Förändringar i tillgänglighet mellan landsbygd – stad: Resbeteenden till långväga destinationer i Filippinerna under perioden 1990–2008/9. Jerry Olsson.

En presentation över ämnet: "Förändringar i tillgänglighet mellan landsbygd – stad: Resbeteenden till långväga destinationer i Filippinerna under perioden 1990–2008/9. Jerry Olsson."— Presentationens avskrift:

1 Förändringar i tillgänglighet mellan landsbygd – stad: Resbeteenden till långväga destinationer i Filippinerna under perioden 1990–2008/9. Jerry Olsson Kulturgeografi och Ekonomisk Geografi, Göteborgs universitet jerry.olsson@geography.gu.se

2 Tilltagande interaktion mellan landsbygd och stad: drivkrafter som får konsekvenser på mobilitet och rörlighet Förbättrad fysisk tillgänglighet samt ökad tillgång till IKT och motorfordon. Ökad koncentration av aktiviteter/service/möjligheter till större städer. – Låg tillgång och tillgänglighet till faciliteter (t.ex. sjukvård, utbildning). Försörjningspotentialen inom primära näringar (jordbruk/fiske/skogsbruk) avtar. – Ökat tryck på fysiska resurser (ökad befolkning + produktionskapacitet, svaga inst.). Utarmning av jorden, brist på odlingsbar mark och fiskevatten. – Svårt för småjordbrukare (kapital, insatsvaror). Uppkomst av ’nya’ försörjningsmöjligheter utanför jordbruket. Bristande jordbruks- och landsbygdsreformer. Sociala och kulturella förändringar (yngre i allt högra grad högutbildad, ökad information). Naturkatastrofer.

3 Problem Studier gällande resbeteende till långväga destinationer begränsad (undantaget arbetsmig.). – Långväga resor utgör en liten, men viktig del, av det totala resandet. – Out of village, external trips. – Långt avstånd: >1.5 timme/enkel väg. Longitudinella studier mycket begränsade. – Brist på nationella resvaneundersökningar (dyrt och tidskrävande). – Svårt att undersöka samma individer och hushåll, stor risk för högt bortfall. – Måste återkomma för att undersöka de yngre åldrarna igen. Människor reser i allt högre utsträckning i andra syften. – Alla aktiviteter utförda/deltagna i inkluderade. Finns en uppfattning att landsbygden är isolerad. Allt viktigare att ha tillgång till och samtidigt bemästra transportresurserna. – Privatägda fordon ökar, kollektivtrafiken sviktar delvis. – Jämställdhetsproblematik: kvinnor och män, resursstarka vs. resurssvaga, olika grupper av kvinnor. – Space-time fixity.

4

5 Vägsituationen i Filippinerna VägklassificeringLängd (mil)Belagd väg (%) Nationella Arterial Secondary 2 936 1 555 1 381 70 79 60 Provinsiella3 12825 Stad70577 Kommun1 58034 By (barangay)12 198 (59 % av totalen)7 Totalt20 54923

6

7 Metod och data Studieområdet – Perifert, resursbaserad produktion (bördigt, rik tillgång på vatten, fisk, skog). – Förbättrad regional tillgänglighet via väg sedan 1995 (enda vägen till området). – 2 kommuner (~ 80 000 inv.), 7 byar (urval: fysisk tillgänglighet, dominerande försörjning, inkomstnivå i förhållande till kommungenomsnitt, hushållsenheter etablerade 1990). Semistrukturerade enkäter 1999, 2001, 2008 och 2009. – Samma hushåll/individer hela perioden: bortfall hushåll sedan 1999: 32%. – Data 1990–1998 retrospektiv. – Kvinnor utgör 51–52 %. – Minimiålder: 16. Maxålder: 85. – Samma lokala tolk/forskningsassistent sen 1999. 2 longitudinella databaser 1990–2009 (SPSS) Individdatabas: 509 individer. Hushållsdatabas: 263 hushåll. Transportföretag: 1990–2008, lokalt och regionalt. Fordonsräkningar kommungräns: 1999 + 2008 (12 timmar x 7 dagar). Nätverksinventeringar: väg + vatten; by, kommun, provins, region, nation.

8 Hushållens tillgång till olika hushållsapparater och mobiltelefoner 1990–2008/9 (n=263) (procent) El Tvätt- maskin Kyl- skåp Micro Mobil Energikälla Ved/kol GasGas/vedGas/kol Alla 3 199067,39,124,00,0 199273,310,625,50,0 199478,312,530,10,80,0 199683,817,937,30,80,0 199889,320,944,51,50,0 200091,227,448,11,50,7 200293,932,754,82,66,0 200493,936,159,32,635,7 200693,941,162,44,558,9 200994,344,163,94,970,544,419,42,719,414,1

9 Suppressed demand for mobility: past, present, and future desires and needs. To better understand future mobility trends, people ‟ s satisfaction with their present situation should be understood. In 1999, to enable comparison with actual changes and to understand how people plan, respondents were asked, “Did you plan to change your travel frequency as a result of the Famy–Infanta road project?” A large majority (64%) had planned to increase their travel frequency as a result of the road project. This indicates that a suppressed mobility demand was present before the project: people ‟ s mobility desires and needs were not fulfilled (we return to the issue of travel frequency satisfaction later). The costs associated with long-distance travelling were, for many, higher than the “benefits” (utility value) obtained at the destination. This situation likely hampered vital functions for many household and individual lives.

10 Vägförhållanden mellan Famy–Infanta före och efter 1995 VägförhållandenFöre 1995Efter 1995 Längd (km.) Vägklassificering Vägbeläggning Vägskick Beläggningsform: Bredd (meter) Lutning Kurvor 63 Nationell Grus Dålig till usel – 4–6 Väldigt skarp 468 med skarpa krökar 63 Nationell Asfalt Bra 80 mm. AC, 170 mm. bas, 150–180 mm. grundbas 6.1 + 1 m. vägren Skarp 178 rätade kurvor

11 Förändring i fordonsrelaterade kostnader och transporttid efter uppgraderingen av vägen mellanFamy – Infanta 1995 VariabelFörändring efter 1995 Bränslekonsumtion i liter (jeepney) Underhåll/reparationskostnader Däckbyte (2 däck vid varje byte) Transporttid (enkel väg Manila 145 km.) 35% minskning (genomsnitt) 44% minskning (genomsnitt) Från 1 till 1½ i månaden till varannan eller var 3:e månad Halvering (från 7 – 8 timmar till 3,5 – 4 timmar)

12 Genomsnittlig restid till olika destinationer före och efter Famy-Infanta vägprojektet från Infanta town Ordinarie busMinibusJeepney ManilaLucena C.Manila RealSiniloan Genomsnitt restid (tim/enkel väg) 1990–1994 1995–2001 Restidsminskning Minuter Procent 7 3:45 195 46 6:45 3:35 190 47 n.s. 3 n.a. n.d. n.a. 1:10 0:25 45 66 5 2 180 60

13 Individer som besökte långväga destinationer 1990–2008/9 (procent)

14 Genomsnittlig resfrekvens till långväga destinationer 1990–2008/9, fördelat på totalen och åldersgrupper (resor/år).

15 Andel av långväga resenärer som besökt olika långväga destinationer 1990–2008/9 (procent)

16 Antal och procent av hushållen som äger en/flera motorfordon som används för långväga resor 1990 – 2008/9

17 Anledningar till varför hushållen köpt motorfordon 1990–2008/9 (procent) Första valet (n = 23)Val 1-3 tillsammans Kostnadsbesparing Tidsbesparing Flexibilitet Lastkapacitet 34.6 23.1 15.4 11.5 22.1 26.0 11.7 23.4 Punktlighet Säkerhet Komfort Totalt 7.7 3.8 100 6.5 9.1 1.3 100

18 Genomsnittlig tid som spenderas vid den långväga destinationen 1990–2008/9 (procent)

19 Transportmedelsval till långväga destinationer 1990–2008/9 (procent)

20 Ressyften 1990–2008/9 (procent)

21 Restriktioner som begränsar långväga resor 2001 och 2008/9 (procent) 20012008/9 Major rest.,1–3 rest.,*Major rest.,1–3 rest.,*  Lack of money  Lack of time: o Take care of household chores o Take care of children/elders o Busy working  No access to vehicle  Sickness/physically disabled  Low physical accessibility 55.6 16.9 0.4 6.0 10.5 5.6 7.2 1.6 34.8 35.4 0.8 14 20.5 11.2 13.4 3.8 76.0 9.0 1.1 0.6 7.3 0.4 4.4 0.0 34.2 34.4 5.3 5.8 23.2 2.8 19.4 1.7  No restriction  Others**  Total 11.7 1.2 100 - 1.0 100 9.7 0.4 100 - 7.0 100

22 Respondenternas tillfredställelse gällande resfrekvens till långväga destinationer 1999 and 2008 (procent) 1999 (n=257)2008 (n=460) Nöjd med nuvarande resfrekvens Vill öka nuvarande resfrekvens Vill minska nuvarande resfrekvens Vill öka nuvarande resfrekvens, netto 58 37 5 32 52 37 11 26

23 Respondenter som arbetat utanför hemkommunen 1990–2008/9 (procent) Totalt (exkl. 60+) Totalt kvinnor Kvinnor (exkl. 60+) Totalt män Män (exkl. 60+) 199010,110,35,35,515,115,5 199110,611,15,35,616,317,0 199210,811,25,35,616,717,3 199310,611,25,76,115,916,9 199411,412,15,35,718,019,3 199512,613,35,35,820,521,8 199611,612,34,24,719,720,7 199712,613,54,65,321,322,6 199811,312,94,24,919,121,6 199910,211,53,84,117,419,7 20006,98,23,13,311,218,7 20018,110,03,43,913,316,8 20028,210,34,34,912,816,5 20038,010,33,84,512,917,0 20047,610,33,94,712,216,7 20057,810,93,54,313,118,3 20068,011,13,94,513,218,6 20077,29,93,94,611,616,1 20088,011,23,94,813,318,2

24 Fordonsanvändning 2008/9, fördelat på användare och användarfrekvens (percent) AnvändarfrekvensMänKvinnor Alltid85,92,6 Ofta5,21,7 Sällan & mycket sällan2,61,7 Totalt (N=114)94,06,0

25 Level of intra- and interregional, -municipal, and -village road network accessibility, before and after 1995, distributed by study area, municipalities and villages. Period Study areaInfantaNakar Intra-/interregionalIntermunicipalIntra-/interregional Before 1995 After 1995 BBA ABA SBBA BBA ABA SBBA Period Infanta villages*Nakar villages** Infanta town*** DinahicanBanugaoLualPobla- cion*** Catablinga n Pesa Intervillage Before 1995 After 1995 BA ABA BA ABA BBA BA BBA SBBA BA SBBA * Towards Infanta town. ** Towards Poblacion. *** Intravillage accessibility.