärdigheter)

12 Rörelser Man kan säga att vi reglerar MC:s läge genom rörelser i olika plan Diskutera hur höftled, knäled, fotled flyttar MC i skidans längsled? Sagittal, frontal, horisontal (se bok) Titta på förflyttningen led för led för att skapa förståelse för ledernas samspel!

13 SLAOs Skidtekniska filosofi
Vi strävar efter en situations- och individanpassad teknik där skidåkaren använder sina inre krafter för att reglera de yttre krafterna utifrån funktionalitet. I all typ av skidåkning utgår vi efter ett dynamiskt rörelsemönster med balans över ytterskidan samt centrerad position. Varför?

14 Analys Baskunskaper om skidteknisk analys Vem har jag framför mig
Vad händer Varför händer det Hur ska jag ta personen vidare Exempel på vad som kan vara bra att tänka på när man börjar analysera skidåkare.

15 Analys När vi svänger kommer skidan att rotera runt sitt rotationscentrum Skidans rotationscentrum bestäms till största delen av masscentrums läge i skidans längsled (även bootcentre) Diskutera hur de olika lederna påverkar MC:s läge i längsled och skidans rotation?

16 Analys Hur använder vi f och N vid plogsväng?
Hur påverkas skidans möjligheter att rotera/svänga av MC:s läge vid plogsväng?

17 Analys Använd schemat för att diskutera vilka rörelser som är mest funktionella i svängens olika delar? Diskutera även de olika rörelseplanen och hur vi enklast kan se dessa?

18 Fram/ Bak Sida/ Sida Böj/Sträck Rotation
Inledning Svängfas Avslut/ Sväng-växling

19 Skidteknik SLAO Utb 2

20 Skidteknik Utbildning 2
Vad kommer ni ihåg Mekanik Biomekanik

21 Mekanik En skidåkare glider rakt utför
-Hur påverkar G, G1 och G2 skidåkaren -Hur påverkar N skidåkaren -Hur påverkar d skidåkaren -Hur påverkar f skidåkaren Vad händer om det blir brantare eller flackare?

22 Normalkraften N Med rörelser och våra skidor kan vi påverka normalkraftens riktning Därför kallas ofta normalkraften den ”svängande kraften” inom skidåkning Normalkraften delas i sväng upp i 2 komposanter ( F o K ) K tynger mot underlaget, F för oss i riktning mot svängens centrum

23 Normalkraftens komposanter
Komposanten F benämns som centripetalkraften och förklarar sidledsförflyttning vid sväng/kantställning

24 Skidans utformning Alla våra rörelser syftar till att påverka kontakt/arbete mellan skida och snö Beroende på hur skidan är utformad med t.ex skärning, centrum (bootcentre), rocker, bredd, etc påverkas resultatet av våra rörelser

25 Balans Vad innebär det att vara i balans? -Statisk balans
-Dynamisk balans Varför vill åkaren vara i balans? Hur kan man påverka masscentrums läge?

26 Trygg och Funktionell åkning
Varför strävar man efter att göra runda svängar, sväng-i-sväng? Vad är trygg åkning? Vad är funktionell åkning på blå nivå för barn, ungdomar och vuxna?

27 Analys Gruppdisskusion
Vad behöver du för verktyg, kunskaper, förståelse etc för att lättare kunna göra en skidteknisk analys? Varför gör vi en skidteknisk analys? Är det nån skillnad på att analysera barn och vuxna?

28 Analys Hur använder vi f och N vid parallellsväng?
Hur påverkas svängen av ökad kantställning? Hur påverkas skidans möjligheter att rotera/svänga av MC:s läge vid parallellsväng?

29 Analys Använd schemat för att diskutera vilka rörelser som är mest funktionella i svängens olika delar? Diskutera även de olika rörelseplanen och hur vi enklast kan se dessa?

30 Fram/ Bak Sida/ Sida Böj/Sträck Rotation
Inledning Svängfas Avslut/ Sväng-växling

31 SLAOs skidtekniska filosofi
Vad är funktionell teknik för blåa åkare ur ett anatomiskt perspektiv? Utgå från olika individer och dess olikheter rent anatomiskt. SLAOs skidtekniska filosofi Vi strävar efter en situations- och individsanpassad teknik där skidåkaren använder sina inre krafter för att reglera de yttre krafterna utifrån funktionalitet. I all typ av skidåkning utgår vi efter ett dynamiskt rörelsemönster med balans över ytterskidan samt centrerad position.

32 Skidteknik SLAO Utb 3

33 Skidteknik utbildning 3
Repetition -Grundrörelser-basfärdigheter -Teknikmodellen -Mekanik -Biomekanik

34 Diskussion -Utgå från en funktionellt situation- och individanpassad teknik för röda åkare (barn/ungdom/vuxen) Diskussion! Fördelar/nackdelar med olika rörelsemönster: Fram/bak Sida/sida Upp/ner Medroterad/motroterad. FILM

35 Mekanik Varför behöver vi en kantställd skida för att kunna svänga?
Vilken kraft är det som gör svängen? Varför får vi olika stora svängar beroende på hur mycket kantställd skidan är? BILD sid 23 mekanikboken

36 Mekanik BILD sid 12 mekanikboken
Tröghetsmoment: Det är lättare att rotera ett förmål som har massan fördelad nära rotationsaxeln. Hur kan detta påverka oss i valet av skidteknik?

37 Kraftmoment BILD sid 11 mekanikboken
Hur kan en stavisättning som utförs på olika sätt påverka vår skidåkning?

38 Analys Hur kan olika utrusningar påverka resultatet i en skidteknisk analys? Uppgift: gör en plan för hur du ska bli bättre på att analysera. Vad är du bra på, vad vill du bli bättre på m.m. Film! Analysera åkningen på filmen.

39 Analys Hur påverkas svängen och åkaren av ökad kantställning och hastighet? Hur påverkas våra möjligheter att styra MC:s läge genom svängen av läget i svängväxling, dvs på plana skidor? (böjd eller sträckt) Hur påverkas åkarens rotationer i horisontalplanet av kontakten skida/snö?

40 Analys Använd schemat för att diskutera vilka rörelser som är mest funktionella i svängens olika delar? Diskutera även de olika rörelseplanen och hur vi enklast kan se dessa?

41 Fram/ Bak Sida/ Sida Böj/Sträck Rotation
Inledning Svängfas Avslut/ Sväng-växling

42 Hur påverkar utrustningen vårt val av teknik.
Vad är funktionell teknik för röda åkare ur ett anatomiskt perspektiv? Utgå från olika individer och dess olikheter rent anatomiskt. Hur påverkar utrustningen vårt val av teknik. SLAOs skidtekniska filosofi Vi strävar efter en situations- och individsanpassad teknik där skidåkaren använder sina inre krafter för att reglera de yttre krafterna utifrån funktionallitet. I all typ av skidåkning utgår vi efter ett dynamiskt rörelsemönster med balans över ytterskidan samt centrerad position.

43 Skidteknik SLAO Utb 4

44 Skidteknik utbildning 4
Videoseminarium, svarta åkare. Film! Analys av vad som sker skidtekniskt och varför. Vad är funktionellt? Utgå från anatomi, mekanik, teknik. Gör rörelsebeskrivningar utifrån det ni ser.

45 Analys Hur påverkas svängen och åkaren av ökad kantställning i olika delar av svängen? Vilka lägen för MC är utifrån mekaniken mest gynnsamma i svängens olika delar? Diskutera skillnader utifrån vad åkaren vill uppnå

46 Analys Använd schemat för att diskutera vilka rörelser som är mest funktionella i svängens olika delar? Diskutera även de olika rörelseplanen och hur vi enklast kan se dessa?

47 Fram/ Bak Sida/ Sida Böj/Sträck Rotation
Inledning Svängfas Avslut/ Sväng-växling

48 Diskutera SLAOs skidtekniska filosofi.
Eleverna ska kunna redogöra för den utifrån mekanik, anatomi, skidteknik. SLAOs skidtekniska filosofi Vi strävar efter en situations- och individsanpassad teknik där skidåkaren använder sina inre krafter för att reglera de yttre krafterna utifrån funktionallitet. I all typ av skidåkning utgår vi efter ett dynamiskt rörelsemönster med balans över ytterskidan samt centrerad position.