Gustaf Kastberg, docent.  Introduktion till kursen  Introduktion av oss  Grupper med mera  Introduktion till tema 1.

En presentation över ämnet: "Gustaf Kastberg, docent.  Introduktion till kursen  Introduktion av oss  Grupper med mera  Introduktion till tema 1."— Presentationens avskrift:

1 Gustaf Kastberg, docent

2  Introduktion till kursen  Introduktion av oss  Grupper med mera  Introduktion till tema 1

3  Indelad i moment  Momenten täcker in traditionell ekonomistyrning och verksamhetsstyrning  Samt olika teoretiska perspektiv

4  Inte lika mycket föreläsningar på litteratur  Föreläsningar om litteratur  Föreläsningar som breddar  Detta ställer högre krav på er läsning

5  Två böcker + en mängd artiklar

6  Examineras individuellt och i grupp  Muntlig examination: presentation och argumentation/diskussion  Skriftligt: Inlämnande av uppgifter  Varje moment är kopplat till en examination

7  Två av examinationsmomenten går ut på att ni ska undersöka och analysera en organisations styrning  Fallorganisation 1 (tema 3): Analys av styrning och omgivningens betydelse  Fallorganisation 2 (tema 5): Analys av ekonomistyrning och professioner  Detta sker i grupp  Var ute i god tid och ta kontakt

8 Tema 1. Styrtekniker (diskussion) Tema 2. Val av styrtekniker (inlämning) Tema 3. Ekonomistyrning och institutioner (presentation) Tema 4. Organisation, ansvar och budget (diskussion) Tema 5. Prestationsmätning och konstruktion av objekt (presentation) Tema 6. Styrning av bolag i offentlig sektor (inlämning+seminarium) Tema 7. Ekonomistyrning och hållbarhet (inlämning+seminarium)

9 Fallkaraktäristik:  Faktisk empirisk situation  Skriven för undervisningsändamål  Innehåller information och data Syfte:  Integration teori och praktik  Aktivt och självständigt kunskapsinhämtande  Öva tolkning/analysförmågan  Kommunikation och kreativitet  Inlärning (individ-kollektiv)

10 Analys:  Väldigt enkelt: att ställa ”något” mot ”något”  Praktik mot kriterier  Förutsätter en definition av ”kriterier”  I denna kurs: -något 1 = teori -något 2 = praktik

11  Exempel 1 Syfte: generera ett beslutsunderlag för investering: Något 1: krav på avkastning i relation till risk Något 2: tre alternativ Rangordning sker av alternativ i relation till avkastning och risk  Exempel 2 Syfte: att utvärdera en styrmodells implementering Något 1: styrmodellen som idé Något 2: det faktiska/praktiska användandet Likheter och avvikelser identifieras

12 INLÄRNING TID Individuellt Mindre grupp Hela gruppen

13 Förberedelser:  Läs igenom litteratur och case  Gör en första analys på egen hand  Sitt i mindre grupper och diskutera era analyser  Ha en bred repertoar av argument/synpunkter/slutsatser Under diskussionen:  Inleds med att gruppen ställer samman en agenda/dagordning  Ordet fördelas genom handräckning  Lärarnas roll att fördela ord och föra upp diskussionen på tavlan  Studenterna aktiva och lärarna passiva  Följ med i diskussionen, anteckna och anpassa dina inlägg till vad som diskuteras

14  24/3, klockan 11.30  Laddas upp på GUL

15

16 Syfte:  Garantera ekonomiska mål  Att möjliggöra måluppfyllelse

17 En del i en kedja:  Mål  Strategi  Ekonomistyrning/verksamhetsstyrning

18 Ömsesidig anpassning Direkt styrning/övervakning Regelstyrning Resultatstyrning Rituell styrning/klanstyrning

19  I litteraturen: Från fokus på enskilda styrinitiativ… … till fokus på hela paketet. Detta ställer dock stora krav på att konsekvenser är kända… …och att en synkronisering kan ske.

20 MA Allokering av resurser/ principer MAS Allokering av resurser/ Principer + Styrning (mot mål) MCS Allokering av resurser/ Principer + Styrning (mot mål) + Andra styrinitiativ

21 BM/ jämförelser ABC- kalkyler Incitament- strukturer Prognoser/ investeringar Allokering av resurser Ansvarsut formning Uppföljnings rutiner Mål/ planering Regel- verk Regel- verk Styr- instrument Kultur/ Anda Kultur/ Anda Organisations- struktur Formali- sering av uppdrag Ansvarsut formning Budget

22

23  Hierarki – traditionell organisering (byråkrati, regler, formalia, anslag)  Marknad – osynlig hand koordinerar (definierade varor, information, utbyten, prestationsersättning)  Profession – informell ordning (decentraliserat, informellt, intern uppföljning)

24 I skolans värld:  Kommunen  Kunden  Staten  Professionen/Lärarförbundet

25  Regler: läroplan, m.m.  Resursfördelning: lagstiftning om resursfördelning till friskolor  Professionsstyrning: senaste grejen, förstelärare, lektorer med mera

26 BM/ jämförelser ABC- kalkyler Incitament- strukturer Prognoser/ investeringar Allokering av resurser Uppföljnings rutiner Mål/ planering Regel- verk Regel- verk Styr- instrument Kultur/ Anda Kultur/ Anda Organisations- struktur Formali- sering av uppdrag Ansvarsut formning Staten Marknaden Professionen Budget

27  Vad är den underliggande logiken? Vilka kausalsamband antas?  Hur utformas/designas styrningen?  Vilka förutsättningar krävs för en lyckad utformning och användande?  Vilka risker finns?  Hur samspelar olika initiativ i en kontext? Resultatstyrning som exempel:

28  Alltså: vi styr mot resultat (fiktivt, eller faktiskt) Två dimensioner (organisation och ekonomistyrning):  Konstruktion av incitamentsstruktur  Decentralisering av befogenheter och ansvar

29  Fördelar: -tydliggör vad som är viktigt -motiverande (relation mellan insats och belöning) -skapar selektion (enheter och personer som presterar väl frodas)

30  Agent-principal/economic man  Nyttomaximerande individer och enheter  Inbyggd konflikt

31  Definiera vad som är ett resultat Ekonomiskt, verksamhetsorienterat  Mätning av resultat Period, validitet (subjektiva mått?)  Målsättning Kvantiteter, avvägningar  Belöning Ekonomisk, förmåner

32  Det går att definiera ett resultat  Det går att fastställa kopplingen mellan agerande och resultat  Det går att mäta resultatet på ett relevant (kostnadseffektivt) sätt

33  Ni har fått ett uppdrag!  Ni ska ge konsultativa råd angående styrningen som beskrivs i fallet!  Några frågor kan vara bra att ha med:

34  Till imorgon:  Läs Kouzes med flera  Läs Mini-case: Ekonomens upplevelse  Hur kan vi förstå situationen utifrån artikeln?

35