Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Supply chain och logistik i Globala Syd: fiskeproduktion över tid i Dinahican, Filippinerna Jerry Olsson Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Supply chain och logistik i Globala Syd: fiskeproduktion över tid i Dinahican, Filippinerna Jerry Olsson Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk."— Presentationens avskrift:

1 Supply chain och logistik i Globala Syd: fiskeproduktion över tid i Dinahican, Filippinerna Jerry Olsson Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk Geografi Handelshögskolan, Göteborgs universitet

2 Skapandet av och respons på ekonomiska möjligheter: I) Skapandet av ekonomiska möjligheter är beroende av: o Är resursregionens resurs efterfrågad i marknadsregionen, eller finns det potential efterfrågan? o I vilken omfattningen har den förbättrade transportlänken påverkat transporterna? o Hur lätt är det för producenterna i resursregionen att få tillgång till transporttjänster?

3 Skapandet av och respons på ekonomiska möjligheter, forts. II) Respons på ekonomiska möjligheter (aspekter att beakta): o Är lokalsamhället i resursregionen (el. utomstående investerare) intresserade av att utnyttja resursen? o Är lokalsamhället i resursregionen (el. utomstående investerare) kapabla att utnyttja resursen? o Går det att anta att utnyttjandet är vinstgivande: är vinsten högre än om investeringen hade gjorts i en annan resurs i resursregionen?

4 Fysiska barriärer i studieområdet och fiskresurser i Filippinerna Filippinerna Arkipelag Dåligt utvecklad transportinfrastruktur och elförsörjning Kraftig utfiskning Studieområdet Bergskedja i väster (Sierra Madre) Hav i öster (Stilla havet) Flod utan broförbindelse (t.o.m. 2002) i norr (Agos river) Mangroveträsk i söder Monsun- och tyfonperioden Endast en väg in till studieområdet

5

6 Vägsituation i vissa Sydöstasiatiska länder LandTotal väglängd (mil)Belagd väg (%)Befolkning 2007 (miljoner) Filippinerna Indonesien Malaysia Thailand Vietnam

7 Vägsituationen i Filippinerna VägklassificeringLängd (mil)Belagd väg (%) Nationella Arterial Secondary Provinsiella Stad70577 Kommun By (barangay) (59 % av totalen)7 Totalt

8 Överföring av gods till järnväg inte att tänka på

9

10

11

12

13

14 ”The name of the game” i fiskesektorn Leverera så mycket fisk som möjligt, så ofta som möjligt och så snabbt som möjligt året runt.

15 Transportapparatens betydelse för fiskesektorn ”Delays and low travel speed = unfresh fish and low selling prices. No delays and high travel speed = fresh fish and high selling prices” (HR No. 70, Dinahican, 2001).

16 Problemet med att matcha fordon, is och landad fisk på samma gång Om fisk och is var tillgängliga men inte fordon så förstördes fiskens kvalitet. Om fisk och fordon var tillgängliga men inte is kunde ingen leverans ske då leveranstiden översteg fiskens färskhet. Om is och fordon var tillgängliga men ingen fisk p.g.a. osäkerhet i landad fisk kunde ingen leverans ske. Om is, fordon och fisk var tillgängliga var leveranserna fortfarande ofta spolierade p.g.a. dålig väginfrastruktur, speciellt under monsunperioden. Utfall: mycket lite interaktion och handel.

17 Utvecklingen inom fiskesektorn i fiskebyn Dinahican, Filippinerna 1936: Vägen mellan Famy–Infanta öppnas för motortrafik (63 km). Tidigt/mitten 1960-talet: – Befolkning ca i början av 1960-talet. – Överflöd av fisk även längs med kusten. – Små finmaskiga fiskenät och enkel rev och krok. – Byteshandel (barter system). – Fisk börjar så smått levereras till Manila i bussar. – Mellan 1963–1968 hyrs 1 jeepney in för fiskleveranser (ägaren är fiskhandlare i Manila). – Fisk levereras till Divisoria och Roxas Boulevard, Manila. Slutet 1960-tal till mitten 1970-talet: – Första produktionsanläggning för is. – Första privatägda motorfordonet 1968 (jeepney, lastkap. 30 fisklådor, 50 kg. per låda = 1,500 kg). – Små motoriserade fiskebåtar. – Första rurala banken – Från byteshandel (barter system) till oligopol/sukisystem. – Fortfarande överflöd av fisk längs med kusten. – Fisk börjar levereras till Malabon, Manila (landets största fiskmarknad) under tidigt 1970-tal. – 2 nya privatägda motorfordon i mitten av 1970-talet. – Fisheries decree 1975.

18 Malabon Roxas Blvd. Divisoria Mkt. Vägen till studieområdet Risk för hälsa och liv att äta fisken (utsläpp ind. & jordb.) Kallsupar rekommenderas inte (utfiskat) Notera lokalisering av hamnar och flygplatser

19 Slutet 1970-tal till slutet av 1980-talet: – Plan på att bygga motorväg mellan Marikina (förort Manila) – Infanta slutet 1970-talet. – Utfiskning i Filippinerna uppmärksammas mer och mer tidigt 1980-tal, främst kustfisket. – Immigranter börjar anlända i Dinahican (omlokalisering av fiskekunskaper). – Fortfarande oligopol/sukisystem. – Medelstora fiskebåtar mitten av 1980-talet. – Beslut att uppgradera vägen mellan Famy–Infanta – Nationell bankreform i slutet av 1980-talet (tillgång till kapital ökar) talet: – Local Government Code 1991 (decentralisering från central till lokal nivå). – Mellan 1993–1995 uppgraderas vägen mellan Famy–Infanta (63 km. lång nationell väg). – 1996 öppnar första public calling centret, 1997 privata telefoner i Infanta town proper. – Fiskeagenter börjar tillhandahålla kapital för investeringar i produktionsmedel. – Avancerad handrevfiske, stora nät & fiskebåtar, habong, bojer början/mitten av – 1996 introduceras den första lätta lastbilen (lastkap. max. 60 fisklådor, 50 kg. per låda). – Fiskmarknaden går från oligopol/sukisystem mot konkurrens omkring 1996/1997. – invånare – Fisheries Code 1998.

20 1:a omgångens migranter 2:a omgångens migranter (kedje-migration)

21 Vägförhållanden mellan Famy–Infanta före och efter 1995 VägförhållandenFöre 1995Efter 1995 Längd (km.) Vägklassificering Vägbeläggning Vägskick Beläggningsform: Bredd (meter) Lutning Kurvor 63 Nationell Grus Dålig till usel – 4–6 Väldigt skarp 468 med skarpa krökar 63 Nationell Asfalt Bra 80 mm. AC, 170 mm. bas, 150–180 mm. grundbas m. vägren Skarp 178 rätade kurvor

22 Förändring i fordonsrelaterade kostnader och transporttid efter uppgraderingen av vägen mellanFamy – Infanta 1995 VariabelFörändring efter 1995 Bränslekonsumtion i liter (jeepney) Underhåll/reparationskostnader Däckbyte (2 däck vid varje byte) Transporttid (enkel väg Manila 145 km.) 35% minskning (genomsnitt) 44% minskning (genomsnitt) Från 1 till 1½ i månaden till varannan eller var 3:e månad Halvering (från 7 – 8 timmar till 3,5 – 4 timmar)

23 2000–2009: – Den kommunala hamnen uppgraderas till högre kapacitet – Fortfarande ’open access policy’, svaga institutioner. – Utfiskning längs med kusten början av 2000-talet. – Planer på att uppgradera fiskhamnen till en regional hamn 2007 (7 stycken i landet). – Kustfisket i det närmaste helt utfiskat – Byggandet av vägen mellan Marikina–Infanta 50% färdig. – invånare 2009.

24 Antalet fiskebåtar och motorfordon, ägda av respondenter i Dinahican 1990–2001, fördelat på storlek och fordonstyp År FiskebåtarMotorfordon (HFs) SmåMediumStora Totalt Jeepney Lätt lastbil Totalt HFsHRsHFsHRsHFs

25 Genomsnittlig landning per stor fiskebåt i hamnen under goda väderförhållanden 1990–2004 (ton) Notera: stora båtar som inte ägdes av dinahicanbor inkl. t.o.m År Januari–FebruariMars–AugustiSeptember–December

26 Efterfrågan/intervening opportunity/överfiske Väginvestering Transportkostnad, tillförlitlighet, lastkapacitet Garanterade leveranser till fiskagenter i Manila Tillgång till kapital (lättare/billigare) Investeringar (båtar/ fordon/utrustning/is) Tryck på resurser: befolkning, båtar, utrustning Ökad produktion, syssel- sättning, konkurrens, inkomster Resursuttömning Kustfiske: Ja. Havsfiske: Nej Relativt läge vs. konkurrenter/marknader förbättrades Open access/brist på implementering av lagar Regional fiskhamn Marikina–Infanta vägen Förbättrad tillgänglighet till havs (ökad rumslig vidd)

27 Marikina-Infanta highway

28 Sammanfattning Transportinfrastrukturinvesteringar har – möjliggörande (enabling) kvaliteter, – en frigörande (releasing) roll, – och kan påskynda en socioekonomisk process, som antingen inte startat ännu eller som har startat men med en låg hastighet. Genererar inte tillväxt/utveckling på egen hand (förutom i exceptionella situationer).

29 Hemtenta: generell information Utlämning: kl. 8:00 den 1/11 Inlämning: senast kl. 24:00 den 2/11 Hemtentan skickas som bifogat dokument till Times New Roman, storlek 12 och enkelt radavstånd används. Omfattning 2010: 7 frågor (2 x 5 långfrågor, 1 x 3½ mellanfråga, + 4 x 2 kortfrågor). Full poäng 21½. VG (80%) = 17 poäng, G = (50%) 11 poäng, U = (<50%). 2 längre frågor: Max 2 sidor per fråga. Ett fullständigt svar ska dels inkludera det som presenteras i litteraturen, dels en disk./analys som visar förståelse om samband och problem. 1 mellanfråga: Max 1 sida. Ett fullständigt svar ska dels inkludera det som presenteras i litteraturen, dels en kortare diskussion/analys. 4 kortare frågor. Respektive fråga besvaras mycket kortfattat, max ½ sida per fråga. Vid inskickandet av hemtentamensdokument: – Svar till resp. fråga ska börja på ojämn sida: fråga 1 börjar på sid. 1, fråga 2 på sid. 3, fråga 4 på sid. 5 osv. – Kurslitteratur och föreläsningsanteckningar används för att besvara frågorna. För full poäng på långfrågorna ska minst två källor från kursens litteraturlista användas.

30 Exempel på långfråga: Miljöarbetet inom logistikområdet kan delas in i 4 nivåer. Redovisa i) de fyra områdena, ii) vad som inkluderas inom de två nivåerna som har en mer geografisk karaktär, samt iii) diskutera vad som försvårar arbetet inom dessa två. Exempel på kortfråga: Förklara begreppen time- och cost-space convergence samt vad dessa har inneburit generellt för utvecklingsländer och perifera regioner. Dubbelkolla att Ert personnummer finns på SAMTLIGA INSKICKADE SIDOR! Ni ska INTE skriva Ert namn någonstans på tentamen, endast PERSONNUMMER! Hemtenta: generell information


Ladda ner ppt "Supply chain och logistik i Globala Syd: fiskeproduktion över tid i Dinahican, Filippinerna Jerry Olsson Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk."

Liknande presentationer


Google-annonser