Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen 3.6.2016 samt Kommunförbundets beräkningar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen 3.6.2016 samt Kommunförbundets beräkningar."— Presentationens avskrift:

1 Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

2 1) I resultatet för 2014 ingår extraordinära inkomster på ungefär1,7 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut (inkl. särredovisade affärsverk) 3) Förändringen i lånestocken och lånestocken år 2015 minskar till en följd av bolagiseringarna. 2) Av investeringsutgifterna år 2014 beror ca 3,1 md euro på bolagiseringarna. Investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter är totalt ca 4,2 md, vilket innebär att verksamhetens- och investeringarnas kassaflöde nästan är i balans. Källa: Statistikcentralen

3 1) I % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter – Anskaffning av mark- och vattenområden – Anskaffning av aktier och andelar – Finansieringsandelar för investeringar. 2) Innehåller år 2010 extraordinära inkomster på cirka 0,95 md € till följd av att bildandet av HRM och år 2014 extraordinära inkomster på cirka 1,7 md € till följd av bolagiseringar av affärsverk. Uppgifter om kommunernas ekonomi åren Inkl. särredovisade affärsverk. Källa: Statistikcentralen

4 Faktorer att beakta i tolkningen av bokslut 2015 Förändringen i verksamhetsutgifterna ca + 1 % (nu -1 %) Förändringen i verksamhetsinkomsterna ca -1 % (nu -10 %) Årsbidraget ca 300 miljoner euro bättre Räkenskapsperiodens resultat ca 150 miljoner euro bättre Lånestocken uppskattningsvis miljoner euro högre Investeringsnivån ca miljoner euro högre Bolagiseringen av de kommunala affärsverken och yrkeshögskolorna år 2014 inverkade betydligt på de kommunalekonomiska siffrorna år Utan dessa bolagiseringar hade resultatet sett ut på följande sätt: Verksamhetsutgifterna sjönk med ca en procent Vid sidan av bolagiseringarna bromsades tillväxten även upp av anpassningen av personalkostnader : Enligt KT Kommunarbetsgivarnas enkät med ca 300 miljoner euro Arbetsmarknadsstödets kommunandel ökade verksamhetsutgifterna med ca 160 miljoner euro

5 Faktorer att beakta i tolkningen av bokslut 2015 Kommunalskatteinkomsterna ökade med endast 1,9 % trots att 98 kommuner höjde inkomstskattesatsen för år 2015 Samfundsskatten ökade med 12,0 % Kompensering av arbetsmarknadsstödet 75 miljoner euro Fastighetsskatterna ökade med 4,8 % Höjandet av de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,8 % I statsandelen för kommunal basservice gjordes år 2015 en kännbar tilläggsnedskärning på 236 miljoner euro. Statsandelarna minskades ytterligare med 40 miljoner euro genom att den eventuella nyttan av höjda klientavgifter fråntogs kommunerna Statsandelarna förblev nästan på samma nivå som året innan Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade ännu ett underskott på 0,8 miljard euro Räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna normaliserades till sin typiska nivå, 0,4 miljarder euro

6 Kommunernas årsbidrag , €/inv. Enligt kommunstorlek Källa: Statistikcentralen

7 Kommunernas + samkommunernas årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat åren , md € År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat extraordinära inkomster på cirka 0,95 miljarder euro till följd av bildandet av HRM och år 2014 extraordinära inkomster på 1,7 miljarder euro till följd av bolagiseringarna av affärsverk. Bolagisering av affärsverk Bildandet av HRM Källa: Statistikcentralen

8 © Kuntarajat: MML Kommunernas årsbidrag i procent av avskrivningar år 2015 Källa: Statistikcentralen Årsbidraget räcker inte till avskrivningarna i 124 kommuner ( i fasta Finland 117 och på Åland 7 kommuner) Landets medeltal 91 % Landskapscentrum

9 Fasta Finland Antal invånare Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek Årsbidraget i procent av avskrivningarna Källa: Statistikcentralen

10 Alla kommuner Källa: Statistikcentralen Kommunernas årsbidrag enligt landskap Årsbidrag i procent av avskrivningar åren

11 1) Investeringsutgifter – Finansieringsandelar för investeringar. 2) Investeringsutgifter exkl. anskaffning av mark- och vattenområden samt aktier och andelar År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md € /hp Källa: Statistikcentralen

12 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan. 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Statistikcentralen Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde och ändringen av lånestocken samt lokalförvaltningens nettoutlåning , md € /hp

13 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Statistikcentralen. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde och ändringen av lånestocken samt lokalförvaltningens nettoutlåning, kumulativt från år 1997, md € /hp

14 Kommunernas lånestock och likvida medel , €/invånare Källa: Statistikcentralen

15 Bolagiserandet av affärsverken minskar på lånestockens förändring år Förändring i kommunernas lånestock 2000–2015, mn € 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000–2015 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000– /hp Källa: Statistikcentralen

16 /hp © Kuntarajat: MML Kommunernas lånestock , €/inv. Källa: Statistikcentralen Landets medeltal €/inv. Landskapscentrum

17 Alla kommuner /hp Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock enligt kommun storlek , €/inv. Antal invånare Källa: Statistikcentralen

18 KoncernenKommunernaSammanlagt: /hp Kommunernas och kommunkoncernernas lånestock enligt kommun storlek , €/inv. Källa: Statistikcentralen

19 /hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen

20 13,5 14,3 15,5 16,8 18,0 18,9 19,8 32,8 12,7 20,8 22,8 24,6 25,5 27,4 30,2 31, /hp Kommunkoncernernas lånestock åren , md € Källa: Statistikcentralen

21 /hp © Kuntarajat: MML De gröna talen är primärkommunens överskott, eftersom kommunen inte har upprättat ett koncernbokslut. Kommunkoncernernas lånestock , €/inv. Källa: Statistikcentralen Landets medeltal €/inv. Landskapscentrum

22 /hp (84) Överskott: © Kuntarajat: MML Underskott: (128)500 – €/inv. (57)över €/inv. (15) under 500 €/inv.(33) över 500 €/inv. under 500 €/inv. Kommunernas ackumulerade över-/ underskott , €/inv. Källa: Statistikcentralen Kommuner med underskott 48 st. (Alla på Åland) Landets medeltal €/inv. Landskapscentrum

23 /hp (131) Överskott: © Kuntarajat: MML Underskott: (89)1 000 – €/inv. (50)över €/inv. (20) under 500 €/inv.(27) över 500 €/inv. under €/inv. Maakuntakeskus De gröna talen är primärkommunens överskott, eftersom kommunen inte har upprättat ett koncernbokslut. Kommunkoncernernas ackumulerade över-/ underskott , €/inv. Källa: Statistikcentralen Koncernen med underskott 47 st. (Alla på Åland) Landets medeltal €/inv.

24 /hp Kommunernas ackumulerade över-/underskott enligt kommunstorlek , €/inv. Källa: Statistikcentralen

25 Utvärderingsförfarande för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning /hp Ett utvärderingsförfarande bör göras, om - Underskottet i senaste bokslutet > 1000 €/inv. och i föregående bokslut > 500 €/inv. 2 kommuner uppfyllde åren 2014/15 underskottskriteriet: - Juankoski (fullmäktige beslutat om en kommunsammansl. år 2017) - Jalasjärvi (kommunsammansl. 2016) - Eller om i de två senaste boksluten: Ingen kommun uppfyllde samtliga 6 villkor åren 2014/15 1. Årsbidraget är negativt (utan behovsprövad höjning av statsandelen) och 2. Skatteprocenten minst 0,5 %-enheter högre än landets vägda medeltal (gränsvärden åren 2014 och ,25 % och 20,50 %) och 3. Lånestocken/invånare överskrider landets medeltal med minst 50 procent (gränsvärden åren 2014 och €/inv. och €/inv.) och 4. Balansräkningen uppvisar underskott och 5. Soliditeten < 50 % och 6. Den relativa skuldsättningen > 50 % Inga nya kommuner omfattades av utvärderingsförfarandet år 2016

26 Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2013–2015, md € /hp År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. År 2014 uppskattas bolagiseringen av affärsverk förbättra räkenskapsperiodens resultat med omkring 1,7 miljard euro. Källa: Statistikcentralen

27 /hp Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md € År 2014 innehåller posterna i finansieringsanalysen effekterna av bolagiseringen av kommunala affärsverk Källa: Statistikcentralen

28 Kommunkoncernernas resultaträkning och finansieringsanalys år 2015, Md. € Inbördes poster mellan olika kommunkoncerner har inte eliminerats /hp Källa: Statistikcentralen, förhandsuppgift


Ladda ner ppt "Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen 3.6.2016 samt Kommunförbundets beräkningar."

Liknande presentationer


Google-annonser