Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Mobbning, diskriminering och kränkningar Matts Dahlkwist, 2012 Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Utbildningsvetenskap Uppsala Universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Mobbning, diskriminering och kränkningar Matts Dahlkwist, 2012 Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Utbildningsvetenskap Uppsala Universitet."— Presentationens avskrift:

1 Mobbning, diskriminering och kränkningar Matts Dahlkwist, 2012 Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Utbildningsvetenskap Uppsala Universitet

2 Mobbning – definitioner och tidsbundenhet 1789: ”mob or a group of people in attacking, harassing, or crowling round a person” (Gill 2011). Individers beteende ensamma contra i grupp (Larsson 2010). Synliggörande: Från latent till manifest problem (Larsson 2010) tal: Socialt problem i ett skandinaviskt kontext. Tidiga kopplingar till etologi, aggressions- och folkmordsbegreppen. Från 1980-tal: Internationell vetenskaplig disk. och synliggörande (Larsson 2010) Allmän def: Obalans i styrka och makt Avsikt att tillfoga skade eller obehag Upprepas under tid Olweus, 2001, Thornberg 2006

3 Mobbningens många ansikten Mobbning kan vara: Fysisk Fysisk Verbal och ickeverbal Verbal och ickeverbal Psykisk eller relationell Psykisk eller relationell Digital Digital oftast mellanformer En särskild kategori (men med inslag från en eller flera av ovanstående kategorier) kan könsmobbning utgöra. Formerna kan vara exempelvis spridning av rykten av sexuell karaktär, olika former av sexuellt fysiskt närmande, sexuellt färgade kommentarer, minspel och kroppsspråk med en kränkande sexuell innebörd eller verbala sexuella förslag. Alternativ distinktion: Indirekt eller direkt mobbning (Thornberg m fl)

4 Digitala kränkningar 2000-talsfenomen: Har ökat mycket snabbt i frekvens - kännetecken och karaktäristika: ”Den förlängda skolgården” ”Den förlängda skolgården” Anonymiteten. Man behöver inte se eller möta den man trakasserar Anonymiteten. Man behöver inte se eller möta den man trakasserar Det skrivna ordets makt. Lätt att misstolka, inget kroppsspråk. Var går gränsen till ironi? Det skrivna ordets makt. Lätt att misstolka, inget kroppsspråk. Var går gränsen till ironi? Spridning till en världsomspännande publik Spridning till en världsomspännande publik Social tillhörighet – grupptillhörighet contra avsaknad av egen fristad. Social tillhörighet – grupptillhörighet contra avsaknad av egen fristad.

5 Ungdomar om nät-trakasserier (Skolverket 2011) Många ungdomar rubricerar digitala kränkningar som ”mindre allvarligt” Många ungdomar rubricerar digitala kränkningar som ”mindre allvarligt” Många unga ser nätet som en ”laglös gråzon” Många unga ser nätet som en ”laglös gråzon” Många har någon gång blivit utsatta för sextrakasserier på nätet Många har någon gång blivit utsatta för sextrakasserier på nätet 1/3 är ex vis oroliga för att någon ska lägga ut bilder utan godkännande 1/3 är ex vis oroliga för att någon ska lägga ut bilder utan godkännande ”Face-rape” ”Face-rape”

6 Homofobiska kränkningar Homofobiska kränkningar är ofta svåra att identifiera och förekommer oftare i gruppvis konstellationer än bland enskilda. Homofobiska kränkningar är ofta svåra att identifiera och förekommer oftare i gruppvis konstellationer än bland enskilda. Homofobiska kränkningar har inte någon tendens att minska med stigande ålder, utan tvärtom. Homofobiska kränkningar har inte någon tendens att minska med stigande ålder, utan tvärtom. Homofobiska kränkningar kan tjäna till att stärka den egna heterosexuella identiteten. Homofobiska kränkningar kan tjäna till att stärka den egna heterosexuella identiteten. Rivers m fl, 2007

7 Maktlekar Lekar och ritualer som innehåller kränkningar: ”En befaller, en lyder” Lekar och ritualer som innehåller kränkningar: ”En befaller, en lyder” Tvång att spela med den grupp man ingår i Tvång att spela med den grupp man ingår i Hårfina gränser mellan kärlek och hat, vänskap och fiendskap Hårfina gränser mellan kärlek och hat, vänskap och fiendskap Roas av att se andra förnedras – psykopatisk nivå. Vårt empatisystem utgör ett skyddssystem mot våld (kan utvecklas men motverkas t ex av dataspel) Roas av att se andra förnedras – psykopatisk nivå. Vårt empatisystem utgör ett skyddssystem mot våld (kan utvecklas men motverkas t ex av dataspel) Ger träning i att kontrollera andra Ger träning i att kontrollera andra Exempel: ”Slavleken” (anal. boss eller flygare), ”Gul Bil” ”Tågsurfning”, ”Nåd”, ”Bögtest” sms med ”ta på tuttarna- dagen” eller liknande Exempel: ”Slavleken” (anal. boss eller flygare), ”Gul Bil” ”Tågsurfning”, ”Nåd”, ”Bögtest” sms med ”ta på tuttarna- dagen” eller liknande (Wedberg 2011)

8 Att skilja mellan mobbning och ”bråklek” Mimik och röster: Bråklek åtföljs av leenden och skratt Mimik och röster: Bråklek åtföljs av leenden och skratt Efteråt: Barnen fortf tillsammans Efteråt: Barnen fortf tillsammans ”Handikapp” kan tillåta att den svagare vinner ”Handikapp” kan tillåta att den svagare vinner Lägger band på sig – markerar t ex slag Lägger band på sig – markerar t ex slag Rollbyte – turas om att vinna Rollbyte – turas om att vinna Antal deltagare contra åskådare – hur många tittar på? (Thornberg 2006) Antal deltagare contra åskådare – hur många tittar på? (Thornberg 2006)

9 Mobbning contra maktlekar Maktlek kan vara mobbning. Om t ex maktobalans råder och det finns en varaktighet Maktlek kan vara mobbning. Om t ex maktobalans råder och det finns en varaktighet Vuxna hålls utanför eller närvarar utan att agera = legitimerar Vuxna hålls utanför eller närvarar utan att agera = legitimerar Mobbning: Upprepade kräkningar i ett destruktivt maktspel Mobbning: Upprepade kräkningar i ett destruktivt maktspel Mer om maktlekar på: ( Wedberg 2011)

10 Mobbning: Myt eller verklighet? 1. Byte av skola är i regel en god lösning för den som blir mobbad 1. Byte av skola är i regel en god lösning för den som blir mobbad 2. På stora skolor är risken att bli mobbad större än på mindre skolor 2. På stora skolor är risken att bli mobbad större än på mindre skolor 3. Det är vissa yttre egenskaper hos individen som är avgörande för vem som blir mobbad 3. Det är vissa yttre egenskaper hos individen som är avgörande för vem som blir mobbad 4. Den som mobbar gör det oftast för att kompensera en svag självkänsla 4. Den som mobbar gör det oftast för att kompensera en svag självkänsla 5. Mobbaren har oftare en lägre våldströskel och är oftare fysiskt starkare än genomsnittet 5. Mobbaren har oftare en lägre våldströskel och är oftare fysiskt starkare än genomsnittet 6. Den som mobbas har oftare en mindre god föräldrakontakt 6. Den som mobbas har oftare en mindre god föräldrakontakt 7. Bland mobbare finns en klart högre risk att bli kriminell senare i livet 7. Bland mobbare finns en klart högre risk att bli kriminell senare i livet 8. Mobbning förekommer mest frekvent på väg till eller från skolan. 8. Mobbning förekommer mest frekvent på väg till eller från skolan. 9. Den som mobbar har en sämre status i klassen/kamratgruppen, i jämförelse med genomsnittet 9. Den som mobbar har en sämre status i klassen/kamratgruppen, i jämförelse med genomsnittet 10. Frekvensen av mobbning har ökat kraftigt de senaste 10 åren 10. Frekvensen av mobbning har ökat kraftigt de senaste 10 åren 11. Frekvensen av mobbning skiljer sig markant åt mellan olika länder 11. Frekvensen av mobbning skiljer sig markant åt mellan olika länder 12. Frekvensen av mobbning minskar stadigt ju högre upp i skolåren man kommer. 12. Frekvensen av mobbning minskar stadigt ju högre upp i skolåren man kommer. 13. Digital mobbning är vanligare bland pojkar än bland flickor. 13. Digital mobbning är vanligare bland pojkar än bland flickor.

11 Organisations- och sociokulturella faktorer Skolstorlek: Inga signifikanta skillnader i mobbningsfrekvens. Landsbygd – storstad: Inga signifikanta skillnader. Socio-ekonomisk status: Klar skillnad. Olweus 1998

12 Frekvens 7-9% av eleverna är mobbade i grundskolan, minst någon gång 7-9% av eleverna är mobbade i grundskolan, minst någon gång 1-2% är mobbade under ett år eller längre 1-2% är mobbade under ett år eller längre Flickor och pojkar är lika utsatta Flickor och pojkar är lika utsatta 1-2% är mobbade av lärare 1-2% är mobbade av lärare Skolverket 2011 Olweus (2001) Thornberg (2006)

13 Byte av skola? Fram till för 7-8 år sedan få diskussioner om skolbyte för mobbaren. Fram till för 7-8 år sedan få diskussioner om skolbyte för mobbaren. Konsekvenser av skolbyte för den mobbade?

14 Mobbaren Personlighetsdrag hos den typiske mobbaren:  är aggressiv, har låg våldströskel[1] Olweus betonar aggressivitet som nyckelfaktor [1]  ser ofta våld som ett lönsamt sätt att lösa konflikter[2] [2]  är ofta antisociala och fysiskt starka[3] [3]  är självsäker, impulsiv och saknar empati[4] [4]  är åtminstone medelmåttigt populär i skolan[4] [4]  är inte sällan en ”ledartyp” [4] [4]  har skolkunskaper under genomsnittet[4] [4]  starkt maktbehov( 2) [1][1] Olweus (1994). [1] [2][2] Andershed m fl (2001); Olweus (1998). [2] [3][3] Craig (1998). [3] [4][4] Baldry & Farrington (2000). [4]

15 Mobbning: Psykiska konsekvenser Forskning visar på ett tydligt samband mellan att vara utsatt för mobbning i grundskolan och frekvensen av olika former av senare psykologiska problem som psykosomatiska symtom, nedstämdhet och depression. Detta gäller både pojkar och flickor. Kalitala-Heino, Rimpelä, Rantanen & Rimpelä (2000); Slee (1995).

16 Mobbaren: Livskonsekvenser Barn som mobbar och är aggressiva löper en större risk att senare i livet vara involverade i problembeteenden som kriminalitet, våldshandlingar och alkohol- missbruk: Cirka 4 gånger större risk för kriminalitet senare i livet Olweus (1991); Colvin m fl (1998)

17 Mobbad och mobbare Forskning visar att det är relativt vanligt att barn är både mobbare och mobbade[1]. I en svensk studie hade hälften av barnen som blivit mobbade också mobbat själva [2]. [1][2][1][2] [1][1] Olweus (2001); Andershed m fl (2001). [1] [2][2] Svensson (1999). [2] Passiva contra provocerande mobboffer (Thornberg) Andra roller i spelet: passiva mobbare, medlöpare, åskådare/underbyggare, outsiders, whistle blowers (bl a Olweus, Thornberg, Salmivalli)

18 Mobbning i ett genusperspektiv Pojkar mobbar mer än flickor, oavsett årskurs. De mobbade är oftare är pojkar än flickor [1] Pojkar mobbar oftare i form av fysiska trakasserier och verbala hot medan flickor oftare mobbar genom ryktesspridning och utfrysning [2]. Digital mobbning är vanligare bland flickor [3]. [1] [2] [3] [1] [2] [3] [1][1] Lösel & Bliesner (1999). [1] [2][2] Bosworth m fl (1998). [2] [3][3] Rigby (2009) [3]

19 Aktuell lagstiftning Diskrimineringslagen 1/1 2009: - Tillsynsansvar: Statens skolinspektion Tre graderingar: Kritik mot huvudman – Vissa brister i förfarandet – Ingen kritik. Ärende ej kopplat till specifik diskrimineringsgrund - Anmälan till: Barn och elevombudet (BeO) Ärende baserat på någon av diskrimineringsgrunderna: - Anmälan till: Diskrimineringsombudsmannen (DO) (Skolverket 2009/2011)

20 Diskrimineringsgrunderna Kön Kön Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Sexuell läggning Funktionshinder Funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Ålder Ge exempel!

21 Anmälningshistorik Ofta infekterade relationer hem/skola Ofta infekterade relationer hem/skola Etnisk samt funktionsnedsättning, sexuella kräkningar under lång tid de vanligaste diskrimineringsgrunderna Etnisk samt funktionsnedsättning, sexuella kräkningar under lång tid de vanligaste diskrimineringsgrunderna Dokumentationen är mycket viktig Dokumentationen är mycket viktig Vårdnadshavare står i allmänhet bakom Vårdnadshavare står i allmänhet bakom Nya Skollagen: Rätt att överklaga beslut Nya Skollagen: Rätt att överklaga beslut (Skolverket 2011)

22 Framgångsfaktorer i arbetet mot olika former av kränkningar En gemensam definition och uppfattning av företeelsen mobbning En gemensam definition och uppfattning av företeelsen mobbning ”A whole school approach” - en tydlig gemensam och välförankrad policy på skolan - en väl förankrad likabehandlingsplan. ”A whole school approach” - en tydlig gemensam och välförankrad policy på skolan - en väl förankrad likabehandlingsplan. Att all personal tydligt visar att de inte accepterar kränkningar i någon form eller någon form av mobbningstendenser på skolan. Att all personal tydligt visar att de inte accepterar kränkningar i någon form eller någon form av mobbningstendenser på skolan. Regelbunden utvärdering och nulägesanalys på skolan. Regelbunden utvärdering och nulägesanalys på skolan. En tydlig uppmuntran till elever och föräldrar att försöka stoppa övergreppen En tydlig uppmuntran till elever och föräldrar att försöka stoppa övergreppen Gemensamma diskussioner och värdegrundsövningar, såväl bland personal, bland elever och personal tillsammans med elever. Att initiera diskussioner bland eleverna – s k peer meditation Gemensamma diskussioner och värdegrundsövningar, såväl bland personal, bland elever och personal tillsammans med elever. Att initiera diskussioner bland eleverna – s k peer meditation Vuxennärvaron en nyckelfaktor: Att personalen regelbundet besöker platser på och runt omkring skolan, där de vanligen inte brukar vara. Vuxennärvaron en nyckelfaktor: Att personalen regelbundet besöker platser på och runt omkring skolan, där de vanligen inte brukar vara. Åtgärder som syftar till att minska enskilda barns och ungdomars sociala isolering och ensamhet viktiga för att involvera i skolors åtgärder som att eliminera mobbning. Åtgärder som syftar till att minska enskilda barns och ungdomars sociala isolering och ensamhet viktiga för att involvera i skolors åtgärder som att eliminera mobbning. Gemensamma aktiviteter för att svetsa samman nya klasser/gruppkonstellationer från början. Gemensamma aktiviteter för att svetsa samman nya klasser/gruppkonstellationer från början. (Rigby 2007).

23 Skolans arbete mot kränkningar och diskriminering Krav på likabehandlingsplan Krav på likabehandlingsplan Krav på aktiv elevmedverkan Krav på aktiv elevmedverkan Årlig kartläggning och nulägesanalys Årlig kartläggning och nulägesanalys Egen plan för varje skolverksamhet Egen plan för varje skolverksamhet Utvärdering och långsiktighet Utvärdering och långsiktighet Hur är skolans plan förankrad? (Skolverket 2009)

24 Arbete på kort och lång sikt Främjande Långsiktigt värderingsarbete, medvetandegörande undervisning integrerat i alla ämnen Elever medverkar aktivt Relationsbefrämjande aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap Förebyggande Konkret arbete i skolan, t ex värdegrundsövningar, samlingar, schemalagt rastvaktssystem, ordningsregler, uppsikt på högriskområden Personalutbildning Kartläggning av elevernas situation Disciplinära strategier Åtgärdande Väl förankrade åtgärdsrutiner när det inträffar Dokumentation utifrån utarbetade rutiner (Skolverket 2009/2011)

25 Program mot mobbning Vetenskaplig evidens: Samma program i hela landet? Jfr Finland. Skolverkets utvärdering : Några program har tonvikten på främjande (ex Skolmedling), andra på åtgärdande (ex Farsta) eller förebyggande (SET) åtgärder. Få program är ”heltäckande”. Inga program uppfyller samtliga krav Mest heltäckande: Olweus’ antimobbningsprogram. (bland 11 godkända av 101 granskade program i en internationell studie) Skolverket, 2011

26 Programexempel: Olweus OLWEUS KÄRNPROGRAM ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR:  Medvetenhet och engagemang hos de vuxna ÅTGÄRDER PÅ SKOLNIVÅ:  Undersökning med frågeformulär  Studiedag om mobbning  Bättre rastvaktsystem  Pedagogiska samtalsgrupper  Bildande av samordningsgrupp Källa:

27 Programexempel: Olweus ÅTGÄRDER PÅ KLASSNIVÅ:  Klassregler mot mobbning  Regelbundna klassråd/klassmöten  Klassföräldramöte ÅTGÄRDER PÅ INDIVIDNIVÅ:  Allvarliga samtal med mobbare och mobboffer  Samtal med föräldrarna till inblandade elever  Individuella åtgärdsplaner Källa:

28 Insatser mot mobbning: Olweus Innehåll: Insatser sker på hela skolan, i klassrummen och med enskilda elever. Det handlar om nya rutiner, regler, samarbetsövningar, föräldrakontakter och information. Nackdel: Kostnaderna. Resultat: Andelen som upplevde sig mobbade minskade med procent. Även effekt på aggressivitet och missbruk. Resultaten är upprepade i flera länder med positiva resultat. Viss kritik mot utvärderingen.

29 Med Värdegrundsarbetet i fokus Tydliga framgångsfaktorer: En tydlig och synlig ledning som driver värdegrunds- och likabehandlingsarbetet framåt. Värdegrund är kopplad till organisation och resurser. En tydlig och synlig ledning som driver värdegrunds- och likabehandlingsarbetet framåt. Värdegrund är kopplad till organisation och resurser. En väl förankrad och levande Plan mot diskriminering och kränkande behandling som är ett grundverktyg i värdegrundsarbetet – med elevmedverkan. En väl förankrad och levande Plan mot diskriminering och kränkande behandling som är ett grundverktyg i värdegrundsarbetet – med elevmedverkan. Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas på alla nivåer – med barn, mellan barn och vuxna och mellan de vuxna. Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas på alla nivåer – med barn, mellan barn och vuxna och mellan de vuxna. Kompetensutveckling: Att personalen är utbildad och väl motiverad att arbeta med värdegrunds- och likabehandlingsfrågorna. Att det finns konkreta verktyg i värdegrundsarbetet. Kompetensutveckling: Att personalen är utbildad och väl motiverad att arbeta med värdegrunds- och likabehandlingsfrågorna. Att det finns konkreta verktyg i värdegrundsarbetet. Tydliga mål på alla nivåer som utvärderas. En hög grad av medvetenhet om hur det ser ut i skolan, som grund för utvecklingsinsatser. Enkät med jämförelsefrågor varje år. Tydliga mål på alla nivåer som utvärderas. En hög grad av medvetenhet om hur det ser ut i skolan, som grund för utvecklingsinsatser. Enkät med jämförelsefrågor varje år. Att alla vuxna är ansvariga för vad som händer i skolan. Att det finns gott om vuxna överallt där barn/ungdomar rör sig. Bra för den vuxne att känna sig uppdaterad! Att alla vuxna är ansvariga för vad som händer i skolan. Att det finns gott om vuxna överallt där barn/ungdomar rör sig. Bra för den vuxne att känna sig uppdaterad! Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras i värdegrundsarbetet. T ex värderingsövning på föräldramöte, Temadag med föräldrar inbjudna. Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras i värdegrundsarbetet. T ex värderingsövning på föräldramöte, Temadag med föräldrar inbjudna. Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället. Föräldrakontakter, företag och organisationer Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället. Föräldrakontakter, företag och organisationer Skolverket, 2009.

30 Case/Dilemmaövningar Exempel: Situationer i skolvardagen 1. Ett gäng killar som i korridoren ständigt slänger glåpord av sexuell karaktär, då ensamma tjejen passerar.. 2. En lärare som lutar sig över en elev ”onödigt nära”… 3. Elev som är för orolig för att känna sig lugn under rasterna, vilka han helst tillbringar för sig själv i klassrummet eller korridoren. Han känner sig utanför och vågar inte fråga, ”krusa”… 4. Läraren kör med ”lätta gliringar” över elev som ofta inte har läst på sina hemuppgifter och har svårt att koncentrera sig under lektionerna… 5. Elev som talat om för sin mentor att han känner sig mobbad i klassen p g a att han är en av de få i klassen som är ”duktig”. När detta kommer fram till kamraterna, blir eleven kallad för ”smörgåsen” 6. Hector går mest för sig själv. Innerst inne känner han sig väldigt blyg, men vill inte visa det utåt. Istället spelar han ofta pajas och uppfattas som stöddig, trots att det i själva verket är tvärtom – han är ju väldigt osäker och vill helst vara ”en i gänget”…. 7. Ali går i år 9, är utsatt för grova skämt av sina kill-klasskompisar, skämt som exempelvis ”terroristen” … 8. Ulrik är handikappad, sitter i rullstol. Han vill väldigt gärna ”vara med”, men blir oftast ställd utanför. Till sist saboterar några av klasskamraternas hans rullstol genom att skruva loss delar eller punktera däcken…

31 Värderingsövningar Exempel: Olika villkor Ställ stolar med ryggen mot varandra. Det ska vara en stol mindre än det totala antalet deltagare. Sätt på litet trevlig musik och låt deltagarna gå i rad runt stolarna. Efter 20 sekunder stoppas musiken. Då ska deltagarna hitta en stol och sätta sig ner. Den som inte får någon stol får gå och ställa sig åt sidan. De som åker ut får till uppgift att observera deltagarna, vilka fortfarande går runt stolarna. Fortsätt till dess att det bara finns några stolar kvar. Ställ stolar med ryggen mot varandra. Det ska vara en stol mindre än det totala antalet deltagare. Sätt på litet trevlig musik och låt deltagarna gå i rad runt stolarna. Efter 20 sekunder stoppas musiken. Då ska deltagarna hitta en stol och sätta sig ner. Den som inte får någon stol får gå och ställa sig åt sidan. De som åker ut får till uppgift att observera deltagarna, vilka fortfarande går runt stolarna. Fortsätt till dess att det bara finns några stolar kvar. Efter den första omgången blir det nya regler: En stol ställs några meter från de stolar som står med ryggen mot varandra. Dela upp hela gruppen i tre mindre grupper (1-3). Meddela att grupp 1 förutom stolarna i mitten också måste gå runt stolen längst bort. Detta leder till att grupp1 kommer att känna sig orättvist behandlad, många av dem kommer snabbt att åka ut. Diskutera övningen efteråt: Hur kändes det att också behöva går runt stolen längst bort? Övning 2: Hur kändes det i grupp 2 och 3? Kan man jämföra dessa övningar med någon annan situation i livet? Varför säger man inte ifrån när man får ”de bra reglerna” (grupp 2 och 3)? Hur reagerar den som får springa runt stolen längst bort? Kämpar man emot eller ger man upp? Vad händer om man inte orkar säga ifrån? Jämför med någon vardagshändelse. Vad händer med känslan hos de ”uteslutna” när dessa blir fler och fler?

32 Rollspel Exempel: Mobbningsscener Börja med att parvis eller i grupp i berättelseform skriva ner några situationer där mobbning förekommer. Varje grupp/par dramatiserar sedan en vald situation, så att den åskådliggörs i form av korta dramascener. Diskutera därefter vilka alternativ det finns för att hantera respektive situation på bästa sätt, alternativt genom att spontant göra en ”fortsättning” på dramatiseringarna, s k forumspel.

33 Uppdrag Exempel: Utveckla en handlingsplan mot diskriminering - elevmedverkan Exempel: Utveckla en handlingsplan mot diskriminering - elevmedverkan Gå först igenom de 7 diskrimineringsgrunderna. 1. Försök inledningsvis att ge konkreta exempel på diskrimineringsfall på dessa grunder. 2. Arbeta gruppvis med 3-4 deltagare per grupp. Varje grupp får ett blädderblocksblad, där de skriver upp förslag, så konkreta som möjligt, på vad de vill göra på olika nivåer: I skolan, i klassen, gentemot enskilda klasskamrater, på fritiden och hemma i familjen. När alla grupper är klara, går ni tillsammans igenom de olika förslagen och sammanställer ”det bästa av varje” till en plan för hela klassen/gruppen. Föreslår flera grupper samma sak så ger det litet extra tyngd just åt detta förslag. Detta arbete ska sedan användas i det större arbetet med skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

34 Reflektionsövning Exempel: Egna erfarenheter och självrannsakan a. Finns det tillfälle(n) där du utsatt andra för någon form av diskriminering? b. Har du själv utsatts för någon form av diskriminering? c. Välj ut någon av dessa frågeställningar och berätta om en situation där det har inträffat. Diskutera vidare: Hur reagerade du? Hur borde du ha reagerat? Vad gav det mig att tänka på inför framtiden? Vad gav det mig att tänka på inför framtiden?

35 Mobbing: Genusperspektiv 2 Regelbunden mobbning: Andelen flickor som mobbade andra regelbundet (varje vecka) var en procent i grundskolan och en halv procent i gymnasiet. Bland pojkarna i grundskolan var det fyra procent som uppgav att de mobbade någon varje vecka och i gymnasiet två procent. Collin, El-Khouri & Sundell (2005). Elever som mobbar – vilka är de?


Ladda ner ppt "Mobbning, diskriminering och kränkningar Matts Dahlkwist, 2012 Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Utbildningsvetenskap Uppsala Universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser