Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet. Uppdraget bör resultera i en för staden gemensam målbild som beskriver en socialt hållbar utveckling och.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet. Uppdraget bör resultera i en för staden gemensam målbild som beskriver en socialt hållbar utveckling och."— Presentationens avskrift:

1 - Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

2 Uppdraget bör resultera i en för staden gemensam målbild som beskriver en socialt hållbar utveckling och som är integrerad med motsvarande ekologiska och ekonomiska målbilder. Den gemensamma målbilden bör utgöra stadens långsiktiga mål för uthållig utveckling och tillväxt. Sociala bestämningsfaktorer som stödjer en social hållbar utveckling bör utarbetas. Planeringsarbetet skall vid behov korrigeras så att en socialt hållbar utveckling stimuleras.

3 Uppdraget bör resultera i en för staden gemensam målbild som beskriver en socialt hållbar utveckling och som är integrerad med motsvarande ekologiska och ekonomiska målbilder. Den gemensamma målbilden bör utgöra stadens långsiktiga mål för uthållig utveckling och tillväxt. Sociala bestämningsfaktorer som stödjer en social hållbar utveckling bör utarbetas. Planeringsarbetet skall vid behov korrigeras så att en socialt hållbar utveckling stimuleras. När blev samhällsplanering så liktydigt med fysisk planering?

4 Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt sätt att leda som att planera och genomföra all verksamhet i Göteborg Socialt hållbar utveckling måste vara ett nyckelbegrepp i all samhällsplanering

5 Målen i budget 2015 där Social resursnämnd är processägare Alla göteborgare ska ha goda livschanser Skillnader i hälsa och välbefinnande mellan socioekonomiska grupper och olika delar av staden ska minska

6 Varför ska vi utjämna skillnader i hälsa? Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap ”Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala”. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap

7 Vad bör vi fokusera på? 1.Ge varje barn en god start i livet. Grunden för all mänsklig utveckling läggs i barndomen. Det som händer under tidiga år med början i mammans mage har konsekvenser för skillnader i hälsa genom hela livet. 2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren. Utbildning ger en mängd fördelar av betydelse för hälsan. Därför är det centralt att förbättra förutsättningarna till att skaffa sig utbildning i lägre sociala grupper. 3. Skapa förutsättningar för arbete. Här handlar det om att minska sociala skillnader i tillgången till arbete och exponering för olika ohälsosamma arbetsförhållanden. En grund för bra levnadsstandard och ekonomisk trygghet. 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. Målet är att människor skall ha en bostads-, boende- och närmiljö som bidrar till minskade skillnader i hälsa.

8 Kan man bygga bort segregation?

9 Kan man bygga in segregation ?

10 Varför samlas minoriteter på vissa platser eller i vissa stadsdelar?

11 Spelar segregationen någon roll? Ett teoretiskt exempel: fattigdomens geografi

12 Två fördelningsmönster av 100 fattiga över fyra stadsdelar Det är väl belagt att fattigdom medför olika slags sociala problem och att segregationen sorterar livschanser. Den geografiska fördelningen av fattigdom har därför en hel del med fattigdomens konsekvenser att göra, såväl för de fattiga som för omgivningen. Massey & Denton, American Apartheid, Jämn fördelning2. Ojämn fördelning

13 …..Florida underskattar vreden som utanförskapet väcker… ”Ingen vill vara pittoresk kuliss till den kreativa klassen” (David Harvey, geograf, Floridakritiker)

14 Var finns politiken för framtidens stadsbyggande och stadsutveckling?

15 I Sverige har vi en glesbygdspolitik men ingen stadspolitik. Vi har en jordbruksminister men ingen stadsbyggnadsminister […] det saknas en politik som omfattar frågor av betydelse för den stora majoritet av människor som bor och arbetar i städer och samhällen. (2008)

16 Sverige behöver en nationell stadspolitik i syfte att främja och ge förutsättningar för en utveckling av hållbara städer, den ska utgå ifrån och stödja den kommunala och regionala nivån i deras arbete. (2010)

17 Brundtlandkommissionen Hållbar utveckling – en utveckling som möter dagens behov utan att hindra framtida generationers möjligheter. (Jfr talesättet: Kom ihåg att vi inte har fått ärva den här världen av våra förfäder utan fått låna den av våra barn!) Hur får man in ännu ej födda människor i dagens beslutsfattande?

18 Climate Change – Social Justice ”Vi kommer aldrig att lösa klimatfrågorna om vi inte löser rättvisefrågorna”

19 Hållbarhetsdimensionerna – balans?

20 Om vi ska planera i vetskap om de tre dimensionernas betydelse, vilka kommer att bli ovänner?

21 Internationella studier av hur lokala och regionala regimer förhåller sig till hållbar utveckling i den faktiskt förda politiken pekar i riktning mot att det sällan sker någon balansering (mellan hållbarhetsdimensionerna). Snarare är det så att när lokalt entreprenörskap och ekonomisk tillväxt skall främjas bortses det från ekologiska effekter (se t ex Bulkeley & Betsill 2005). När det gäller sociala förhållanden så antas de ofta med automatik förbättras genom att tillväxten ökar. I de fall de tre dimensionerna uppmärksammas i den lokala politiken tenderar de att utvecklas var för sig.

22 …men däremot kunde konstateras att institutionaliserade samarbeten mellan stad, region, stat, marknad och intresseorganisationer över en längre tid, hade en positiv betydelse för utvecklande av en sammansatt syntes.

23 Mandat?

24 Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning […] Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

25 Målen för storstadspolitiken: - att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt; storstadspolitiken bör därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom storstadsregionerna som i övriga delar av landet. - att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. (Målbeskrivningen står kvar efter regeringsskiftet 2006.)

26 1 kap1 §: Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnads- förhållanden och en god och långsiktigt hållbar livs- miljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

27 Vem/vilka har ett uttalat ansvar för den sociala dimensionen i samhällsplaneringen?

28 3 kap 1§: Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen Från portalparagrafen: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlika levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhället.

29 3 kap 2 §: Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla Kunskap om människors levnadsförhållanden och vad som påverkar dessa

30 4 § […] Nämnderna skall medverka i samhällsplaneringen och tillsammans med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i staden. Nämndens medverkan skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden har uppdraget att systematisera dessa erfarenheter så att de kan utgöra ett stöd för strukturinriktade insatser i samhällsplaneringen, fält- och grannskapsarbete och uppsökande verksamhet samt åt allmänt inriktade insatser som information och åtgärder som verkar för den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Reglemente SDN

31 Stadens nya slogan inför 2021 ? Staden där vi läser för våra barn


Ladda ner ppt "- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet. Uppdraget bör resultera i en för staden gemensam målbild som beskriver en socialt hållbar utveckling och."

Liknande presentationer


Google-annonser