Edwards, P. N., Jackson, S. J., Bowker, G. C., and Knobel, C. P. (2007). Understanding Infrastructure:Dynamics, Tensions, and Design. Ann Arbor: Deep Blue.

En presentation över ämnet: "Edwards, P. N., Jackson, S. J., Bowker, G. C., and Knobel, C. P. (2007). Understanding Infrastructure:Dynamics, Tensions, and Design. Ann Arbor: Deep Blue."— Presentationens avskrift:

1 Edwards, P. N., Jackson, S. J., Bowker, G. C., and Knobel, C. P. (2007). Understanding Infrastructure:Dynamics, Tensions, and Design. Ann Arbor: Deep Blue. Syftet med artikeln Att diskutera infrastrukturbegreppet med fokus på ”cyberinfrastructure” med fokus på 1.Dynamik (vidareutveckling) 2.Tensions (spänningar) 3.Design

2 Vad är en cyberinfrastructure? Cyberinfrastructure integrates hardware for computing, data and networks, digitally enabled sensors, observatories and experimental facilities, and an interoperable suite of software and middleware services and tools. Investments in interdisciplinary teams and cyberinfrastructure professionals with expertise in algorithm development, system operations, and applications development are also essential to exploit the full power of cyberinfrastructure to create, disseminate, and preserve scientific data, information, and knowledge (NSF CI Vision ver. 7.1, p. 6).

3 Cyberinfrastructures är en sektor e-infrastruktur inom forskningsvärlden med vissa utvidgningar när det gäller den (tekniska/horisontella) delen vilket gör att det som gäller för II även gäller för Cyberinfrastructures Det som är speciellt med CI – Användning av sensorsteknologi – Grid-computing – Kopplade till laboratorier och teknisk labutrustning – Mycket av den teknologi som används inom forskningen används också på andra håll i samhället

4 Tekniska och sociala aspekter av e-infrastrukturer

5 Utveckling av e-infrastrukturer utgör konsten att balansera det tekniska/sociala samt det lokala/globala

6 1 Dynamik (tillväxt) av e- infrastrukturer Utvecklingen startar när lokala centralt kontrollerade system länkas samman till nätverk som styrs via distribuerad kontroll och koordination Vi får en överföring av teknologi från en domän till en annan vilket gör att man måste klara av tekniska, juridiska, kulturella, sociala och finansiella anpassningar e-infrastrukturer konsolideras med hjälp av Gateways

7 E-Infrastrukturer är inte (informationssystem) system i traditionell mening E-infrastrukturer är nätverk (webs) som möjliggör att lokalt kontrollerade system (som kontrolleras av enskilda organisationer) kan interagera med varandra mer eller mindre sömlöst

8 Figure 1.9: Planning, management and operations Traditionellt perspektiv IS är en intra-organisatorisk IT-artefakt ”Information systems exist exclusively within organisations, to support their work, and to fulfil their information and communication requirements. To understand information systems, we therefore need to understand organisa- tions, what they are, how they work, what their components are, and what their structure and behaviour is. Thus, we will borrow from organisation science. Organisations can be viewed as systems, organisational systems. In this view, information systems are specific sub-systems of organisational systems.

9 E-Infrastrukturer är inte (informationssystem) system i traditionell mening System är centralt kontrollerade och geografiskt lokala företeelser E-infrastrukturer är geografiskt distribuerade företeelser som tillåter system kan interagera med varandra mer eller mindre sömlöst

10 Reverse salients (hinder för vidareutvecklingen) Detta kan både vara tekniska, politiska, sociala och kulturella hinder Exempelvis – Tillgång till metadata (databeskrivningar) – Olika dataformat – Vägras rätt till tillgång av information – Aktörer ser sig inte som leverantörer av information i ett nätverk – Olika myndighetslagar förhindrar delning av information

11 Gateways Gateways utgör en grundläggande komponent för att utveckla e- infrastrukturer Gateways uppfattas många gånger på ett felaktigt sätt som bara något tekniskt De ska istället uppfattas som en teknisk lösning som måste kombineras med ett socialt val dvs. en standard som måste integreras med en specifik verksamhet Detta leder i sin tur till att gateways sällan fungerar på ett perfekt sätt Gateways fungerar bäst på en teknisk nivå när man slipper att specificera exakt hur arbetet ska bedrivas i en verksamhet eller hur informationsbehandlingen bör ske

12 Path dependency Teknologisk utveckling är alltid path dependence Path dependency innebär att tidiga designbeslut i hög grad påverkar de designbeslut som man har möjlighet att fatta i ett senare skede och dessa senare designbeslut blir då ”path dependent” detta skapar både möjligheter och problem

13

14 Path dependency Exempel på tidiga designbeslut som påverkar möjligheten att vidareutveckla e- infrastrukturen – Lokalt ägande av information – Dålig dokumentation av information/data – Ostandardiserade dataformat

15 2 Spänningar (Tensions) Spänningar mellan vinnare och förlorare när det gäller utvecklingen av e-infrastrukturen – Olika intressen gynnas – Befintliga ekonomiska intressen kan utmanas – Rättviseaspekter, vissa blir gynnade respektive missgynnade t.ex. när det gäller grundläggande rättigheter till service i samhället

16 2 Spänningar (Tensions) Spänningar mellan användare och utvecklare – Olika antaganden och förväntningar mellan utvecklare och användare skapar spänningar – Dessa konflikter måste hanteras på rätt sätt, t.ex. genom att fråga först och att bygga sedan

17 2 Spänningar (Tensions) Olika ägarskap och investeringsmodeller – Vem ska stå för investeringskostnaderna? – Ingen vill vara med och betala den gemensamma utvecklingen

18 2 Spänningar (Tensions) Informationsdelning leder till spänningar – Sekretess, undvika otillbörlig användning – Lagring, vem ska lagra info? – Dokumentation tolkas informationen på ett riktigt sätt?

19 3 Design (1) När behöver man göra en teknologisk eller organisatorisk lösning (fix)? - Problemet är att man ofta väljer en teknologisk fix som inte löser grundproblemet - Problemet med att man ofta väljer en enkel teknisk lösning är att man inte behöver komma överens om vad informationen betyder (2) De verksamhetsmässiga aspekterna kan inte designas utan hänsyn till tekniska aspekter eller tvärtom vilket t.ex. OSI-Modellen indikerar - Det är en missuppfattning att tro att de underliggande skikten kan designas oberoende av verksamhetsmässiga aspekter (3) Designa för flexibilitet för att kunna hatera lock-in och path dependency - fokusera på design av gateways - designa flexibla standarder

20 Sammanfattning - Avsnittet om dynamik visar hur utvecklingen av tidigare e- infrastrukturer lyckats ta klivet från isolerade system till gemensamma och tillgängliga nätverk genom att man lyckats med att hantera teknologiska, sociala, legala och organisatoriska förändringar -Avsnittet om spänningar visar hur utvecklingen av e-infrastrukturer alltid är en ifrågasatt process genom att den är kopplad till makt, och förändrade möjligheter för grupper och individer som vinner och förlorar på utvecklingen -Avsnittet om design visar hur att uppfattningen om att man bygger en e-infrastruktur från början med utgångspunkt från en väl strukturerad plan under kontroll av centrala system designers är missledande