Vad är en grupp?. Grupp Individer/människor som har något gemensamt Oftast avses individer som samverkar och har bestämda relationer till varandra.

En presentation över ämnet: "Vad är en grupp?. Grupp Individer/människor som har något gemensamt Oftast avses individer som samverkar och har bestämda relationer till varandra."— Presentationens avskrift:

1 Vad är en grupp?

2 Grupp Individer/människor som har något gemensamt Oftast avses individer som samverkar och har bestämda relationer till varandra

3 Grupper, 1+1=3 Gruppen är mer än summan av individerna som utgör den Effekten av grupper blir alltså att nya krafter och resurser uppstår Dessa är samtidigt inte underställda den enskilda individens kontroll, vilket skapar konflikter och förhandlingar

4 Gruppkultur ”det vars värde erkännes” Kollektivt medvetande kan betecknas som övertygelser och känslor som är gemensamma för medlemmarna i en grupp Det kollektiva medvetandet är ett tillstånd i gruppen som genom tvång eller tryck tränger sig på de enskilda medlemmarna, –t.ex. en tradition, en sedvänja eller ett mode

5 Gruppdynamik och konsensus Gruppen kan (i ett konsensusperspektiv) betraktas som ett system som består av inbördes beroende delar (individer) gruppen är delvis ett stabilt, ordnat system som genomgår förändringar och som på ett eller annat sätt anpassar sig till den förändrade situationen, skapar en ny ordning och därmed ett nytt jämviktstillstånd Jämvikt eller balans är centralt för att förstå en konsensussyn på gruppdynamik

6 Roller Roll: de mönster av beteende som förväntas av en individ i en given situation eller position. Roller kan delas upp i: Formella roller: är de roller som är direkt framtagna och accepterade av gruppen eller organisationen Informella roller: utvecklas mer eller mindre naturligt i och med att gruppmedlemmarna umgås med varandra.

7 Goffmans dramaturgi Det sociala livet betraktas som om det utspelades på en scen –Front stage –Back stage Aktören uppträder på scenen och drar sig tillbaka för att förbereda nästa framträdande I det sociala samspelet är alla samtidigt publik och aktör

8 Begrepp Intrycksstyrning: i det sociala samspelet försöker man presentera en bestämd bild av sig själv, dvs. styra andras intryck –Individen måste uppträda så att den i interaktionen uttrycker det hon vill förmedla och att hon gestaltar sig själv så som hon vill framstå –Individen tenderar att söka uppnå idealnormerna (”manus”) och undvika eller dölja de handlingar som är oförenliga med dessa normer

9 Jaget och masken Människor bär olika ”masker” beroende på sammanhang –Lärare –Vän –Förälder Goffman menar att spelandet av en roll förutsätter att publiken tar framträdandet på allvar Aktören måste vara äkta och besitta de egenskaper som hon spelar upp –Aktören anses vara uppriktig när hon tror på sin roll

10 Linje Så fort man har valt en linje som accepteras är man bunden till den –Både ens egna och andras respons byggs på den ursprungliga linje som man visat upp Om en deltagare uppvisar en annan linje uppstår förvirring eftersom de andra deltagarnas planerade respons nu förefaller opassande Masken är ett samhällets lån till aktören Godkända attribut och deras relation till masken gör varje människa till sin egen fångvaktare

11 Tappa ansiktet Aktören tappar masken när hon väljer en linje som de andra deltagarna inte anser stämmer överens med sammanhanget Detta resulterar i en känsla av skam och underlägsenhet Den positiva bild man skapat blir hotad –Man förlorar tillfälligt förmågan att delta i samspelet Även den som får någon att tappa ansiktet känner sig skamsen –Den som hotat masken betraktas som plump (vi sufflerar)

12 Påverkan och lydnad Människor är benägna att lyda och följa grupptryck (konformitet) Orsak: Man vill passa in och man känner sig befriad från ansvar eller målet helgar medlen Om det finns en tydlig och legitim (upplevd) auktoritet lyder man i större utsträckning

13 Auktoritet är en speciell form av makt som är grundad på de underlydandes samtycke till maktförhållandet –annorlunda uttryckt: legitimerad makt Auktoritet

14 Auktoritetsformer 1.Karismatisk auktoritet, de underlydande följer sin ledare på grund av att denna besitter någon form av unik, personlig egenskap 2.Traditionell auktoritet förknippas med förindustriella samhällen, med feodalism 3.Legal auktoritet utövas enligt lagar och regler, vilka i sin tur har tillkommit, och tillämpas, enligt fastställd procedur

15 Olika grupper, olika dynamik –Konkreta Informell: Närhet, intimitet och ”mänsklighet” –Långvarig: Familj, kompisar, etc. –Kortvarig: ressällskap, etc. Formell: Formella, abstrakta och opersonliga –Långvarig: Arbetsgrupp –Kortvarig: Projektgrupp

16 Abstrakta grupper Abstrakta –Tillskriven tillhörighet: associeras/associerar –Frimärkssamlare, ungdomar, arbetslösa, invandrare, etc. Sekundärgrupper är större och individerna behöver inte ha personliga kontakter eller känna varandra, t.ex. en fackförening Referensgrupp –En grupp som individer identifierar sig med –Gruppen används som norm för självuppfattning och värderingar av olika slag

17 Tvångsgrupp En grupp som man tillhör pga. t.ex. myndighetsbeslut –Värnpliktiga, elever och fångar Formellt bestämda mål, stor risk för meningsskiljaktigheter mellan gruppmedlemmar Ledaren har ett tungt ansvar –Skapa trygget –Eller använda tvångsåtgärder

18 ”Den naturliga gruppen” Uppstår utan styrning. Medlemmarna samlas utifrån gemensamma intressen Ledaren utses på informella grunder. Ledarskapet kan rotera Samhörigheten bygger på gemensamma norm- och värdesystem

19 ”Projektgrupper” Formade genom beslut utifrån –Kommitté, expertgrupp (haverikommissionen) etc. Tidsmässigt avgränsade och strikt uppgiftsinriktade Relativt goda förutsättningar för gott samarbete i och med ett gemensamt ansvar för uppgiften Ledarens ansvar tydligast då gruppen inte fungerar

20 Olikheter i grupper

21 GruppEffektiva tendenser Ineffektiva tendenser Homogen sammansättning Kommunicerar bra Når konsensus Effektiv på att nå förutbestämda mål Likriktning Inga nya idéer ”groupthink”? Heterogen sammansättning Lärande / utvecklande Kreativ ” Destruktiva ” Konflikter Kommunikations-problem Svårighet att nå konsensus

22 Gruppens utvecklingsstadier (firo) Processen från en samling individer till en sammanhållen grupp: 1.Forming: testar varandra 2.Storming: konflikter om roller 3.Norming: gruppnormer bildas, roller intas 4.Performing: konflikter minskar, roller tydliga, fokus på uppgiften

23 Gruppsamarbete och samverkan Forming Stormning Normning Performing Avslutning Hög Låg NegativPositiv Neutral samverkan Bindning

24 Gruppsammanhållning Inre positiva krafter. Yttre tryck. Gemensamt avståndstagande. Varför håller en grupp samman?

25 Ondskefulla handlingar Hur kommer det sig att vanliga människor kan begå övergrepp mot eller kränka andra människor? Kan situationsbestämda krafter påverka människor till att delta i destruktiva och antisociala handlingar? Abu Ghraib

26 The Lucifer effect Under 2004 spreds det i media bilder på hur militärpoliser –slog och sparkade på fångar –arrangerade nakna och huvförsedda fångar i pyramider –tvingade dem att utföra sexuella akter –drog omkring en fånge med ett koppel bundet till nacken –använde sig av skällande attackhundar för att skrämmas Professor Philip Zimbardo var chockad, men inte förvånad Detta beteende hade han tidigare kunnat bevittna i det experiment som han själv var ansvarig för: –The Stanford Prison Experiment

27 Stanford Prison Experiment Ett centralt syfte med experimentet var att skilja mellan a)vad enskilda personer bär med sig in i en fängelsesituation och b)vad den bestämda situationen eller specifika interaktionsprocesser gör med de människor som befinner sig i fängelset

28 On Being Sane in Insane Places David Rosenhan och sju kollegor klagade på att de hörde röster och fick plats på det lokala mentalsjukhuset Strategi: uppträd hövligt –de upptäcker snart att vi inte är psykiskt sjuka och då blir vi frisläppta Resultat: Ingen blev frisläppt Förklaring: Om du är på ett mentalsjukhus så är du sinnessjuk eftersom friska människor inte är patienter på mentalsjukhus –Det tog flera veckor innan de kunde bli frisläppta med hjälp av kollegor och advokater –Människan bedöms efter förväntningar på patientrollen

29 Finns naturlig ondska? Zimbardo kritiserar förklaringar som riktas mot individens inre natur eller personliga egenskaper Han menar att i kulturer som betonar individualism söker man efter individers patologier för att förklara det patologiska –Det är inte samhället som är sjukt utan individen –Vem är ansvarig? Vem orsakade det? Vem får skulden? Zimbardo frågar istället: –Vilka förhållanden eller faktorer i människors omgivning kan generera vissa handlingar och beteenden? –Hur uppfattas situationen utifrån aktörernas perspektiv?

30 Moralisk frånkoppling Begrepp för att förstå de strategier som individer använder sig av för att omvandla tvivelaktiga handlingar till acceptabla sådana Sker vid dissonans mellan destruktiv handling och etisk socialisation –Vi kan omdefiniera vårt beteende som hedervärt. Vi rättfärdigar vårt eget beteende genom fiendens ondska –Vi ”neutraliserar” verklighetens grymma handlingar, t.ex. militärens teknostrategiska språk: ”collateral damage” etc. –Vi förändrar sättet vi tänker omkring den skada som våra handlingar medför. Vi kan ignorera, förvränga eller helt enkelt inte tror på handlingarnas negativa följder

31 En offentlig hälsomodell Zimbardo menar att vi behöver en offentlig hälsomodell för att kunna motverka eller begränsa –våld, mobbning, kränkande särbehandling, fördomar m.m. Zimbardo menar att de flesta människor gömmer sig bakom en egocentrisk bias, en illusion om att vi är speciella och har: –integritet & självkontroll Men hur väl känner människor egentligen sig själva, sina styrkor och svagheter?

32 Vad händer när det förväntade ändras? Det är bara genom relativt begränsade upplevelser i vardagliga relationer som vi känner oss själva Men vad händer med oss människor när vi befinner oss i nya och okända miljöer där våra vanor inte längre räcker till? –Vårt gamla vanliga jag kommer kanske inte att fungera som förväntat när de grundläggande reglerna förändras

33 Reglers makt att forma verkligheten Regler är formella, förenklade sätt att kontrollera informellt, komplext beteende Med hjälp av regler etableras vad som är nödvändigt, acceptabelt och belönande och vad som är oacceptabelt och därför möjligt att bestraffa Över tid tenderar dock regler att leva sitt eget liv även om de inte längre är relevanta

34 Deindividualisering När människor går in i olika roller tenderar personens identitet eller självbild att upptas av en grupp- eller rollidentitet Om denna sociala identitet dessutom erbjuder anonymitet eller förlust av självmedvetenhet kan det leda till deindividualisering –Konsekvensen är att våra norm- och värdesystem kan luckras upp och ersättas av impulsiva, aggressiva och antisociala beteenden –Detta kan alltså ske i vissa sociala roller men också när en individ ingår i en större grupp eller folkmassa.