Thomas Kalbro Fastighetsvetenskap, KTH Seminarium, Cannes, 16 mars 2016 Myter om plan- och bygglagen.

En presentation över ämnet: "Thomas Kalbro Fastighetsvetenskap, KTH Seminarium, Cannes, 16 mars 2016 Myter om plan- och bygglagen."— Presentationens avskrift:

1 Thomas Kalbro Fastighetsvetenskap, KTH Seminarium, Cannes, 16 mars 2016 Myter om plan- och bygglagen

2 En sammanfattning av de senaste årens debatt? Eller … ? Bostadsbyggandets problem beror på PBL och kommunerna. regelförenkla avskaffa det kommunala planmonopolet … så löser det sig.

3 Planprocessutredningen SOU 2015:109 Direktivens utgångspunkter ”Planprocessen är komplicerad, lång och oförutsägbar” Kan lagstiftningen -plan- och bygglagen – göra något åt detta?

4 Vad är en detaljplan? Rättsligt bindande karta med bestämmelser

5 Kommunalt beslut om markanvändning och bebyggelse Indelning i kvartersmark, allmänna platser och vattenområde. Ramar för användning och byggande. Inflytande från andra aktörer Avstämning mot statens/länsstyrelsens krav. Möjlighet till medborgarinflytande från grannar och allmänhet. Underlätta genomförandet av planen Rättslig grund för markåtkomst och ersättning. Rättslig grund för finansiering av infrastruktur (genomförandeavtal). Projekteringstrygghet för byggherren. Vad är poängen med detaljplaner?

6 Vad säger PBL om planprocessen?

7 PBL – moment Planbesked Start-PM Samråd Granskning Antagande Vad ska göras i processen?

8 PBL – momentUtredningar Planbesked Start-PM Samråd Granskning Antagande MKB Artskydd Riksintressen Markundersökningar VA Trafik Buller El, fjärrvärme Skolor Tillgänglighet Barnsäkerhet Service Stadsbild m.m. Ekonomi/ genomförandeavtal Vad ska göras i processen?

9 PBL – momentUtredningar Planbesked Start-PM Samråd Granskning Antagande MKB Artskydd Riksintressen Markundersökningar VA Trafik Buller El, fjärrvärme Skolor Tillgänglighet Barnsäkerhet Service Stadsbild m.m. Ekonomi/ genomförandeavtal Politisk förankring Partigrupper KSau KS BN KSau KS KF Vad ska göras i processen?

10 Många aktörer Målkonflikter – komplicerad samordning

11 … och verkligheten liknar snarast partikelfysik

12 Statens/länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har tillsyn över kommunens planering genom samråd och granskning av detaljplaner –riksintressen –samordning av mellankommunala frågor –miljökvalitetsnormer –strandskydd, –hälsa och säkerhet, risk för olyckor, översvämning och erosion Som en sista utväg kan länsstyrelsen upphäva en detaljplaner.

13 Har staten kommit för lindrigt undan? Kommunernas syn på hinder i byggandet

14 Planprocessutredningen Kommunen behöver tydliga besked från staten vid ”rätt tidpunkt” Strategiska frågor som påverkar statens intressen ska kunna avgöras tidigt. En möjlighet att få planeringsbesked bör införas Kommunerna ska ha möjlighet att få ett bindande besked från länsstyrelsen inför och under plan- processen. Ett möjlighet för kommunen att ”testa” projekt utan risk för förgävesplanering.

15 Alltför detaljerade detaljplaner

16 … så blev det

17 Planprocessutredningen Vi tydliggör att … … detaljerade planbestämmelser leder till problem vid bygglovprövningen och plangenomförandet, med risk för planändringar. Detaljplanens syfte är att ge grundläggande information till medborgare och grannar staten/länsstyrelsen byggherren Detaljfrågor kan beslutas i bygglovet.

18 Planprocessutredningen … och föreslår Begränsning av planbestämmelser om färgsättning, fasadmaterial etc. –Ingen förändring av kommunens inflytande, men prövningen ska ske i bygglovet. Begränsning av planbestämmelser om byggnaders tekniska egenskaper. –Undvika ”dubbelreglering” (detaljplan/BBR). –Klargöra den ansvarsfördelning som redan gäller mellan stat och kommun.

19 Sätt en tidsfrist för planprocessen?

20 När är det lämpligt med tidsfrister? 1.När fristen börjar löpa ska det finnas ett fullständigt beslutsunderlag. 2.Beslutsfattaren ”äger” ärendet. 3.Det ska finnas relativt klara kriterier för hur beslutet ska fattas. Sätt en tidsfrist för planprocessen?

21 När är det lämpligt med tidsfrister? 1.När fristen börjar löpa ska det finnas ett fullständigt beslutsunderlag. 2.Beslutsfattaren ”äger” ärendet. 3.Det ska finnas relativt klara kriterier för hur beslutet ska fattas. En tidsfrist för planprocessen från start till mål: Ingen bra idé! Sätt en tidsfrist för planprocessen?

22 Planprocessutredningen Kommunal försäljning av mark Markanvisningar Grundläggande principer för kommunens försäljning av mark till byggherrar finns i lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Vi pekar på fördelar med s.k. sena markanvisningar, dvs. att kommunen först antar en detaljplan och därefter överlåter marken. Därmed slipper byggherren ”planrisken”, vilket kan vara en fördel för mindre och medelstora byggföretag.

23 Planprocessutredningen Utredningens slutsats Ändringar i PBL har begränsad betydelse ”Det framstår som viktigare att utveckla aktörernas arbets- och samverkansformer för de många utredningar, överväganden och beslut som måste göras i samband med bostadsprojekt. Hur detta ska gå till på verkstadsgolvet låter sig svårligen styras med processregler i PBL”. Här finns det väl ett antal hemläxor att göra för såväl stat, kommun som byggherrar?

24 Förändringar på flera nivåer Ändrad ”maktfördelning” mellan aktörerna? Ändrad prioritering vid målkonflikter? Lägre ambitioner och krav på byggandet? Bättre arbetsmetoder och samordning mellan aktörerna? Bättre arbetsmetoder och samordning inom aktörerna?