Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Lokala politikers syn på folkbiblioteksverksamheten Katarina Michnik

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Lokala politikers syn på folkbiblioteksverksamheten Katarina Michnik"— Presentationens avskrift:

1 Lokala politikers syn på folkbiblioteksverksamheten Katarina Michnik

2 En föreläsning i två delar: Folkbibliotekschefers upplevelser av lokala politikers syn på folkbiblioteksverksamheten. Lokala politikers syn på den digitala folkbiblioteksverksamheten. Baserat på två artiklar: Public library managers’ descriptions of political response (kommande) Public libraries digital services and sustainability issues (2015)

3 Folkbibliotekschefers upplevelser av lokala politikers syn på folkbiblioteksverksamheten Enligt tidigare studier: variation när det handlar om hur (lokala) politiker beskrivs se på och vara insatta i folkbiblioteksfrågor. Politiker beskrivs… … ha en traditionell och icke-uppdaterad syn (Gazo, 2011). … ha ett svalt uppvisat engagemang (Sveum & Tveter, 2012). … vara pålästa och uppdaterade om folkbibliotekens situation (Evjen, 2012).

4 Två forskningsfrågor: 1. Hur beskriver folkbibliotekschefer det gehör som lokala politiker ger till folkbiblioteksfrågor? 2. Hur ser sambandet ut mellan det beskrivna gehöret och lokala förhållanden?

5 Använd metod: Enkät som skickades ut till folkbibliotekschefer i Sveriges samtliga kommuner. 23 olika frågor, täckandes olika områden. Enkätfråga i fokus: ”Beskriv kortfattat det gehör som biblioteksfrågor får hos de lokala beslutsfattarna” – en öppet formulerad fråga. Enkätutskick: november 2011.

6 Det inkomna enkätmaterialet kodades Stort/ganska stort gehör ”Stort intresse från politikerna, gehör och god vilja att utveckla biblioteket.” (R16) Blandat gehör ”Bibliotekets verksamhet är oerhört uppskattat. Investeringsmedelhar beviljats hyfsat generöst, då lokalerna verkligen behövt fräschas upp, ny webb, självbetjänings- automater mm. Men medel till personal, som vi verkligen behöver, där är det NEJ.” (R163) Litet/inget gehör ”De ser biblioteken som ett svart hål där pengar försvinner, biblioteksfrågorna ger inga nya väljare.” (R79) Inget svar – svar saknas alternativt är ej svar på den ställda frågan.

7 Fördelning av de kodade kategorierna: Stort/ganska stort gehör: 51.3% Blandat gehör: 10.4% Litet/inget gehör: 18.8% Inget svar: 19.5%

8 Kan beskrivet gehör sägas bero på lokala omständigheter? Eller: kan högre sannolikhet för ett särskilt beskrivet gehör sägas vara större under särskilda lokala omständigheter? Konkret uttryckt: kan sannolikheten för att det erhållna gehöret beskrivs som stort/ganska stort sägas bero på: a. Den politiska organisationen? b. Kommunens ekonomi? c. Politisk majoritet i kommunfullmäktige? d. Existensen av en biblioteksplan? e. Populationens storlek?

9 Enligt den gjorda multinominella regressionsanalysen: högre sannolikhet för att det givna gehöret beskrivs som stort/ganska stort OM: 1. biblioteksfrågorna är sorterade under en kulturnämnd. 2. det i kommunen finns en biblioteksplan. 3. populationen är stor.

10 Lokala politikers syn på den digitala folkbiblioteksverksamheten. Intervjuer med lokala politiker [ansvariga för folkbiblioteksfrågor] från 19 kommuner [våren 2013]. Olika områden avhandlades, bland annat syn på bibliotekstjänster i digitalt format. Variation bland de valda kommunerna vad gäller: Beskrivet politiskt gehör. Politisk organisation. Kommunens storlek. Närvaron av en biblioteksplan.

11 Vad som framkom under intervjuerna: Tydlig åtskillnad görs mellan det egna intresset och samhällsinvånarnas intresse: eftersom jag själv älskar att läsa och tycker mycket om böcker [respondenten talar om tryckta böcker], så tycker jag själv att det ligger ett stort värde i att läsa en bok så att säga. Samtidigt så är det så här att den generation av barn som växer upp nu (…) tillsammans med den teknik som finns, och därför tror jag att det är rätt så viktigt att vi står på tå och möter det här på ett bra sätt. (R13)

12 Hur påverkas folkbiblioteks- verksamheterna av digitala tjänster? När tjänster i digitalt format införs, påverkas: a. Användningen av det fysiska biblioteksrummet. b. Bibliotekariernas arbetssituation. c. Bibliotekens ekonomi -> vissa prioriteringar måste göras.

13 Påverkan på användningen av det fysiska biblioteksrummet Påverkan genom: a. att bibliotekets bestånd kan nås utan att det fysiska biblioteksrummet besöks. Kan leda till en minskad användning av biblioteksrummet. b. nya möjligheter till att använda och ta del av det som sker i det fysiska biblioteksrummet, utan att vara tvungen att fysiskt besöka det. T.ex. genom webbsändningar.

14 Påverkan på bibliotekariernas arbetssituation Genom att… a. …nya grupper kan nås genom nya verktyg: men jag tycker att det är otroligt viktigt, för det gör ju också att man når nya grupper som man kanske inte skulle nå, man har ju pratat väldigt mycket om att man nådde t.ex. unga män och de läste när Zlatans bok kom och den fanns tillgänglig som e-bok. (R18)

15 Påverkan på bibliotekariernas arbetssituation (forts.) Genom att… b. … nya krav ställs på bibliotekarierna, tidsmässigt och kompetensmässigt. Exempel på nya tidsmässiga krav: Ja, det är klart att det [att folkbiblioteks- verksamheten tillhandahåller tjänster i digitalt format, min anmärkning] är en belastning för personalen. (…) De ska tillhandahålla service, det är ju tid och har man låg personaltäthet så är det klart att det krävs mycket av dem. (R2)

16 Påverkan på bibliotekariernas arbetssituation (forts.) Exempel på nya kompetensmässiga krav: Bibliotekarier ska vara väl insatta i sociala medier, det har jag förstått att man är, och att man är väldigt van vid att söka på internet. Men jag hade kanske också önskat att de hade en bred egen livserfarenhet. [respondenten berättar att när respondenten tidigare arbetade som X-chef och intervjuade sökande till X- biblioteket, upptäckte respondenten] att de var väl förberedda när det gäller det tekniska, men böcker var man inte lika bred i sin kunskap om. Det bekymrade mig lite. (R5)

17 Påverkan på bibliotekariernas arbetssituation (forts.) Genom att… c. … biblioteksanvändarna i större utsträckning klarar sig på egen hand -> bibliotekarierna kan fokusera på kärnverksamheten, såsom förmedling av böcker. Ett nytt självservicesystem har utvecklats (…) där personal kan koncentrera sig på att prata böcker istället för att hålla på med teknikaliteter. (R12)

18 Påverkan på folkbibliotekens ekonomi Införande av tjänster i digitalt format -> ekonomisk påfrestning -> prioriteringar. Sen kom läsplattorna och då skaffade vi några sådana för att visa vad bra det var. Sen tror jag nästan att vi har blivit lite chockade att folk lånar så mycket på läsplattor, där får man nästan fundera: har vi råd att ha läsplattor eller ska vi minska det?, ska vi minska på den tryckta boken och satsa mer på läsplattor eller hur ska vi göra?, för biblioteksanslaget räcker inte till ett digitalt användande. (R8)

19 Folkbiblioteket i ett digitalt samhälle En variation av tjänster i digitalt format som kan implementeras i folkbiblioteksverksamheten på olika sätt. Vilken roll ska folkbiblioteket inneha i ett digitalt präglat samhälle? Vilka tjänster i digitalt format ska folkbiblioteket tillhandahålla? Till följd av den digitala utvecklingen finns idag många kultur- och informationsförmedlande aktörer vid sidan av folkbiblioteket. Dessa aktörer har vissa fördelar, folkbiblioteket har andra fördelar.

20 Vilka digitala tjänster ska folkbibliotek tillhandahålla? Och vilka digitala tjänster ska folkbibliotek välja bort? det är en kommunalt driven verksamhet som ska tuffa på och samtidigt ska det förhålla sig till samhället, t.ex. att man kan låna böcker via nätet, du kan låna musik via nätet, du kan låna film via nätet. Samtidigt är det så att du har en uppsjö av tjänster av detta slag, som är mycket mer kompletta än vad biblioteket någonsin kan erbjuda. (R15) Förslag: folkbibliotek ska fokusera på det som är bibliotekets styrka – t.ex. informationsförmedling i det lokala samhället (Chowdhury, Poulter & McMenemy, 2006, Public Library 2.0: Towards a new mission for public libraries as a "network of community knowledge" )

21 Förslag på studier för framtiden Kartläggning och fördjupande studier av digitaliseringsprojekt på folkbibliotek. I vilken utsträckning genomförs dessa projekt? Med vilka argument genomförs dessa projekt? Vilka utmaningar finns? Med vilka argument väljs dessa projekt bort? Möjliga perspektiv: folkbibliotekschefers, folkbibliotekariers och lokala politikers.


Ladda ner ppt "Lokala politikers syn på folkbiblioteksverksamheten Katarina Michnik"

Liknande presentationer


Google-annonser