Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Supply chain och logistik: fiskeproduktion över tid i Dinahican, Filippinerna Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Supply chain och logistik: fiskeproduktion över tid i Dinahican, Filippinerna Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan,"— Presentationens avskrift:

1 Supply chain och logistik: fiskeproduktion över tid i Dinahican, Filippinerna Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan, Göteborgs universitet

2 2 Arkipelag Dåligt utvecklad transportinfrastruktur Kraftig utfiskning F YSISKA BARRIÄRER OCH FISKRESURSER I F ILIPPINERNA

3 V ÄGSITUATION I VISSA S YDÖSTASIATISKA LÄNDER LandTotal väglängd (mil)Belagd väg (%)Befolkning 2007 (miljoner) Filippinerna Indonesien Malaysia Thailand Vietnam

4 V ÄGSITUATIONEN I F ILIPPINERNA VägklassificeringLängd (mil)Belagd väg (%) Nationella Arterial Secondary Provinsiella Stad70577 Kommun By (barangay) (59 % av totalen)7 Totalt

5 Ö VERFÖRING AV GODS TILL JÄRNVÄG INTE ATT TÄNKA PÅ

6

7

8 S KAPANDET AV OCH RESPONS PÅ EKONOMISKA MÖJLIGHETER The real value of transport impact studies identify the circumstances under which various social and economic changes occur (Wilson, 1973). I) Skapandet av ekonomiska möjligheter är beroende av o Är regionens resurs efterfrågad på marknaden, eller finns det potential efterfrågan? o I vilken omfattningen har en förbättrad transportlänk påverkat transporterna? o Hur lätt är det för producenterna regionen att få tillgång till transporttjänster? 8

9 S KAPANDET AV OCH RESPONS PÅ EKONOMISKA MÖJLIGHETER II) Respons på ekonomiska möjligheter är beroende av o Lokalsamhällets (el. utomstående investerare) intresse av att utnyttja resursen? o Lokalsamhällets (el. utomstående investerare) kapacitet att utnyttja resursen? o Kan det antas att utnyttjandet är vinstgivande? o Är vinsten högre än om investeringen hade gjorts i en annan resurs? 9

10 Möjliggörare och frigörarere It allows old things to be done in new ways and new things to emerge. In turn, these innovations drive social and economic advances. That old things can be done in new ways and new things can emerge implies, that long- term changes in scale, division of labour, composition and location of economic activities are induced by transport investments. Bring previously unproductive resources into production. Likewise, increased competition will theoretically benefit the entire society through lower trade costs and consumer prices, as well as improved productivity, technology and investment transfer, and information flow Improved transferability. Kostnad (tid, pengar), flexibilitet, punktlighet. 10

11 11

12 12

13 N ATUR - OCH TRANSPORTGEOGRAFISKA BARRIÄRER I STUDIEOMRÅDET Bergskedja i väster Stilla Havet i öster (stora fiskresurser) Flod utan broförbindelse i norr Mangroveträsk i söder Monsun (oktober till mitten januari) Tyfoner Inga stora städer eller hamnar på Filippinska östkusten 1 väg leder in till området Floden i norr har inte broförbindelse Många av kommunens vägar ej framkomliga vid regn Osäker tillgång till elektricitet 1994: public calling centre 1996: fast telefon i hushållen i huvudorten 2002: mobilt nätverk 13

14

15 ”T HE NAME OF THE GAME ” I FISKESEKTORN Leverera så mycket fisk som möjligt, så ofta som möjligt, så snabbt som möjligt året runt 15

16 T RANSPORTAPPARATENS BETYDELSE FÖR FISKESEKTORN ”Delays and low travel speed = unfresh fish and low selling prices. No delays and high travel speed = fresh fish and high selling prices” (HR No. 70, Dinahican, 2001).

17 P ROBLEMET MED ATT MATCHA FORDON, IS OCH LANDAD FISK PÅ SAMMA GÅNG Om fisk + is var tillgängliga men inte fordon så förstördes fiskens kvalitet Om fisk + fordon var tillgängliga men inte is kunde ingen leverans ske då leveranstiden översteg fiskens färskhet Om is + fordon var tillgängliga men ingen fisk kunde ingen leverans ske Om is + fordon + fisk var tillgängliga var leveranserna fortfarande ofta spolierade p.g.a. dålig väg, speciellt under monsunperioden Utfall: mycket lite interaktion och handel.

18 U TVECKLINGEN INOM FISKESEKTORN I FISKEBYN D INAHICAN, F ILIPPINERNA 1936: Vägen mellan Famy–Infanta öppnas för motortrafik (63 km). Tidigt/mitten 1960-talet: Befolkning ca i början av 1960-talet. Överflöd av fisk även längs med kusten. Små finmaskiga fiskenät och enkel rev och krok. Byteshandel (barter system). Fisk börjar så smått levereras till Manila i bussar. Mellan 1963–1968 hyrs 1 jeepney in för fiskleveranser (ägaren är fiskhandlare i Manila). Fisk levereras till Divisoria och Roxas Boulevard, Manila. Slutet 1960-tal till mitten 1970-talet: Första produktionsanläggning för is. Första privatägda motorfordonet 1968 (jeepney, lastkap. 30 fisklådor, 50 kg. per låda = 1,500 kg). Små motoriserade fiskebåtar. Första rurala banken Från byteshandel (barter system) till oligopol/sukisystem. Fortfarande överflöd av fisk längs med kusten. Fisk börjar levereras till Malabon, Manila (landets största fiskmarknad) under tidigt 1970-tal. 2 nya privatägda motorfordon i mitten av 1970-talet. Fisheries decree 1975.

19 Malabon (fiskmarknad) Roxas Blvd. Divisoria Mkt. Vägen till studieområdet Risk för hälsa och liv att äta fisken (utsläpp ind. & jordb.) Kallsupar rekommenderas inte (utfiskat) Notera lokalisering av hamnar och flygplatser Int. flygplats North/south harbour EDSA

20 Slutet 1970-tal till slutet av 1980-talet: – Plan på att bygga motorväg mellan Marikina (förort Manila) – Infanta slutet 1970-talet. – Utfiskning i Filippinerna uppmärksammas mer och mer tidigt 1980-tal, främst kustfisket. – Immigranter börjar anlända i Dinahican (omlokalisering av fiskekunskaper). – Fortfarande oligopol/sukisystem. – Medelstora fiskebåtar mitten av 1980-talet. – Beslut att uppgradera vägen mellan Famy–Infanta – Nationell bankreform i slutet av 1980-talet (tillgång till kapital ökar) talet: Local Government Code 1991 (decentralisering från central till lokal nivå). Mellan 1993–1995 uppgraderas vägen mellan Famy–Infanta (63 km. lång nationell väg) öppnar första public calling centret, 1997 privata telefoner i Infanta town proper. Fiskeagenter börjar tillhandahålla kapital för investeringar i produktionsmedel. Avancerad handrevfiske, stora nät & fiskebåtar, habong, bojer början/mitten av introduceras den första lätta lastbilen (lastkap. max. 60 fisklådor, 50 kg. per låda). Fiskmarknaden går från oligopol/sukisystem mot konkurrens omkring 1996/ invånare Fisheries Code 1998.

21 1:a omgångens migranter 2:a omgångens migranter (kedjemigration)

22 V ÄGFÖRHÅLLANDEN MELLAN F AMY –I NFANTA FÖRE OCH EFTER 1995 VägförhållandenFöre 1995Efter 1995 Längd (km.) Vägklassificering Vägbeläggning Vägskick Beläggningsform: Bredd (meter) Lutning Kurvor 63 Nationell Grus Dålig till usel – 4–6 Väldigt skarp 468 med skarpa krökar 63 Nationell Asfalt Bra 80 mm. AC, 170 mm. bas, 150–180 mm. grundbas m. vägren Skarp 178 rätade kurvor

23 F ORDONRELATERADE KOSTNADER FÖRE – EFTER UPPGRADERINGEN AV F AMY - INFANTA VÄGEN VariabelFörändring efter 1995 Bränslekonsumtion i liter (jeepney) Underhåll/reparationskostnader Däckbyte (2 däck vid varje byte) Transporttid (enkel väg Manila 145 km.) 35% minskning (genomsnitt) 44% minskning (genomsnitt) Från 1 till 1½ i månaden till varannan eller var 3:e månad Halvering (från 7 – 8 timmar till 3,5 – 4 timmar)

24 2000–2009: Den kommunala hamnen uppgraderas till högre kapacitet Fortfarande ’open access policy’, svaga institutioner. Utfiskning längs med kusten början av 2000-talet. Planer på att uppgradera fiskhamnen till en regional hamn 2007 (7 stycken i landet). Kustfisket i det närmaste helt utfiskat Byggandet av vägen mellan Marikina–Infanta 50% färdig invånare 2009.

25 A NTALET FISKEBÅTAR OCH MOTORFORDON, ÄGDA AV RESPONDENTER I D INAHICAN 1990– 2001, FÖRDELAT PÅ STORLEK OCH FORDONSTYP År FiskebåtarMotorfordon (HFs) SmåMediumStora Totalt Jeepney Lätt lastbil Totalt HFsHRsHFsHRsHFs

26 G ENOMSNITTLIG LANDNING PER STOR FISKEBÅT I HAMNEN UNDER GODA VÄDERFÖRHÅLLANDEN 1990–2004 ( TON ) N OTERA : STORA BÅTAR SOM INTE ÄGDES AV DINAHICANBOR INKL. T. O. M År Januari–FebruariMars–AugustiSeptember–December

27 Efterfrågan/intervening opportunity/överfiske Väginvestering Transportkostnad, tillförlitlighet, lastkapacitet Garanterade leveranser till fiskagenter i Manila Tillgång till kapital (lättare/billigare) Investeringar (båtar/ fordon/utrustning/is) Tryck på resurser: befolkning, båtar, utrustning Ökad produktion, syssel- sättning, konkurrens, inkomster Resursuttömning Kustfiske: Ja. Havsfiske: Nej Relativt läge vs. konkurrenter/marknader förbättrades Open access/brist på implementering av lagar Regional fiskhamn Marikina–Infanta vägen Förbättrad tillgänglighet till havs (ökad rumslig vidd)

28 S LUTSATSER TRANSPORTINFRASTRUKTUR… har möjliggörande kvaliteter (enabling qualities) en frigörande roll (releasing role) o kan snabba på en utvecklingsprocess som antingen inte startat eller som startat men i låg takt o är nödvändigt men inte tillräckligt 28

29 Marikina-Infanta highway


Ladda ner ppt "Supply chain och logistik: fiskeproduktion över tid i Dinahican, Filippinerna Jerry Olsson Inst. för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan,"

Liknande presentationer


Google-annonser