Vad är EU och varför?  Organisation - vad är EU för någonting?  Integration – hur blev det som det blev?  Funktion – hur fungerar det i praktiken?

En presentation över ämnet: "Vad är EU och varför?  Organisation - vad är EU för någonting?  Integration – hur blev det som det blev?  Funktion – hur fungerar det i praktiken?"— Presentationens avskrift:

1 Vad är EU och varför?  Organisation - vad är EU för någonting?  Integration – hur blev det som det blev?  Funktion – hur fungerar det i praktiken?

2 EU:s organisation: vad är EU?

3 Vad är EU enligt EU?  “This Treaty marks a new stage in the process of creating an ever closer union among the peoples of Europe, in which decisions are taken as openly as possible and as closely as possible to the citizen.” (Treaty on European Union § 1)  “The Union is founded on the values of respect for human dignity, freedom, democracy, equality, the rule of law and respect for human rights, including the rights of persons belonging to minorities.” (TEU § 2)

4 Ur TEU:s inledning  DRAWING INSPIRATION from the cultural, religious and humanist inheritance of Europe, from which have developed the universal values of the inviolable and inalienable rights of the human person, freedom, democracy, equality and the rule of law,  RECALLING the historic importance of the ending of the division of the European continent…  CONFIRMING their attachment to the principles of liberty, democracy and respect for human rights and fundamental freedoms and of the rule of law,  CONFIRMING their attachment to fundamental social rights…  DESIRING to deepen the solidarity between their peoples while respecting their history, their culture and their traditions,  DESIRING to enhance further the democratic and efficient functioning of the institutions…  RESOLVED to achieve the strengthening and the convergence of their economies and to establish an economic and monetary union…

5 Ur TEU:s inledning (forts.)  DETERMINED to promote economic and social progress for their peoples, taking into account the principle of sustainable development… RESOLVED to establish a citizenship common to nationals of their countries, RESOLVED to implement a common foreign and security policy including the progressive framing of a common defence policy…thereby reinforcing the European identity and its independence in order to promote peace, security and progress in Europe and in the world, RESOLVED to facilitate the free movement of persons, while ensuring the safety and security of their peoples… RESOLVED to continue the process of creating an ever closer union among the peoples of Europe, in which decisions are taken as closely as possible to the citizen in accordance with the principle of subsidiarity…

6 TEU Artikel 3 (Unionens målsättningar)  1. The Union's aim is to promote peace, its values and the well- being of its peoples.  2. The Union shall offer its citizens an area of freedom, security and justice without internal frontiers, in which the free movement of persons is ensured in conjunction with appropriate measures with respect to external border controls, asylum, immigration and the prevention and combating of crime.  3. The Union shall establish an internal market. It shall work for the sustainable development of Europe…aiming at full employment and social progress…It shall promote scientific and technological advance.  It shall combat social exclusion and discrimination, and shall promote social justice and protection, equality between women and men, solidarity between generations and protection of the rights of the child.  It shall promote economic, social and territorial cohesion, and solidarity among Member States.  It shall respect its rich cultural and linguistic diversity, and shall ensure that Europe's cultural heritage is safeguarded and enhanced.

7 Vad betyder detta?  Inte alldeles lätt att säga…  EU är statt i ständig förändring (institutioner + yttre gränser)  EU är komplext och svårt att fånga i en entydig beskrivning  Det verkar finnas en balans mellan medlemsstater och övernationella EU-institutioner, men vilka har mest att säga till om?  EU är sui generis, d.v.s. ett unikt system

8 Är EU en stat?  Stater är geografiskt bestämda  Stater står över andra grupper och deras lagstiftning gäller alla inom det territorium de kontrollerar (suveränitet)  Stater utövar våldsmonopol (Weber) med hjälp av polis och militär  Stater eftersträvar legitimitet inom och utanför sina gränser  Stater har medborgare, budgetar, byråkratier  Stater har nationalsånger och liknade erkända symboler  EU:s gränser förändras med varje utvidgning  EU:s lagstiftning övertrumfar medlemsstaternas men endast inom de områden som omfattas av EU-rätten  EU har ingen egen krigsmakt eller polis utan förlitar sig på medlemsstaterna  EU:s legitimitet är begränsad och ifrågasatt inom och utanför EU  EU har allt detta, men i begränsad omfattning  EU har sådana men tog bort den officiella referensen till dem i Lissabonfördraget

9 …eller kanske…  …en ”regulatory state”? Reglerar viktiga områden som konkurrens, miljö, arbetsförhållanden, men omfördelar inte resurser mellan grupper i samhället.  …eller en ”regional stat”? Kombinerar statsliknande drag med föränderliga gränser i regionen ”Europa”.

10 Är EU en IGO, mellanstatlig organisation? (IGO = intergovernmental organization)  IGO:s baseras på frivilliga samarbetsfördrag  IGO:s har oftast liten eller ingen gemensam organisation  IGO:s har i regel inga medel att påtvinga stater sin vilja  IGO:s omfattar typiskt nog ett eller ett fåtal samarbets- områden  Exempel: FN, OECD, NATO…  EU baseras på frivilliga samarbetsfördrag  EU har en omfattande organisation med en komplex institutionell struktur och delvis direkta val (EP)  EU har vissa medel att försöka påtvinga stater sin vilja  EU omfattar en mängd olika samarbetsområden  …och EU?

11 Är EU en federation?  Federation = makten delas mellan en central nivå och regionala nivåer  Denna maktdelning är inskriven i konstitutionen  Olika nivåer har ansvar för olika områden…  …men den centrala nivån har hand om det viktigaste: försvar, utrikespolitik, valuta, medborgerliga rättigheter  Den centrala nivån kan påtvinga andra nivåer sin vilja med våld och dessa kan oftast inte lämna federationen  I EU är makten också delad mellan medlemsstater och övernationella institutioner  Denna maktdelning är reglerad i EU:s fördrag  De olika nivåerna har ansvar för olika områden…  …men medlemsstaterna, inte EU:s övernationella institutioner, har ansvar för försvar och utrikespolitik. Valutan delas ”bara” mellan Euroländerna.  EU kan inte påtvinga medlemsstaterna sin vilja med våld och medlemsstaterna kan lämna EU om de vill.

12 …eller kanske en konfederation?  Ett förbund mellan självständiga stater som samordnar sin politik men bibehåller sin suveränitet  Exempel: Schweiz (officiellt), Sverige och Norge (1814-1905), Confederate States of America 1861-65.

13 Eller ett konsociationellt system?  Lijphart: konsociationella demokratier utmärks av inbördes splittring i skilda grupper som kommer överens genom att eliterna möts och kompromissar i viktiga frågor. Man aktar sig för att bara köra över minoriteter.  Exempel: Nordirland, Nederländerna  Är EU ytterligare ett exempel?

14 Eller, sist men inte minst: multi- level governance?  Det finns fler aktörer än staternas regeringar, både övernationella inom EU-institutioner och sub- nationella inom regioner och lokala förvaltningar  EU-institutionernas övernationella aktörer har betydande självständigt inflytande och staternas suveränitet urholkas ofrånkomligen  Det går inte längre att tydligt skilja mellan ”inrikespolitik” och ”utrikespolitik”. De flyter samman.

15 Sammanfattningsvis: är EU mellanstatligt eller överstatligt?  Inom många områden (utrikespolitik, försvar sjukvård, utbildning) tas de flesta besluten fortfarande på nationell nivå.  Europeiska rådet (stats- & regeringscheferna) fattar de centrala besluten om EU:s framtida utveckling.  Ministerrådet (medlems-staternas ministrar) måste godkänna all lagstiftning.  Europaparlamentet och EU- kommissionen kan inte påtvinga medlemsstaterna lagstiftning mot dessas vilja.  EU-rätten har företräde framför nationell rätt inom de områden där den gäller (t.ex. inre marknad, mänskliga rättigheter)  Kommissionen har initiativrätt till lagförslag och påverkar EU:s framtida utveckling.  QMV (kvalificerad majoritetsomröstning) blir allt vanligare i ministerrådet  EU-parlamentet blir gradvis allt mäktigare och EU-kommissionen implementerar EU-lagstiftningen vilket också innebär att den själv genomdriver mycket ”teknisk” lagstiftning.

16 EU:s integration: hur blev det som det blev?

17 ”Grand theory” = övergripande teorier för att förstå EU:s framväxt  Neofunktionalism  Intergovernmentalism  Interdependency

18 Neofunktionalism (bl.a. Ernst Haas)  Funktionell spillover = moderna ekonomier kan inte integreras i en sektor utan att andra sektorer påverkas. Så drivs den ekonomiska integrationen vidare...  Politisk spillover = …och skapar en acceptans av det övernationella samarbetet bland politiker, som uppvärderar den övernationella nivån politiskt på bekostnad av den nationella.  Problem: undervärderar nationellt motstånd och den nationella nivåns påverkan på politiker ”underifrån”. Kan ses som alltför deterministisk, d.v.s. förutsätter att integrationen fortgår ”av sig själv”.  Teorin blev mindre populär när integrationen stannade upp på 70- talet, men nya varianter växte fram när integrationen tog fart igen i slutet av 80-talet. T.ex.: globaliseringen skapar nya flöden över gränserna vilka måste kontrolleras. Därför växter övernationella institutioner fram för att kontrollera dessa flöden. EU är ett exempel på detta.

19 Liberal Intergovernmentalism (Andrew Moravcsik) Integrationen sker i tre steg: i) nationella preferenser skapas, ii) staternas företrädare möts och förhandlar (asymmetrisk interdependens) iii) ett institutionellt ramverk upprättas. Moravcsik försöker förklara dessa steg utifrån antaganden grundade i rational choice och liberal IR- teori. Ekonomiska faktorer och aktörer är viktigast. Problem: fokus på stora stater och grundläggande fördrag. Ignorerar det vardagliga arbetet i EU och tonar ned ideologiska/geopolitiska faktorer samt övernationella institutioner/aktörer.

20 Interdependency (Robert Keohane)  Understryker den globala kontexten: nationalstaterna utmanas av nya aktörer, flöden, nätverk. Militärmakt används inte längre i samma utsträckning för att lösa problem (i Västvärlden).  EU kan då ses som direkt orsakat av denna bredare globala utveckling: EU är inget undantag, utan speglar snarare utvecklingen i stort.  Problem: vagt, kan snarare ses som ett övergripande perspektiv än en specifik teori.

21 Sammanfattningsvis: de stora teoriernas framtid?  Vilka likheter och skillnader finns mellan teorierna?  Kan någon av dem ensam förklara EU:s utveckling?  Går det att skapa en syntes mellan dem eller inte?

22 EU:s funktion: hur fungerar det i praktiken?

23 Neoinstitutionalism  Historisk institutionalism: ”path-dependency” = beslut påverkar framtida beslut och skapar oförutsedda konsekvenser.  Rational choice-institutionalism: aktörer maximerar sina intressen, genom att skapa överstatliga institutioner vinner medlemsstaterna i effektivitet och kan räkna med att överenskommelserna verkligen följs.  Sociologisk institutionalism: den ”kultur” som råder i en viss institution påverkar vad aktörerna inom denna ser som ”lämpligt”. T.ex. de som arbetar med konkurrens är med marknadsvänliga medan de som arbetar med miljöfrågor är mer miljövänliga.

24 Policynätverk  Tre variabler: nätverkens stabilitet, hur avskärmade de är och hur beroende de är av resurser. Detta skapar flera varianter mellan två extrema motpoler:  Å ena sidan policygemenskaper med konstant medlemskap som är okänsliga för press utifrån och där de ingående aktörerna är beroende av varandra för resurser.  Å andra sidan lösa nätverk som driver en eller några frågor, med skiftande medlemskap som är mottagliga för yttre influenser och där de som ingår inte är beroende av varandra för resurser.  EU kan ses som bestående av en stor mängd interagerande nätverk av olika slag.

25 Två grundläggande perspektiv på EU:s utvidgning: rationalism och konstruktivism

26 Rationalistiskt perspektiv  Aktörer försöker maximera intressen (främst materiella) genom att väga konsekvenser av handlingar.  EU utvidgas för att det skapar en större inre marknad och ger ekonomiska fördelar.  EU utvidgas för att det skapar politisk stabilitet och säkerhet.

27 Konstruktivistisk perspektiv  De grundläggande målsättningar aktörer har konstrueras i en viss kontext och behöver inte vara ”rationella”.  Aktörer kan drivas av retorik, värderingar, av en känsla av plikt, av en känsla av delad identitet.

28 EU:s utvidgning: rationalism/konstruktivism  EU utvidgades österut efter kalla krigets slut för att skapa en större marknad och för att exportera liberal demokrati (Köpenhamnskriterierna) vilket skapar säkerhet.  Turkiet kan inte släppas in i EU nu, men kanske på några års sikt, om landet blir rikare och stabilare. Landet kan då också tjäna som en bro till Mellanöstern.  EU utvidgades österut för att ledande aktörer sveptes med av murens fall och den retorik som följde; sedan fängslades de av sina egna löften och kunde inte backa. Eller de kände en plikt att hjälpa det nu befriade Östeuropa även om det skulle kosta (”Europa” är en ”familj”).  Turkiet upplevs som alltför annorlunda från övriga Europa, men om Turkiet förändras kan det komma att upplevas som mer ”europeiskt”. Vissa aktörer sympatiserar med Turkiets omvandling till en modern demokratisk stat.

29 Slutsats: vad är EU och varför?

30 Makten och framtiden:  Vem bestämmer i EU?  Den framtida utvecklingen?