► 1 Winnet Sveriges medlemskonferens Arlanda Hotellby, Stockholm, Arlanda, 8/ 12- 2011 Markus Burman, Sweco Eurofutures Delrapport 1 och 2 i följeforskning.

En presentation över ämnet: "► 1 Winnet Sveriges medlemskonferens Arlanda Hotellby, Stockholm, Arlanda, 8/ 12- 2011 Markus Burman, Sweco Eurofutures Delrapport 1 och 2 i följeforskning."— Presentationens avskrift:

1 ► 1 Winnet Sveriges medlemskonferens Arlanda Hotellby, Stockholm, Arlanda, 8/ 12- 2011 Markus Burman, Sweco Eurofutures Delrapport 1 och 2 i följeforskning - Resurscentra för kvinnor 2010- 2012

2 ◄ ► Följeforskningsteamet 2 Markus Burman, projektledare, utredare/ utvärderare regional utveckling, näringspolitik och företagandefrågor. Malin Lindberg, Fil dr expert på Resurscentra och regional tillväxt ur ett jämställdhetsperspektiv, verksam som forskare vid Luleå tekniska universitet. Katarina Pettersson, Fil dr i kulturgeografi expert regional tillväxt ur ett jämställdhetsperspektiv Nordregio Anders W Johansson, professor i företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap vid Linnéuniversitetet, Växjö, samt gästprofessor vid Mälardalens högskola Helena Lund, pol.mag från Lunds universitet med inriktning mot nationalekonom. Inom nationalekonomin har hon inriktat sig på ekonomisk tillväxt och ekonomisk integration

3 ◄ ► Programmet Tidigare följeforskningen samt den översyn av verksamheten som Regeringskansliet genomfört 2009 har legat till grund för omstöpning av programmet inför programperioden 2010- 2012. Programmet har i och med detta ett delvis nytt fokus Det övergripande syftet med Tillväxtverkets program och finansiering av resurscentra är att bidra till jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet Fem insatsområden: 1.Entreprenörskap och innovativa miljöer 2.Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud 3.Tillgänglighet 4. Strategiskt gränsöverskridande samarbete 5.Landsbygdsutveckling Tillväxtverket ska fördela högst 36 miljoner kronor per år mellan 2010 till 2012 Utöver den verksamhet resurscentra bedriver kommer Tillväxtverket göra nationella strategiska satsningar som komplement 3

4 ◄ ► Följeforskningsuppdraget Uppdraget innebär att löpande följa programmets arbete Genomföra 5 delstudier fram till programmets avslut i januari 2013 Både utvärdera resultat och effekter, och...... summera lärdomar och kritiska faktorer som kan återföras till ansvariga på Tillväxtverket och medverkade resurscentra 4

5 ◄ ► 6 arbetssteg 5 Uppstart 1.Inledande uppstartsmöte (november 2010) Fyra tematiska fördjupningar för lärande 2. Inledande analys av program och programportfölj (rapportering 1, 2011-01-31) 3.Analys av Resurscentra i ett regionalt sammanhang (rapportering 2, 2011-07-31) 4.Resurscentras verksamhetslogik och fem insatsområden (rapportering 3, 2012- 01-31) 5.Måluppfyllelse, resultat och effekter (rapportering 4, 2012-07-31) Syntes och summering 6.Leverans av slutrapport från följeforksningsuppdraget (rapportering 5, 2013-01- 28) + Löpande insatser

6 ◄ ► Fokus: delstudie 1 och 2 6 Fokus i delstudie 1 har i hög grad legat på ansökningar (beviljade och avslagna) samt intervjuer i första ansökningsomgången Mer Hur blev det än Hur var det tänkt? Att skjuta mot rörligt mål - programmet utifrån hur det såg ut innan revideringarna Fokus i delstudie 2 har legat på att ”studera resurscentra i den regionala kontexten”, som aktör, de strukturer dom möter, olikartade förutsättningar samt fortsatta lärande runt arbetssättet Några nedslag, representativitet delvis osäker Följeforskningen har fortfarande ingen tydlig bild av hur andra programomgången påverkat. Fokus på det nuvarande programmet.

7 ◄ ► Materialinsamling i två studier 7 Genomgång av skriftligt material - tidigare följeforskning, utvärderingar, ansökningar etc. Forsknings och - litteraturgenomgång (resurscentra i ett regionalt sammanhang) Intervjuer med ett stort antal resurscentra, ansvariga för programmet på Tillväxtverket Besök i 7 regioner, två av dessa besök tillsammans med andra regionala aktörer 4 formella (och många informella) lärseminarier i teamet

8 ► Delstudie 1 8

9 ◄ ► Ett nytt program och mycket diskussion Ett nytt program hade utformats av Tillväxtverket med utgångspunkt i tidigare lärdomar Programmet kom igång när två tredjedelar av programtiden återstår...... något som var delvis olyckligt när man vill åstadkomma långsiktighet Invändningar från resurscentrarörelsen samt diskussioner mellan Tillväxtverket och Näringsdepartementet...... diskussionen rörde begrepp: verksamhetsstöd eller projektstöd, programmets fokus: jämställdhet eller kvinnors villkor, att förändra strukturer i det regionala tillväxtarbetet eller stärka enskilda kvinnor Samt: Resurscentra för kvinnor 2010- 2012 9

10 ◄ ► En dubbel bild Ett program med höga ambitioner och en vilja att bygga vidare på lärdomar från tidigare perioder...... som innebär en stärkt förmåga att påverka det regionala tillväxtarbetet i regioner där finansiering beviljats...... samtidigt en försvagad förmåga att på kort sikt ”påverka enskilda kvinnor” med utgångspunkt i den inriktning och de arbetssätt som tidigare funnits och som fortfarande finns i resurscentrarörelsen Många var positiva till att programmet stramas upp. Flera ansåg att detta kunde ha uppnåtts på sätt som inte får samma konsekvenser Delar av resurscentrarörelsen hade förväntat sig större delaktighet, mer kommunikation Mer kontinuitet i första projektomgången än kanske väntat (ägarskap, inriktning) 10

11 ◄ ► Fokus förflyttas Det nya programmet innebär att fokus förflyttats: från lokala till regionala resurscentra (ökat fokus på regioner) från individuella kvinnor till strukturer från ”låt alla blommor blomma” till större strategiska satsningar från ett delvis socialt (och empowermentorienterat) arbetssätt till fokus på regional tillväxt från verksamhetsstöd till projektstöd från kvinnors villkor till större fokus på jämställdhet och jämställd tillväxt från relativ frihet men med små resurser till starkare styrning och högre finansieringsnivåer En möjlig positiv konsekvens på sikt av det nya programmet kan vara en förstärkt legitimitet...... risken en slags delning av resurscentrarörelsen Den statliga styrningen av resurscentra stärks genom det nya programmet 11

12 ► Delstudie 2 – Resurscentra i ett regionalt sammanhang 12

13 ◄ ► Litteraturstudie & regionbesök (1): Litteraturen belyser föränderligheten i styrningen av RC, den lite oklara roll RC haft, upplevs ha, har tilldelats och den dubbelhet detta skapat i org. Finns RC i programmet som tydligt ”knackar på dörren” men också sådana som redan nu har möjlighet att inifrån den regionala arenan få analyser förankrade etc.... men visar också på styrkorna i verksamheten och (över tid) stärkt påverkan på exempelvis RTP... att många aktörer i det regionala tillväxtarbetet anser att RC har stor erfarenhet och kunskap om kvinnors villkor i fråga om regional illväxt och att de besitter outnyttjad jämställdhetskompetens Under besöken syns tecken på att det nya programmet delvis kommit att innebära ett förtydligande av RCs roll i regionerna Besökta RC har verkat relativt nöjda med den nya regionalstrategiska rollen och man tycks ofta ha kommit igång bra RC som organisatoriskt sett utgör eller som historiskt varit en del av kommuner, länsstyrelser och dylikt har haft lättare att förankra och legitimera sitt arbete hos regionala aktörer RCs målgrupp tycks vara bred men med fokus på regionala tjänstemän inom området regional tillväxt. Informella makthavare viktiga. 13

14 ◄ ► Litteraturstudie & regionbesök (2): Alliansskapandandet med positivt inställda aktörer en framgångsfaktor att ta tillvara på Besökta RC och regioner har varit relativt positiva till programmets ökade betoning av jämställdheten Omvärldsaktörernas mottagande av RC har varierat, samtidigt som många ändå vill lyfta fram positiva erfarenheter Frågan om regionala aktörer kan tänka sig att samverka med RC förblev till en del obesvarad eftersom få RC tycker sig ha hunnit så långt i processen. Några upplever sig ha stärkts i regional roll när man byt namn. Många regioner befinner sig i rörelse något som kan vara ett möjlighetsfönster I flera RC som besökt finns tydlig kopplingar till lokal nivå. Knappast rimligt att en så komplex och bred fråga som jämställdhet i regional tillväxt kan lösas av en person eller organisation i regionen...... men resurscentra kan ge ett bidrag i detta, vara en resurs i arbetet etc. 14

15 ► Övergripande slutsatser för det fortsatta programarbetet (delstudie 1 och 2 samlat) 15

16 ◄ ► Tre faktorer: Diskussionerna med RC och andra aktörer i det regionala tillväxtarbetet visade att RCs möjlighet att utföra sitt uppdrag i det regionala tillväxtarbetet på ett framgångsrikt sätt i huvudsak påverkas av tre olika faktorer: 1. Det förstnämnda – politiska riktlinjer och finansiering – innebär att RCs handlingsutrymme påverkas av de riktlinjer som anger politikens inriktning samt av nivån och inriktningen på den finansiering som RC har tillgång till. 2. Den andra faktorn – de regionalpolitiska aktörernas syn på RC – innebär att RCs handlingsutrymme avgörs av hur myndigheter, företagsfrämjare och andra organisationer ser på RCs roll och erbjudande och i vilken mån de väljer att samverka med RC. 3. Den tredje faktorn – RCs strategier och organisatoriska tillhörighet – innebär att RCs utsikter att bli framgångsrika påverkas av hur deras verksamheter organiseras, hur arbetet läggs upp, vilken kunskap de har, vilka området man väljer att fokusera på 16

17 ◄ ► Förslag till Tillväxtverket och Regeringen Tydliggöra gentemot Länsstyrelser och regionförbund att regionala RC alltid bör delta i och bjudas in till insatser i det regionala tillväxtarbetet Arbeta med legitimitetsstärkande insatser gentemot regionala RC. Jobba parallellt med verksamheterna och ”bädda för” resurscentra i regionerna Tillväxtverket bör i högre grad se regionala RC som regional partner för jämställdhet i regional tillväxt Jämställdhetsfrågan tycks behöva tydligare central styrning, tydligare återrapporteringskrav Regeringen bör förtydliga kravet med avseende på återrapportering kopplat till RCs roll i reg. tillväxtpolitiken Erbjud regionala RC någon form av kvalificerade nationella kompetenssatsningar med fokus på genus- och jämställdhetsanalys av regionalt tillväxtarbete Alt. Stärk RC genom ett uppdrag att ta fram regionspecifik kunskapsunderlag som analyserar regionerna och den regionala tillväxtpolitiken ur ett jämställdhetsperspektiv Ta tillvara den möjlighet till lärande som ligger i att de RC som kommit längre i det strategiska arbetet ges möjlighet att berätta om sitt arbetssätt, goda exempel 17

18 ◄ ► Förslag till Tillväxtverket och Regeringen Kontinuitet i verksamheten och förmågan att ta tillvara på verksamhetens över tid upparbetade styrkor bör premieras tydligt vid projektansökningar etc. Stärk och fördjupa kommunikationen gentemot beviljade verksamheter, resurscentra som inte fått finansiering, samt resurscentrarörelsen Erbjud ett starkt och interaktivt stöd vid arbetet med ansökningar Det är en styrka i programmet att man nu i högre grad fokuserar på jämställdhet och jämställd tillväxt Efterfråga verksamheter där flera lokala resurscentra tillsammans prövar att lyfta ett tidigare lokalt individfokuserat arbetssättet till en regional, strukturell nivå Fokus på strukturer utesluter inte att man också riktar sig till individer Rikta inbjudan till de län där inga medel ännu beviljats. Ha målet att inkludera så många resurscentra som möjligt Tillväxtverket (och följeforskarna) bör följa utvecklingen för resurscentra som inte tilldelats finansiering Med tanke på inriktningen mot långsiktig finansiering samt förseningar som uppkommit bör man överväga möjlighet till förlängningar 18

19 ◄ ► Förslag riktade till enskilda RC Ta alltid utgångspunkt i det faktum att det är myndigheterna i regionen som har det yttersta ansvaret att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den regionala tillväxtpolitiken, inte RC Hänvisa till det tydliga uppdrag från staten som ligger i programfinansieringen Bevaka fördelningen av makt och resurser i den regionala tillväxtpolitiken som avstamp för insatser Kombinera kritiska analyser med att tydligt lyfta fram positiva exempel på kvinnors företagande, innovationer, arbetsätt, intressanta projekt, individuella entreprenörer och innovatörer Ta utgångspunkt i och tryck på jämställdhetens övriga positiva effekter: tillväxt, attraktiva regioner och bättre fungerande arbetsmarknader Arbeta utifrån en konkret problembaserad utgångspunkt: vad är problemet? Samla på konkreta god exempel och berättelser om jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet Ta varje tillfälle till att framföra den bild jämställdhetsanalyserna ger men var också mån om relationerna med regionala aktörer. Det är möjligt att både vara en regional samverkanspartner och att bidra med ett kritiskt utifrånperspektiv 19

20 ◄ ► Förslag riktade till enskilda RC Utgå från en tydlig bild av hur det regionala tillväxtarbetet i er region är organiserat och planerat (kalender etc.) Kombinera gärna ordinarie regionala tillväxtarbetet med parallella egna aktiviteter i form seminarier och träffar Arbeta med starka kunskapsunderlag där det går att dra tydliga och enkla policyrekommendationer. Ta tillvara andra regionala RC som resurs för lärande. Genomför kompetensutvecklingsinsatser hos er själva Ta utgångspunkt i redan befintliga kunskapsresurser Ta också utgångspunkt i befintliga kontakter och ingångar. Skapa allianser med ”likasinnade”. Deltagande i nätverk och förmågan till genomslag kan stärkas om man kombinerar påverkan i sakfrågan med ett mer öppet utbyte av kunskaper och informationer med relevans för den arena där man verkar Ta utgångspunkt i lokala RCs arbete och insatser. Fokusera både övergripande planer och mer specifika, enskilda insatser eller projekt. Förtydliga kopplingen mellan planer och konkreta insatser. 20

21 ◄ ► Diskussionsfrågor Vad tycker ni? Är det något i bilden av programmet som inte stämmer eller något som borde lyfts fram tydligare? Vilka slutsatser har ni dragit så här långt om programmet mer generellt? Vilken nytta av analyserna kommer ni ha framöver? Viktiga frågor att fokusera på i följeforskningen? 21

22 ◄ ► TACK FÖR MIG! 22