Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Forskning och innovation i de Gröna Näringarna Bengt Persson Ordförande Stiftelsen Lantbruksforskning, LRF:s förbundsstyrelse.

En presentation över ämnet: "Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Forskning och innovation i de Gröna Näringarna Bengt Persson Ordförande Stiftelsen Lantbruksforskning, LRF:s förbundsstyrelse."— Presentationens avskrift:

1 Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Forskning och innovation i de Gröna Näringarna Bengt Persson Ordförande Stiftelsen Lantbruksforskning, LRF:s förbundsstyrelse

2 Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund Den svenska situationen FoU-arbetet domineras starkt av SLU SLU:s styrkor och svagheter har nyligen utvärderats i den s.k. K.O.N-utredningen Mycket begränsad institutsforskning (JTI) SLF mycket viktig för den tillämpade forskningen SLF:s framtida finansiering innehåller fler frågetecken såväl avseende statliga som privata medel SLF är unikt med sina frivilliga finansieringsavtal Vart går de statliga finansiärerna: FORMAS, Vinnova, MISTRA och EU-kommissionen m.fl.

3 Sid 3 | Lantbrukarnas Riksförbund SLF:s SWOT Svagheter - Osynliga inom näringen och utåt i samhället - Icke-definierade och otydliga värden, erbjudanden och avtal - Ifrågasatt finansiering - Kortsiktighet - Saknar stark koppling till rådgivningen Hot - Statens avhopp som medfinansiär riskerar att leda till fler avhopp - De privata finansiärerna är småföretagare med små resurser och många gånger svag lönsamhet - Otydlig roll och position i det offentligt definierade och finansierade FoI-systemet - Dåligt utvecklad värdekedja för kunskapstillämpning - Ointresse från politiskt håll för tillämpbar forskning.

4 Sid 4 | Lantbrukarnas Riksförbund Sverige är exceptionellt forskningstungt i relation till dess ekonomiska storlek…

5 Sid 5 | Lantbrukarnas Riksförbund …däremot så satsas det relativt lite på lantbruksforskning i relation till totala BNP

6 Sid 6 | Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets produktionsvärde i relation till BNP för respektive land Exkl. livsmedelssektorn Offentlig finansiering av lantbruksforskning i relation till lantbrukets produktionsvärde

7 Sid 7 | Lantbrukarnas Riksförbund Samfinansiärer Energimyndigheten, Formas, Livsmedelsindustrierna och handeln, Naturvårdsverket, Stiftelsen Hästforskning, SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Vinnova, Värmeforsk Samarbeten och organisationer vi stöder Agroväst, Agroöst, Partnerskap Alnarp,Regional jordbruksforskning i norra Sverige Samfinansiering med andra aktörer

8 Vi har identifierat 3 stycken brytningar mellan de olika stegen i processen: Baserat på skrivbordskartläggning av forsknings och innovationsprocesser samt intervjuer Analys av Forskning, Utveckling & Innovationsprocessen 8 1. Gränssnittet mellan forskning och nyföretagandet 3. Gränssnittet mellan konceptualisering och praktiskt användning av kunskapen 2. Gränssnittet mellan forskning och kunskapsspridning

9 Olika beroende på projekt men ofta 6 månaders rapportering. Pengar hålls inne om inte krav uppfylls. Ansvaret ligger på Videncenter, som har samarbete med universiteten. Det finns 500 personer som arbetar med att översätta information och sen föra ut resultatet via lokala rådgivare och utbildning Behovsinsamlingen används till att informera och påverka universitet och politiker för att därigenom främja strategisk forskning inom branschen. Detta används även för att påverka EUs forskningsprogram. Var 3-4 år så tillfrågas alla medlemmar viket forskningsbehov man har nu och vad de kan se 10 år framöver. Svaren samlas in, bearbetas och struktureras upp i teman Projekten följs upp på resultat och hur de kommuniceras. Det påverkar även de anställdas löneutveckling då förmågan att kommunicera är en av de parametrar som bedöms vid den individuella lönesättningen. Ungefär 20 % av omsättningen används till att kommunicera forskningsresultat. Forskarna är själva ansvariga för kommunikationen men får hjälp av kommunikationsavd Ex är kurser & konferenser Exkursioner, Utbildningsfilmer Webreportage, Kunskap Direkt Var 4e år tas det fram ett 4-årigt ramprogram med input från omvärldsanalys, personal, rågivandeexperter samt externa inspiratörer. Årsvis prioriteras projekt utifrån ramprogramet utav de ”rådgivande grupperna” som består av intressenter, samarbetspartners och myndigheter. Landbrug & Fødevarer Skogforsk 9 Benchmark – hur gör andra?

10 -utdrag från Landbrug & Fødevarers koncernstrategi 2011-2013 kunskap är en förutsättning för ett konkurrentskraftigt lantbruk det är viktigt att L&F besitter den senaste kunskapen inom området den offentliga finansieringen av lantbruks- och livsmedelsforskning ska öka från 7% till 10% av den totala offentliga forskningsfinansieringen kunskapscenter främsta uppgift är att förse de lokala avdelningarna med den senaste kunskapen från både dansk och internationell forskning : ”Skogforsk ska tillföra svenskt skogsbruk tillämpbara kunskaper, tjänster och produkter som bidrar till ett lönsamt, hållbart bruk av skogen, så att näringens konkurrenskraft stärks och viktiga samhällsmål uppnås” -Skogforsk ”Skogforsk ska tillföra svenskt skogsbruk tillämpbara kunskaper, tjänster och produkter som bidrar till ett lönsamt, hållbart bruk av skogen, så att näringens konkurrenskraft stärks och viktiga samhällsmål uppnås” -Skogforsk ”Utbildning, forskning och innovation är centrala fundament, som ska förverkliga Svenskt Näringslivs vision om en intressegemenskap kring företagsamhet och målet att nå en högre tillväxt. Våra företag måste kunna konkurrera med nya, innovativa produkter, tjänster och processer. Detta för att förbli konkurrenskraftiga i en globaliserad värld, präglad av allt snabbare förändringar. ” -Svenskt Näringsliv Exempel på andra organisationers målsättning med forskning och innovation ” Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning.” Vision 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning

11 Sid 11 | Lantbrukarnas Riksförbund Slutsater från den internationella utredningen Stora förändringar har genomförts inom flertalet länder Institutsforskningen viktig i många länder men ej i Sverige ”Akademiseringen” har varit stark men är nu ifrågasatt Koppling till rådgivning/kommersialisering varierar Statlig finansiering dominerar starkt

12 Sid 12 | Lantbrukarnas Riksförbund Reflektioner från utredningen Svensk jordbruksforskning omfattande, men vikande Betydande fokusförflyttning har skett Institutsfrågan? – Titta på SkogForsk SLF unikt Frivilliga avtal Branschöverskridande Bra samarbete med staten Arbetar ”forskningsrådsliknande” Litet kansli