Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Håkan Nordlander, Sektion upphandling / Krisberedskap.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Håkan Nordlander, Sektion upphandling / Krisberedskap."— Presentationens avskrift:

1 1 VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Håkan Nordlander, Sektion upphandling / Krisberedskap

2 2 Nederbörd Temperatur Vind Flöden Isbeläggning Havsnivå Klimatfaktorer som bedömts påverka vägsystemet

3 3 I Vägverkets sammanställning är landet indelat i fyra klimatområden som i princip täcker Vägverkets regionindelning. Vägverkets regioner Indelning i klimatområden

4 4 SMHIs kartor för framtida scenarier har översatts till diagram för oilka klimatindex varje månad, exempel på temperaturkartorna från dec och juni, bilden till vänster visar perioden och de övriga är förändringskartorna.

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9 Bilden visar den observerade förändringen i medeltemperatur under vintern från perioden till enligt SMHIs faktablad nr 29 från oktober OBS, detta är alltså statistiskt medelvärde för 15 år och det jämförs med 30- årsperioden Detta innebär att när medelvärdet beräknas för hela nuvarande period ( ) kan resultatet vara annorlunda. Detta visar att vi redan nu har temperaturer omkring de beräknade för i Norrland. 61 Medel temp 30 år Medel temp 15 år 05

10 10 Frostdagar och antal dagar med snötäcke Norra Sverige

11 11 Mellersta Sverige Frostdagar och antal dagar med snötäcke

12 12 Sydöstra Sverige Frostdagar och antal dagar med snötäcke

13 13 Sydvästra Sverige Frostdagar och antal dagar med snötäcke

14 14 Nollgenomgångar = Antal dygn som max temp > -1 eller min temp < +1, dvs temperaturen är nära 0 °C +1°C 0°C -1°C Norra Sverige

15 15 Nollgenomgångar = Antal dygn som max temp > -1 eller min temp < +1, dvs temperaturen är nära 0 °C +1°C 0°C -1°C Mellersta Sverige

16 16 Nollgenomgångar = Antal dygn som max temp > -1 eller min temp < +1, dvs temperaturen är nära 0 °C +1°C 0°C -1°C Sydöstra Sverige

17 17 Nollgenomgångar = Antal dygn som max temp > -1 eller min temp < +1, dvs temperaturen är nära 0 °C +1°C 0°C -1°C Sydvästra Sverige

18 18 Nederbörd, relativ förändring i % i förhållande till perioden

19 19 Nederbörd, relativ förändring i % i förhållande till perioden

20 20 Nederbörd, relativ förändring i % i förhållande till perioden

21 21 Nederbörd, relativ förändring i % i förhållande till perioden

22 22 Regn, snö och avrinning (nederbörd minus avdunstning) mellan perioden och Norra Sverige

23 23 Regn, snö och avrinning (nederbörd minus avdunstning) mellan perioden och Mellersta Sverige

24 24 Regn, snö och avrinning (nederbörd minus avdunstning) mellan perioden och Sydöstra Sverige

25 25 Regn, snö och avrinning (nederbörd minus avdunstning) i mm/säsong mellan perioden och Sydvästra Sverige

26 26 Norra Sverige Förändring från till i temperatur (röd), nederbörd (blå) samt säsongsvisa förändringar i några övriga index Säsongsvärden, ej per månad. Säsonger är, Höst=SON, Vinter=DJF, Vår=MAM, Sommar=JJA

27 27 Mellersta Sverige Säsongsvärden, ej per månad. Säsonger är, Höst=SON, Vinter=DJF, Vår=MAM, Sommar=JJA Förändring från till i temperatur (röd), nederbörd (blå) samt säsongsvisa förändringar i några övriga index

28 28 Sydöstra Sverige Säsongsvärden, ej per månad. Säsonger är, Höst=SON, Vinter=DJF, Vår=MAM, Sommar=JJA Förändring från till i temperatur (röd), nederbörd (blå) samt säsongsvisa förändringar i några övriga index

29 29 Sydvästra Sverige Säsongsvärden, ej per månad. Säsonger är, Höst=SON, Vinter=DJF, Vår=MAM, Sommar=JJA Förändring från till i temperatur (röd), nederbörd (blå) samt säsongsvisa förändringar i några övriga index

30 30 Återkomsttider av dagens 100-årsflöden , lokal tillrinning, Källa: SMHI Förändring i medelårsavrinning, i förh. till , Källa: SMHI

31 31 Höjning 48 cm Höjning 88 cm Den förväntade höjningen av havnivån har i senast IPCCrapporten valts till mellan cm till 2090 för det klimatscenarium som ger de högsta temperaturökningarna. Ifrån tidigare beräkningar har SMHI gjort kartor som visar utvecklingen i Östersjön kompenserat för landhöjningen

32 32 Höjning 48 cm Höjning 88 cm Havsnivåhöjningarna ger höjning i de förväntade våghöjderna. De beräknade sk 100årsvågorna blir enligt dessa bilder vid de två havsnivåhöjningarna. Senaste IPCC på bör alltså betyda vågor ungefär enligt enligt bild 48 cm

33 33 Vägkroppen Troligen mindre spårbildning men marginell skillnad. Åtgärdsbehovet för ojämnheter antas minska med ca 10%. Ingen entydig slutsats om beständighet. Spårbildning Om vägkroppen och underbyggnad utsätts för stora vattenmängder ökar risken för deformationer från trafiken Detta kräver dyra åtgärder, reparation av spårbildning måste i regel göras på toppen med dyra beläggningsmassor eller upprivning av de översta lagren och ersättning med nya.

34 34 Drift- och Underhåll Oförändrad total kostnad för vinterväghållning Dyrare i norr och billigare i söder Avvattningen via diken mm kommer att bli viktigare i framtiden och kräva mer resurser

35 35 Våra Färjor Isvägarna kommer att försvinna. Höjd havsnivå kan innebära att färjelägen på Västkusten behöver byggas om.

36 36 Broar, temperatur och vind Temperatur - Nedbrytning av betong om vi saltar i norr - Nedisning av häng- och snedkabelbroar - Temperaturpåverkan på stora betongbroar - Träbroar Vindhastigheter - Vindlaster på stora broar - Trafikavstängningar - Skador på bron Högakustenbron i hård vind ca 32m/s

37 37 Broar, vattenflöden Höga vattenflöden - Dämning vid låga broar Oavsett vattendragets bredd - Broar över små vattendrag Intensiva regn på små avrinningsområden - Erosionsskador vid brostöd och broändar

38 38 Brobestånd i vatten SverigeSV Sverige (våtare) Broar över vatten Låga broar (≤ 0,5 m över HHW) Mycket låga broar (< 0,3 m över HHW) Broar över små vattendrag Låga broar över små vattendrag (≤ 0,5 m över HHW)

39 39 PeriodSpännviddKrav på fri höjd över;Anmärkningar HHWMW Alla0,3 m1,2 m1989 – 1994 fick rörbroar byggas med 0,5 m fri höjd över MW > 8 m 1) 0,7 m 0,3 m Inget kravI spannens mellersta hälft. I spannens yttre fjärdedelar. < 8 m 1) 0,3 m 0,0 m 0,7 m 0,3 m I spannens mellersta hälft. I spannens yttre fjärdedelar. 1) Tidigare var gränsen 5 m. Ändringen gjordes någon gång under femtiotalet. Efter 1988 har broar byggts med lägre krav på fri höjd över vatten än tidigare.

40 40 I västra Götaland och västra Svealand kommer skredsäkerheten redan på kort sikt att bli för låg. Några bilder från Munkedal

41 41 Ravinutveckling och ras i nipor längs Norrlandskusten.

42 42 Ras vid Enafors, västra Jämtland, 2006 Små vattendrag med intensiva flöden under kort tid Erosionsskador vid brostöd Erosionsskada i Lainio älv, Tornedalen, 1975

43 43 Några bilder från filmen om raset vid Enafors

44 44

45 45

46 46 Förslag till åtgärder för att anpassa vägtransportsystemet Kompetensuppbyggnad Utveckling Förändring av regelverk Befintliga anläggningar Djupstudier

47 47 Kompetensuppbyggnad Vi bör bygga upp egen kompetens i klimatfrågor så att kommunikation med forskare underlättas. I de teknikområden som berörs ska kompetens finnas för att beskriva och förebygga konsekvenser av klimatförändringen.

48 48 Utveckling Vägverket bör ta fram ett samlat utvecklingsprogram för området. Utvecklingen bör genomföras i samverkan med övriga väghållningsmyndigheter i Norden och med andra myndigheter i Sverige i lämplig omfattning. Särskild prioritet bör ges för utveckling av metoder och modeller för analys av risker orsakade av höga flöden och av skredrisker.

49 49 Förändring av regelverk Vid nybyggnad bör anläggningar dimensioneras för prognoser över framtida förändring av klimatet. Prognosperioder bör anpassas till förväntade tekniska livslängder Riskbaserade funktionskrav bör införas. Beslutskriterier för vilka risker som kan godtas för befintliga anläggningar behöver tas fram.

50 50 Befintliga anläggningar Områden som får högre risker ska beaktas vid inventering av risker. Hänsyn bör också tas till att de högsta riskerna ofta finns på det något mindre vägnätet. Förebyggande åtgärder bör utföras där risknivån inte kan godtas eller då åtgärderna kan motiveras samhällsekonomiskt.

51 51 Fördjupade studier Permanenta höjningar av grundvattennivåer och ökad varaktighet av höga grundvattennivåer. Behovsanpassad dränering kopplad till ett blötare klimat. Inverkan på yt-och grundvattens kvalitet kopplat till kraven i EU:s vattendirektiv. Kraftigt ökad nederbörd i sydvästra delen av landet. Vägverkets färjelägen på Västkusten. Höga flöden längs älvarna.

52 52 Redan påbörjade åtgärder för broar, trummor och vägslänter i vatten Riskbaserade funktionskrav för höga flöden Modernisering av krav på erosionskydd Modernisering av bestämning av dimensionerade flöden Avisningsteknik för häng- och snedkabelbroar

53 53 Förslag till fler åtgärder för broar Översyn av våra krav på fria höjder över vatten Utredning av broar med fri höjd < 0,3 m Utredning av broar med skador på erosionsskydden Temperaturpåverkan på stora betongkonstruktioner

54 Nationella transportplanen Satsning på klimatanpassningsåtgärder på drygt 40 miljarder fram till 2021 inom Trafikverket –riskreducerande åtgärder –Avvattning –Utökad drift (bl a dikesrensningar och vegetationsröjning) –FUD 54

55 Klimatanpassning av vägverkets DoU strategi SÄRSKILD SATSNING UNDER 2010 Kompetenshöjning/utbildning av regionalt klimatanpassningsansvariga, klimatanpassningsansvariga inom specialistområden samt vissa övrigt utpekade nyckelfunktioner Klarlägga behovet av förändringar i nuvarande regelverk och handledningar Klarlägga behovet av fördjupade analyser föranledda av klimatförändringarna 55


Ladda ner ppt "1 VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Håkan Nordlander, Sektion upphandling / Krisberedskap."

Liknande presentationer


Google-annonser