Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anestesi och intensivvård för sjukgymnaster Per Gannedahl Anestesi och Intensivvårdskliniken Karolinska Universitetssjukhuset.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anestesi och intensivvård för sjukgymnaster Per Gannedahl Anestesi och Intensivvårdskliniken Karolinska Universitetssjukhuset."— Presentationens avskrift:

1 Anestesi och intensivvård för sjukgymnaster Per Gannedahl Anestesi och Intensivvårdskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

2 Anestesins historia Eternarkosen, 1846 ” Gentlemen, this is no humbug” Lustgas 1844 Morfin 1806 Kloroform Lokalbedövning, kokain 1884 Spinalanestesi, slutet av 1800-talet Narkosläkare i England, 1800-tal

3 Historik Eternarkos i Sverige 1847 Droppare - vaktmästare - sköterskor Kirurg ansvarig för anestesi Torsten Gordh 1938 till USA ”det har gått bra förut” 1970 ca 600 narkosläkare Anestesisköterskor 2004 ca 1500 narkosläkare

4 Anestesi = o känsel ”narkos” - generell anestesi Lokalbedövning - regional anestesi

5 Anestesi: uppgifter Preoperativ bedömning:information riskbedömning - riskreduktion skapa förtroende, lugna planera anestesi, smärtlindr etc Intraoperativt: Omhändertagande (generell anestesi - regional anestesi) Postoperativ vård: riskminimering övervakning smärtlindring illamående/kräkning

6 ASA klassificering American Society of Anesthesiologists Physical Status Classification IFrisk, inga mediciner. IIMild systemsjukdom utan större funktionella begränsningar. Väl inställd diabetes eller astma. IIISvår systemsjukdom med funktionsinskränkning. IVMycket svår systemsjukdom, utgör ett konstant livshot. VMoribund patient som sannolikt inte överlever 24 timmar med eller utan kirurgi.

7 Generell anestesi Sömn, medvetslöshet, icke-närvaroSömn, medvetslöshet, icke-närvaro SmärtfrihetSmärtfrihet Klara av att ligga still, muskelslapphetKlara av att ligga still, muskelslapphet

8 Generell anestesi Sömn, medvetslöshet, icke-närvaroSömn, medvetslöshet, icke-närvarosömnmedel SmärtfrihetSmärtfrihetsmärtstillande Klara av att ligga still, muskelslapphetKlara av att ligga still, muskelslapphet (muskelrelaxantia)

9 Generell anestesi Celocurin Curare-preparat (”pilgift”) Morfinpreparat Inhalations- anestetika Lustgas (Eter, kloroform) Inhalations- anestetika Lustgas Intravenösa anestesimedel MuskelrelaxantiaSmärtfrihetMedvetslöshet

10 Generell anestesi eliminerar/dämpar Medvetande:smärta, obehag, stress, vakenhet Somatisk respons:muskelförsvar rörelser Autonom respons:endokrin aktivitet hypertension takycardi

11 Fördelar generell anestesi Sover, ”slipper vara med”. Ev. säkrad luftväg om medvetslös. ”Obegränsat” med tid. Obekväma lägen tolereras.

12 Risker med generell anestesi Ofri luftväg Aspiration Tryckskador, nervskador. Postoperativt illamående. Postoperativ andningsinsufficiens/pneumoni. Allergi mot tillförda läkemedel. Awareness!!

13 Awareness Cirka 0,15% Ni kanske får höra det! Rapportera!! Kan vara mycket skrämmande Kan kräva långvarig kontakt med psykolog el psykiater efteråt Ökad risk med muskelrelaxantia Ökad risk vid vissa ingrepp

14 Regional anestesi SmärtfrihetSmärtfrihet Eventuellt lätt sömnEventuellt lätt sömn Ev muskelslapphet i bedövat områdeEv muskelslapphet i bedövat område

15 Regional anestesi SmärtfrihetlokalbedövningsmedelSmärtfrihetlokalbedövningsmedel Eventuellt lätt sömn lugnande/sövandeEventuellt lätt sömn lugnande/sövande Ev muskelslapphet i bedövat område lokalbedövningsmedelEv muskelslapphet i bedövat område lokalbedövningsmedel

16 Regional anestesi Ytanestesi Lokal infiltration Nervblockader Intravenös regional anestesi Epiduralblockad Spinalblockad Singelbedövning Kontinuerlig Intermittent

17 Spinalkanalen Kotkropp DiskLig flavum Lig supraspinale Lig interspinale

18 Ryggmärgen med hinnor Ryggmärgen Araknoidea Epiduralrummet Subdurala rummet Pia mater Dura materSubaraknoidala rummet Ryggmärgen slutar på L1-L2 nivån

19 Spinalbedövning

20 Epiduralbedövning

21 Dermatomens utbredning Spinalbedövning Th4-5 och kaudalt Epiduralbedövning kan göras mer selektiv, ex Th6 - L1

22 Fördelar med regional anestesi Vaken, kontroll Ingen awareness risk Ingen kräknings/aspirationsrisk Spontan andning, minskad risk f lunginflam Postoperativ smärtlindring ”Inget” postoperativt illamående

23 Risker med regionalanestesi Blödning, hematom. Nervskador. Toxicitet. Tryckskador. Blodtrycksfall. Muskelsvaghet. Allergi mot lokalbedövningsmedel.

24 Generell anestesi Påverkar lungfunktion Påverkar hjärtfunktion och blodcirkulation Påverkar CNS

25 Lungfunktion under anestesi Anestesi minskar FRC. Ökar luftvägsavstägning - atelektas. Försämrad syrsättningsförmåga. Störd andningsdrive. Störd muskelfunktion.

26

27 Atelektaser finns kvar postop

28 Atelektasbildning av preoxygenering Muskelrelaxantia? Påverkan på thorax?

29 Rekryteringsmanöver

30 Postoperativ lungfunktion Störd ventilation/perfusion. Atelektaser. Anestesimedelseffekter. Sänkt känslighet för hyperkapni och hypoxi. Muskelpåverkan av anestesimedel - svalgfunktion - aspirationsrisk? Sekretstagnation - hostfunktion Hypoxiperioder 1-2 dygn

31 Anestesi-relaterade dödsfall Mycket låg jämfört med kirurgin resp patientens sjukdomstillstånd 1:1500 på 40-talet. 1: på 90 talet. 75% mänskliga faktorn (brist på kompetens eller uppmärksamhet). 2% brist i utrustningen.

32 Kirurgin påverkar Njurfunktion Blodsocker Blödning Avdunstning Temperatur Mäter urin Insulin Observerar, ger blod Ger vätska i dropp Värmer

33 Postoperativa komplikationer ”Post-op” - Uppvakningsavdeln Blödning Cirkulation Andning Smärta Illamående/kräkning

34 Postoperativ smärtlindring Paracetamol (Alvedon, Panodil) Opioid (Morfin) NSAID (antiinflammatoriska farmaka) Epidural-anestesi, infusion av LA / opioid

35 Intensivvård Övervakning och stödjande av vitala funktioner Centrala nervsystemet Respiration Cirkulation Njurfunktion Leverfunktion Vätske- och elektrolytbalans Metabola rubbningar Koagulation

36 Centrala nervsystemet Olika grad av medvetslöshet Försvagade reflexer (skydda luftvägarna) Alla perceptioner inte alltid utsläckta!!! Orsaker: Intoxikationer Metabola rubbningar Intrakraniella processer Hypoxi/anoxi skador CO 2 retention

37 Respiration Bedöma respirationen: Gasutbytet (saturation, blodgas) Cyanos (titta på patienten, sat) Andningsfrekvens (räkna) Indragningar (titta) Stridor (lyssna) Auskultation, perkussion (lyssna) Lungröntgen Orsaker: Astma KOL Pneumoni Hjärtsvikt Muskelsvaghet Grav skolios Pneumothorax ARDS

38 Andningshjälp Syrgas på mask eller grimma. Sjukgymnast CPAP, BIPAP (ansikts-, näs-mask) Respirator Intubation Tracheotomi

39 Cirkulation Bedömning: Kliniskt Blodtryck Cardiac output Urinproduktion Blodprover (laktat, blodgas, blandvenös saturation) Behandling: Vätska Inotropa droger

40 Njurfunktion Orsaker: Toxisk påverkan Hypotension Kronisk njursvikt Akut njursvikt Behandling: Perfusion=cirkulation Vätska Diuretika CVVHD (kontinuerlig dialys) Intermittent dialys


Ladda ner ppt "Anestesi och intensivvård för sjukgymnaster Per Gannedahl Anestesi och Intensivvårdskliniken Karolinska Universitetssjukhuset."

Liknande presentationer


Google-annonser