Kultur i och utanför MR MR, Relativism och Mångfald Åsa Wahlström Vt 2011.

En presentation över ämnet: "Kultur i och utanför MR MR, Relativism och Mångfald Åsa Wahlström Vt 2011."— Presentationens avskrift:

1 Kultur i och utanför MR MR, Relativism och Mångfald Åsa Wahlström Vt 2011

2 Kultur(1), kultur(2), kultur(3), kultur(4) Kultur inom MR: rätten till kultur (instrumentalism) 1.Materiell kultur 2.Kreativt skapande 3.Levnadssätt (”total way of life”) (see Stavenhagen 2001, se även Smith, Rhona K.M. (2007) Textbook on International Human Rights) Kultur utanför MR: antropologi idag (konstruktivism) 4. konstruktivism (process, fluiditet, omtvistad) (Merry 2003, Riles 2006, Cowen, m.fl., Wilson)

3 Instrumentalism Kultur i internationell rätt: instrumentalism Förutsägelseinstrument, inte att lagar beskriver “verkligheten” Laghypoteser inte sanna eller falska – lämpliga eller ej Kulturteorier inom MR kan inte göra anspråk på att beskriva hur världen ”är”

4 Realism, Essentialism Den upplevda verkligheten: realism I vardagslag tror vi att det finns en materiell verklighet, som är oberoende av om vi upplever den eller ej Essentialism: Kön, sexualitet, ”ras”, etnicitet (Irobfolket), Häxeri (Kinshasa, Acornhoek) ”Finns” oavsett kontext

5 Konstruktivism Filosofi: Kunskap konstrueras i förhållande till kontext Varje människa konstruerar sin verklighet Förnimmelsen och förståelsen ger inga trogna avbildningar av omvärlden Sociologi - Social konstruktivism: Allmänbegrepp (typ kultur) och värden är konstruktioner Identitetspolitik, feminism, gay rättigheter “man föds inte till kvinna, man blir det”

6 Att jämföra äpplen och päron Kultur i internationell rätt = äpplen Kultur i hur någon upplever det och Kultur i hur antropologer teoriserar det = päron

7 Rätten till kultur i den allmänna förklaringen ”Envar har rätt att fritt taga del av samhällets kulturella liv, att njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess förmåner. Envar har rätt till skydd för de moraliska och materiella intressen som härröra från varje vetenskaplig, litterärt eller konstnärligt verk till vilket han är upphovsman.” Artikel 27 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

8 Rätten till kultur i internationella konventioner När FN:s allmänna förklaring om de MR skulle omarbetas till folkrättligt bindande dokument fick rätten till K uttryckligen utrymme i: FN:s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: Art 15: rätten att deltaga i det kulturella livet, om rätten för den enskilde att åtnjuta fördelarna av vetenskapens framsteg och om skydd för konstnärligt skapande. Men även: om hur rättigheterna ska upprätthållas och om vikten av internationellt samarbete på området.

9 Rätten till kultur i internationella konventioner, forts. Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna skyddar på många sätt utövandet av kultur i minst lika hög grad som IKESKR: Rätten till religion och skyddet för mötesfrihet och yttrandefrihet Minoritetskyddet, Art. 27 (ger upphov till kollektiva rättigheter för särskilda grupper i samhället, till skillnad från övriga art. i båda konventionerna)

10 Art 27 IKMPR ”I stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter skall de stater som tillhör sådana ej förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sig av sitt eget språk”

11 Rätten till kultur i internationella konventioner Betoning på individuella rättigheter och dess företräde framför kollektiva för att undvika konflikt mellan dem (se vidare Klum 2000 http://www.humanrights.se/upload/files/2/Fondens%20publikationer/Ratten%20till%20kult ur.pdf.) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor art. 2(f) försöker komma åt problemet: Konventionsstaterna skyldiga att ”vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att ändra eller upphäva gällande lagar och förordningar, sedvänjor eller bruk som innebär diskriminering av kvinnor”

12 Exemplen visar på olika uppfattningar om kultur Inte tydliga i texterna, används löst i allmänhet Tre olika begreppsuppfattningar inom rätten till kultur: 1.Materiell kultur (culture as capital) 2.Kreativt skapande (culture as creativity) 3.Kultur som totalt levnadssätt (culture as a total way of life)

13 Materiell kultur(1) Mänsklighetens/en grupps samlade materiella arv– inklusive föremål, artfakter, monument, byggnader… Rätten till kultur: individers jämbördiga möjlighet att ta del av dessa föremål (Staffan Lundéns föreläsning) Rätten till kulturell utveckling – anses gå hand i hand med ekonomisk utveckling: infrastruktur=tillgång, resurser=mer grejor (böcker, museum, bibliotek, skydda kulturella platser, minnesmonument) – människan utvecklas som individer i samhället och mänskliga samhället kan blomstra (Art 27, allmänna förkl.)

14 Kreativt skapande(2) Process/resultat av mänskligt skapande Upphovsmannens/kvinnans rättighet att skapa, uttrycksfrihet… En författare ska ha frihet att skriva böcker, en vetenskapsman ska ha frihet att forska, alla ska kunna ta del av den skapade kulturen Fokus på elit/finkultur Salman Rush vs klottraren som bötfälls (graffitti vs klotter, kulturministern Sverige)

15 Kultur 1 och 2 Handlar främst om rätten att skapa och konsumera kulturella produkter (art. 15 allmänna förklaringen) och ta del av detta kulturella liv (art. 27 allmänna förklaringen)

16 Kultur som totalt levnadssätt(3) (seder, uppfattningar och värderingar) Summan av de materiella och själsliga aktiviteter och produkter som skapas av en viss social grupp i samhället och som innebär att de kan urskiljas från andra, liknande grupper Kultur ett sammanhängande, slutet värderingssystem med symboler och beteendesätt. Reproduceras och återkommer. Ger fingervisning och mening för beteende och social relationer. Dock även föränderlig, UNESCO. Antropologer E. Tylor (”that complex whole which includes knowledge, belief, art, morals, law, custom, and any other capabilities and habits acquired by man as a member of society”) (Primitive Culture, 1871) och C. Geertz meningsskapande ”web of meaning”

17 Kultur i MR(3) ”Institutionella element av kultur är relativt lätt att fastställa: skola, museer, bibliotek, religiösa byggnader. Vad är mer problematiskt är påverkan av mindre påtagliga aspekter på resten av samhället, särskilt där kulturen är en minoritet” ”Att pröva en stats överensstämde med artikel 27 kan göras objektivt. Den fysiska förverkligandet av rättigheter är mest framträdande: minoritets skolor, kyrkor och museer. Statens positiva eller negativa främjande av kulturen är en nyckelfråga. I huvudsak vad som krävs är ett bevis på att ett samhälles kultur inte lider av statliga förtryck.” (Smith 2001: 309)

18 Eriksen 1993, Merry 2003 Eriksen: Vanligaste sätt att se på kultur bland antropologer idag. Merry 2003: 1940/50-talets antropologiska kulturbegrepp som fått stort genomslag inom MR.

19 Kultur 3 Människor världen över bär på många tusentals urskiljbara kulturer I vissa fall delar de flesta av ett lands befolkning en gemensam kultur, i andra finns det ett varierande antal olika kulturer. Omstritt hur många existerande kulturer, samt vilka som ingår i dem. Förändras genom tiderna, men bibehåller distinkt kulturell identitet. Risk för essentialism: kultur och etnicitet ngt man föds in i och aldrig kommer ifrån, ngt som existerar oberoende av sociala sfären och sociala aktörers agerande (Stavenhagen 2001)

20 Kultur 3, forts. En grupps etniska/kulturella identitet beror inte på innehållet i den, utan de sociala gränsdragningar som människor definierar – medlemskap i en gupp bestäms av människor själva och detta förändras (F. Barth 1969). Rätten till kulturell identitet: varje kulturell grupp har rätt att bibehålla och utveckla sin specifika kultur ”Individen bibehåller sin personlighet genom sin kultur, därför innebär respekt för individuella skillnader rätten till respekt för kulturella skillnader” (Herskovitz, m.fl.) Rätten till kultur: rätten att vara annorlunda/ha annorlunda värderingar Art 29 African Charter: ”Positive African values”

21 Merry 2003 Om kultur förstås så här så betyder det att kulturrelativism måste försvara varje värdering och trosuppfattning till varje pris. Inte konstigt då att MR ses i motsats till kultur i internationell rätt (se exempel på detta Smith, Rhona K.M. (2007) Textbook on International Human Rights) Kultur=tradition och ofta destruktiv tradition (även Okin)

22 Kultur som sedvänja Mänskliga rättighetskommittén tillstår att art. 27 i den allmän. förkl. ger utrymmer för ”anpassningen av traditioner till modernt levnadssätt och försäkra utvecklingen av teknologi” ( Mahuika v New Zealand http://www1.umn.edu/humanrts/undocs/547-1993.html) ”rätten att njuta av sin egen kultur ska inte bevaras intakt till varje pris. Människans historia visar att teknologisk utveckling har medfört olika förändringar till existerande levnadssätt och därigenom påverkat en kultur. Sannerligen, en grupps vägran att ändra sina traditionella levnadssätt kan begränsa ekonomisk utveckling i samhället i stort” (Smith, Rhona K.M. (2007) Textbook on International Human Rights, s. 309-310)

23 Tolkningen görs av staten Konventionerna talar inte om hur grupper ska definieras och hur principer ska tolkas (inte behöva vara del av minoritet, möjlighet att assimileras i majoritetsbefolkningen)

24 Kitok v Sverige 1985 Ivan Kitok, svensk medborgare, same minoritet, född 1926: Sverige bryter mot art. 1 och 27 Int. Konv. Medborgerliga och politiska rättigheter Kitok tillhör samisk familj som har haft renskötsel som livsföring i över 100 år. Har civil rättighet att utföra denna, samt till land och vatten i Sörkaitum sameby (fungerar som kooperativ). Kitok förlorat medlemskap i kooperativ efter att ha arbetat med annat i 3 år - icke-medlem har inte rätt till land och vatten. Sverige ville minska antalet renuppfödare, därför beslutade de att om inte arbetat med det i 3 år, inte längre dessa rättigheter CCPR Human Rights Committee 1988: Sverige rätt för att de bejakar minoritetens välfärd som helhet. Kitok rätt till föda upp renar, jaga och fiska, men inte som kollektiva rättigheter (se http://www.unhchr.ch/tbs/doc.nsf/%28Symbol%29/d9332db8dfce2f63c1 256ab50052d2ff?Opendocument)

25 Kultur och instrumentalism Tittar på olika artiklar i olika konventioner för att bedömma individens kollektiva och individuella rättigheter (äpplen) Uppfattningen om kultur något annat (päron) Eller?

26 Merry 2003: uppfattningen av kultur som statisk tradition är inbygd i nutida global MR diskurs Politiska rörelser som kampen mot FGM/kvinnlig oskärelse förstärker den här uppfattningen av kultur. Sedvänjan har fått enorm uppmärksamhet i ”väst” och i delar av Afrika. Man vinner på att tala om seden i termer av gammal traditionell kultur, samt föreställningar av afrikansk barbari och islamisk kvinnoförtryckande ideologi

27 Merry 2003, forts. Förnekar inte den fysiska smärtan och lidande innebär, även argument om kvinnors underordning... Men noterar global upptagenhet med denna specifika sedvana på bekostnad av annat: ojämlik tillgång till utbildning och arbete, till rent vatten och tillräckligt med mat, och hur arvsrätt kan diskriminera mot kvinnor

28 Kultur främst som hinder för kvinnors rättigheter Många MR dokument, t.ex. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, kultur som hinder för kvinnors rättigheter Kulturbegreppet inte diskuterat och utvecklat, men uppenbarligen = traditionella sedvänjor och religion – ansvaret ligger på trosuppfattningar och värderingar På bekostnad av att påpeka lokal/global politisk, ekonomisk och strukturell marginalisering

29 Avsäga sig ansvaret Att skylla kulturen för förluster och brister som kvinnor, minoriteter, m.fl. drabbas av är en lockande ideologi för de som yrkar på neoliberal globalisering: Globala konflikter och bristande ekonomisk och social jämlikhet skylls på de andras kultur – rika länder inte ansvariga. Och: gör “dem” underlägsna: misshandel i europeiskt land, inte europeisk kultur, men FGM i Sudan är afrikansk kultur

30 Kultur och konstruktivism Kultur som obunden, omtvistad, kopplad till maktrelationer. Inte bara tankesätt och värderingar, även praktisk handling, vanor, sunt förnuft. Ngt mera flytande, Omvistat och föränderliga värderingar och handlingar, än vad som ryms i tanken om kultur som tradition. Kultur är effekten av historiska influenser, snarare än evolutionistisk utveckling. Dess gränser är flytande, meningar omtvistade, och samhällsinstitutioner och politisk ekonomi hjälper till att producera mening. Hybriditet och kreolisation, inte enhetlighet och konsekvent. (Merry 2003: 22) (m.fl.)

31 Merry, forts. Historisk och dynamisk skildring med plats för social agens: kultur skapar människan, människan skapar (förståelsen av) kultur. kultur angår inte bara området tro och värderingar, men också relationer som skapas genom institutioners aktiviteter, politiska strukturer och juridiska föreskrifter. (Vi måste granska vem som konstruerat/r kulturella uppfattningar som legitimerar våld mot kvinnor och vem som vinner på det. Vi måste ifrågasätta vems kulturella föreställningar and värderingar som är priviligerade och varför)

32 FN möten är djupt genomsyrade av kultur De tror de håller på med juridik och lagar, men sysslar faktiskt med att skapa kultur: Definierar könsroller En NGO tar upp ett problem, det tas upp i ett internationellt MR möte, man diskuterar och kommer fram till gemensamma formuleringar av vad problemet innebär och består i, kanske blir konvention, i den grad länder inkorporerar den varierar, rapporter till kommittéer, shadow reports, o.s.v.

33 Riles 2006 om Merry 2003 Forskat om internationella rättighets-jurister Medvetna om problemen, essentialism, o.s.v. De sysslar med instrumentalism för att kunna utföra sitt arbete. Betyder inte att de är okunniga om kulturbegreppet från konstruktivistiskt perspektiv Merry pratar om ”MR kulturen” som ett totalt levnadssätt, själv instrumentalist Riles: jag studerar dem, men teoriserar inte om den som Merry… ”cirkling back” (konstruktionism i forskningspraktiken?)

34 kultur(5) (5) kultur som ett analytiskt verktyg för att förstå kultur 1,2,3 ( se Cowen m.fl. 2001 Culture and Rights: anthropological perspectives. Introduktion på: http://assets.cambridge.org/97805217/93391/sample/9780521 793391ws.pdf)

35 Varför nr 5 (förståelse av kultur i termer av konstruktivism som analytiskt verktyg)? FÖR: Cowen mfl: använda kunskapen om att kultur bäst förstås/teoriseras i egenskap av konstruktivism (nr 3) Inte behöva slänga ut teoretiskt begrepp bara för att kultur ofta omtalas i termer av essentialism i praktiken Egentligen inte så krångligt – handlar bara om hur man kan studera kultur i MR sammanhang i termer av konstruktivism (Merry 2003 vs Riles 2006) Ingen större skillnad mellan 3 o 4 (4.5 vs. 5?) EMOT: Kultur är för inbundet i romantikens språkbruk, för mycket ideologiskt bagage för att kunna användas som ett analytiskt verktyg Det är klarhet vi behöver, inte obestämdhet (t.ex. Eriksen 2001, Kuper 1999)