Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl 160912.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl 160912."— Presentationens avskrift:

1 Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl

2 Upphandling med social hänsyn och IOP Bakgrund: Varför arbeta med social hänsyn i upphandling? Exempel: Erfarenheter från Göteborg Hur göra: Vägledning till lokal arbetsprocess IOP: Ett sätt att främja idéburna organisationer Frågor och svar Avslut

3 Nationella upphandlingsstrategin: ”Krav på social hänsyn bör ställas i offentliga upphandlingar när det är möjligt och lämpligt. Sociala hänsyn kan exempelvis innebära att främja möjligheter till anställning för vissa särskilt utsatta grupper, t.ex personer som står långt från arbetsmarknaden”

4 Nationella upphandlingsstrategin: ”Regeringen eftersträvar att den offentliga sektorn blir bättre på att öka sysselsättningen genom den offentliga upphandlingen”

5 Nationella upphandlingsstrategin: Hur uppnå målen? ”Er myndighet tar fram interna rutiner där ledningens förväntningar på organisationen om ett socialt ansvarstagande i upphandlingar tydliggörs” ”Er myndighet verkar för att ställa sysselsättningsfrämjande krav i upphandlingar”

6 Social hänsyn: Hur långt har Sverige kommit? Göteborg: I budget sedan 2012, pilotprojekt , full implementering från 2016 Stockholm: I inköpspolicyn sedan 2015, div. projekt i Järva Örebro: Örebrobostäder och projekt Vivalla Helsingborg: I inköpspolicyn sedan 2014 och budget 2016, lokalvård, grönyte- och fastighetsskötsel Ale: Krav på social hänsyn i upphandling av klottersanering Riksnivå: I nationella upphandlingsstrategin , stöd av Upphandlingsmyndigheten, nya LOU m.m. och mfl…

7 Göteborg The Bridge: Förstudie i samarbete med Groundwork I budget sedan 2012 och fr.o.m 2014 angivet till 50% av alla tjänsteupphandlingar Pilotprojekt för att arbeta fram en hållbar och gemensam arbetsordning Beslut i KS om full implementering 2016

8 Leverantörer, näringsliv & social ekonomi Politisk referensgrupp Styrgrupp : Stadsledningskontoret Upphandlingsbolaget Stadsdelsförvaltningarna Sju bolag/förvaltningar Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Fackliga organisationer Arbetsgrupp: Stöd- funktion Stöd- funktion Rekryterings- & målgruppsansvariga organisationer Upphandlande förvaltningar och bolag Göteborg

9 Över till Göteborgs Stad…

10 Hur börjar vi lokalt? Steg för steg utifrån de lokala behoven och förutsättningarna

11 Steg för steg… Behovsanalys: För vem/vilka vill vi använda möjligheterna som upphandling med social hänsyn ger? Vilka är de möjliga målgrupperna? Är de klara för arbetsmarknaden eller krävs rustning? Samhällsintegrerad/utlokaliserad daglig verksamhet? Arbetsträningsplatser?

12 Steg för steg… Hur vill vi använda verktyget? På vilket sätt? Var/vilka områden? Nivå på kravställande (dialog el. anställningar)? Projekt eller ordinarie del i verksamheten? Lägg projektplan: Definiera urval av upphandlingar/projekt, scanna målgrupperna, lägg processkarta, gör riskanalys

13 Steg för steg… Involvera: De lokala intressenterna samt partners såsom Arbetsförmedling, Försäkringskassa, idéburna organisationer mfl. Skapa styrgrupp: Intressenter och beslutsfattare Skapa referensgrupp: Leverantörer, fackliga etc. Utse ansvarig för koordination och samordning

14 Steg för steg… Förankra: Den lokala politiken Förankra: Leverantörer, bransch, fack etc. Skapa referensgrupp för dialog

15 Steg för steg… Uppföljning och spridning av resultat Intern och extern kommunikation: Skapa engagemang och driv

16 Vad är ett Idéburet Offentligt Partnerskap? IOP är ett partnerskap mellan en eller flera idéburna organisationer (den sociala ekonomin) och den offentliga sektorn. Det är en relativt ny modell av partnerskap som kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är lämpligt.

17 En viktig utgångspunkt: Nationella Överenskommelsen mellan regeringen Sveriges kommuner och Landsting samt idéburna organisationer inom det sociala området. Det är inget projekt eller lag utan en avsiktsförklaring

18 Överenskommelsens kärna: Respekt för att olika organisationer har en värdegrund som människor samlas kring. Överenskommelsen grundas också i att det finns ett egenvärde i att det finns många olika sätt att göra verksamhet på. Överenskommelsen bygger på sex principer: Självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, öppenhet och insyn samt mångfald

19 IOP IOP skrivs ofta runt en speciell verksamhet, som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn är intresserad av. I avtalet bestäms vad partnerskapet gäller, vilken part som ska bidra med vilka resurser, hur länge avtalet ska gälla och så vidare.

20 IOP Vanligaste modellerna för samverkan mellan offentliga aktörer och idéburna aktörer är normalt föreningsbidrag och upphandlade tjänster

21 Målet med IOP Möjligheter att för de idéburna att agera som en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen IOP ger möjlighet för båda parter att uppfylla sitt syfte

22 Når kan man ingå ett IOP? Led i att förverkliga ett politiskt program eller plan där de idéburna särskilt nämns. Bidrar till lokal utveckling Det finns ingen marknad Bägge parter är med och finansierar Verksamheten sker oftast på initiativ från den idéburna organisationen men behöver inte vara så.

23 IOP: Att tänka på! Verksamheten detaljstyrs inte av kommunen Verksamheten avses att drivas under en längre tid.

24 Strider IOP mot LOU? Ett IOP kan inte jämställas med upphandlingskontrakt. Det ligger närmare till hands att jämföra med föreningsbidrag som inte är ett köp av tjänst på en marknad utan en kommuns sätt att uppnå politiska mål på det sociala området. Finns ingen anledning att ”marknadifiera”en verksamhet som inte är ute på marknade

25 Vad säger kommunallagen? Kommunallagen reglerar vad en kommun får göra och inte göra. Kommunal angelägenhet att ha verksamhet inom idrotts - och fritidsområden, folkbildningsområdet och kulturområdet. Enbart i undantagsfall ge stöd till enskilda näringsidkare. Ett IOP ska reglera en verksamhet som i sig är kompetensenlig. Det skall vara ett samarbete mellan en eller flera idéburna organisationer utan vinstintresse och en eller flera offentliga parter. Den avtalade verksamheten ska inte ha ekonomiska drivkrafter och det skall saknas en kommersiell marknad

26 IOP Låt mig berätta om några exempel på IOP inom det sociala området!!!

27 Frågor ?


Ladda ner ppt "Upphandling med social hänsyn och Idéburet Offentligt Partnerskap: Möjligheter, metoder och process Jörgen Larzon och Lisbeth Ringdahl 160912."

Liknande presentationer


Google-annonser