Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kvalitativ analys - tolkning av texter 2010-11-23 Inga Wernersson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kvalitativ analys - tolkning av texter 2010-11-23 Inga Wernersson."— Presentationens avskrift:

1 Kvalitativ analys - tolkning av texter 2010-11-23 Inga Wernersson

2 Vad betyder ”analys”?  En analys (av grekiska: analysis, upplösning) är det att dela upp till exempel ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig. (Wikipedia)grekiska  analys (grekiska ana´lysis 'upplösning', 'lösning', av ana´ 'upp' och ly´ō 'lösa', 'lösgöra'), verklig eller tänkt uppdelning av något i dess olika beståndsdelar; grundlig, uppdelande undersökning. Motsats: syntes. (NE)syntes

3 Från ”analys” till ”teori”  Datamaterial analyseras = granskas, värderas och tolkas i sina detaljer  Strävan är generell (i någon mening) kunskap/förståelse av helheten (social ordning, mening, upplevelse etc)  Analys handlar om att förstå delarna för att förstå helheten (och helheten för att förstå delarna) /Hermeneutisk cirkel, men samma princip gäller också andra ansatser./

4 Vad analyseras = bryts ner i sina beståndsdelar, undersöks och sätts ihop? Olika typer av ”texter” - Dokument av olika slag, ”primärtexter” som tillkommit oberoende av forskaren - ”Texter” som skapats av/genom forskaren o Transkriptioner av intervjuer/samtal o ”Öppna svar” i t ex enkäter o Beskrivningar av observerade företeelser (fältanteckningar, dagböcker, logböcker)

5 Silverman om dokument jmf forskarens empiri s 154 ”The model is : the document claim X, but we can show that Y is the case. According to this approach documents are to be used as a resource for social scientists in order to get a better overall picture of how a social institution operates.” ”If we take the constructionist position, our concern is rather with how such documents are assembled and evalutated. In this sense, we are interested in texts as topics not as resources...”

6 Exempel (Getahun Abraham: Educating for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive schools. 2010) I Sydafrika efter apartheid har utbildnings- organisationen förändrats från att ha bestått av olika system med olika läroplaner för olika ”rasgrupper” till att konstrueras som ett enhetligt system för alla. Detta beskrivs i policydokument. Den faktiska (materiella) situationen är att villkoren för skolor i olika områden varierar dramatiskt. Skolor med övervägande vita elever tenderar att ha mer resurser än skolor med övervägande svarta elever. Dokumenten kan analyseras som data snarare än riktlinjer

7 Fördelar med dokument  Innehållsrika/”täta” – (ofta) mer bearbetade, genomtänkta och med utvecklad avsikt jmf ”tal”  Relevans/betydelse/effekt – dokument (bl a) är (ofta) utformade för att påverka  De är ”sociala fakta” – skapade för social funktion  De är lättillgängliga, protesterar inte och ställer (oftast) inga etiska krav

8 Innehållsanalys – kvantifiering av textinnehåll  Välj relevanta texter och gör ev. urval om det finns många  Konstruera ett kodschema/kategorier som är teoretiskt grundade och relevanta för texterna  Pröva, revidera och förtydliga kodningsregler.  Testa reliabiliteten t ex genom att se på sambandet mellan olika kodares resultat  Koda hela materialet och fastställ reliabilitet  Gör en datafil för statistisk analys

9 Exempel Litteraturanknutna artiklar i Svenskläraren perioderna 1970-74 respektive 1975- 79 (H. Román: Skönheten och nyttan. 2006) 1970-19741975-1979S:a 1Ämnet i sin helhet113445 2Litteraturundervisning21315 3Epik, epikundervisning000... 11Lässvårigheter, lästräning358 12Läromedel246 13Skapande verksamheten91120 S:a4691137

10 Narrativ (vilken berättelse finns i texten?)  Vad är innehållet i berättelsen?  Vilka är aktörerna i berättelsen?  Hur är historien upplagd?  Vilken funktion har historien?  I vilket sammanhang berättas den?  Till vilken genre hör historien?

11 Vision och värderingar Göteborgs universitet 2010 Måldokumentet Göteborgs universitet 2010, antogs av universitetets styrelse 2004-09-16. Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. En kreativ och spännande mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i vid kontakt med samhället. Ett universitet - flera traditioner Med sitt läge, mitt i en stor stad nära havet får Göteborgs universitet en del av sin identitet. Det kommer att gälla 2010 liksom då verksamheten tog sin början i slutet av 1800- talet. Närheten till stadens liv vitaliserar Göteborgs universitet och bidrar till att forma dess karaktär. Högskolan som utgjorde grunden för universitetet tillkom i spänningsfältet mellan obundna studier och praktisk samhällsnytta. Sambandet mellan kunskap och allmän nytta liksom senare visionen om ett universitet mitt i staden har förbundit det akademiska livet i Göteborg med övriga samhället: handeln, industrin, kulturlivet. Karaktären har förstärkts genom de högskolor och institutioner som under 1900-talet blev viktiga delar av dagens universitet. Integritet och kvalitet Samtidigt har ett universitet sin egenart som autonom institution. Frihet i fråga om forskningens och utbildningens former och inriktning är en livsprincip för universitet. Vi tillgodoser bäst omvärldens behov när vår verksamhet är moraliskt och intellektuellt obunden av politiska, ideologiska och ekonomiska grupperingar och präglas av ett kritiskt förhållningssätt. Ett universitet har kritiskt sanningssökande som kärnan i sin verksamhet. Ett ständigt ”varför?” är det viktigaste tankeinstrumentet. Kvalitet främjas av en hög integritet och av en inre demokratisk organisation. Forskningens och utbildningens kvalitet är ett universitets mest värdebeständiga kapital. Den måste ständigt vårdas och prestationsmål sättas utifrån grundläggande kvalitetskrav. Långsiktig kunskapsuppbyggnad går före kortsiktig nytta. Göteborgs universitet skall ytterligare stärka sin kvalitet genom en kreativ samverkan mellan olika vetenskaper. Arbete över traditionella ämnesgränser ökar våra möjligheter att besvara vetenskapliga och konstnärliga grundfrågor.

12 Etnografisk analys – sätter in texten i ett socialt sammanhang  Hur är texter skrivna?  Hur läses de?  Vem har skrivit?’  Vem läser?  I vilket syfte?  När?  Med vilken effekt?  Vad är uppmärksammat?  Vad är uteslutet?  Vad tas för självklart?  Vad verkar författaren ta för självklart avseende läsaren?  Vad behöver läsaren veta för att förstå texten?

13 Ur GU’s Klimatstrategi 2010 - 2015 Bakgrund Göteborgs universitet har en målsättning om ökad internationalisering, en målsättning som kan vara svår att kombinera med minskade utsläpp från resande. Vikten av att synas på den globala arenan i vetenskapssammanhang, och att närvara fysiskt vid konferenser och andra sammankomster, kan inte nog understrykas. Därför har planerandet av resor i tjänsten särskilt stor betydelse. Hänsyn till miljöpåverkan, arbetsmiljö och kostnadseffektivitet måste vägas in i denna planering. Med denna klimatstrategi manifesteras en viljeriktning om att större hänsyn ska tas till miljöpåverkan i planerandet av resor. Göteborgs universitet ligger redan idag i framkant i arbetet med minskad klimatpåverkan och ger upphov till jämförelsevis låga utsläpp. Göteborgs universitets klimatstrategi är ett sätt att behålla denna position som en aktör med låga utsläpp och ständig förbättring inom miljö- och klimatarbetet. Göteborgs universitet driver sedan länge frågor som är högaktuella om Sverige ska nå det nationella miljömålet om begränsad klimatpåverkan och samtidigt behålla konkurrenskraften. Att verka för det hållbara samhället och agera därefter har ett högt symbolvärde och är viktigt för att få en bred gemensam uppslutning med övriga ledande universitet för att förhindra den globala uppvärmningen. Forskarna vid universitet har arbetat med klimatfrågor under lång tid, exempel på sådana områden är ”Priset på framtiden”, “Skall man koldioxidkompensera?”, “Minskad tropisk avskogning”, “Kostnader och effekter på koldioxidmarknaden”, “Havets försurning – det nya miljöhotet“, “Institutionella förutsättningar för framgångsrikanpassning till klimatförändringar i utvecklingsländer” och “Rättvis och genomförbar klimatapassning”. En rad åtgärder som redan genomförts eller som pågår sker i linje med universitetets klimatmål. Fastighetsavdelningen arbetar med energifrågan, ITservice arbetar med e-möten, videokonferenser och servereffektivisering, Serviceavdelningen arbetar med bilpool och klimatsmart mat, Personalavdelningen med resor och Ekonomiavdelningen med inköpssamordning och transporter. Den globala medeltemperaturen får enligt FNs klimatpanel IPCC inte stiga mer än två grader över förindustriell nivå och för det krävs att halten av koldioxid i atmosfären reduceras till en nivå under 350 ppm. Om inte temperaturökningen kan begränsas till två grader över förindustriell nivå ökar risken dramatiskt för irreversibla klimat-relaterade konsekvenser så som smältande polarisar, höjd havsnivå och stora förändringar i skogs- och jordbrukssystem. De länder som släpper ut minst växthusgaser per capita är de som drabbas hårdast av den globala uppvärmningens konsekvenser. Att verka för att minska klimatpåverkan och att ta ansvar för de utsläpp av växthusgaser som verksamheten ger upphov till är således en fråga om global rättvisa.

14 Diskursanalys  Texten som text står i fokus – inriktad på sociala språkliga praktiker (hur man talar om något motsvarar hur man konstruerar något)  Talet ses inte som en representation av vare sig inre eller yttre verklighet – det är ”tal”/konstruktion  Samma fenomen kan beskrivas på många sätt - människor antas därmed vara motsägelsefulla – man förväntar och söker inkonsekvenser  Man söker inte finna (entydiga) mönster  Utsagor – skriftliga som muntliga – är kontextberoende

15 Exempel Angerd Eilard (2009). Förändrade könsmönster i grundskolans läseböcker. ”Läseböckerna i undersökningen betraktas som exempel på de tidiga skolårens läromedel och i förlängningen som en del av innehållet i undervisningen. Texterna ses som multimodala sociala konstruktioner av det omgivande samhället inklusive dess normer, ideal och värderingar. Detta betyder att både den tryckta texten och illustrationerna räknas som text. Text och bild ses då som skilda textuella uttryckssätt eller modaliteter[1], vilka tillsammans utgör och analyseras som samverkande delar av en (multimodal) helhet, såsom också läsaren tar del av dem (jfr Kress & van Leeuwen, 2001). De resultat som presenteras här, har alltså genererats ur både text och bild, ibland som komplement till varandra, andra gånger i kontrast. Vidare innebär utgångspunkten ovan även att texterna i sin tur är (re)producenter av rådande samhällsideal (Jfr Selander, 1988; 1996). Alla texter ses som delar av en specifik samhällskontext och ett ömsesidigt historiskt förlopp, där texterna formas av men också är med och formar histo­rien (Svensson, Josephson & Selander, 1996).[1] [1] Begreppet modalitet känns igen från grammatiken och används av den kritiske lingvisten och diskursanalytikern Norman Fairclough (1995; 2003) för att beskriva en texts varierande uttryckssätt, inte bara med hjälp av de modala hjälpverben som tänkt, önskat, faktiskt osv., utan även t.ex. såsom explicit/implicit eller formellt/informellt tilltal. I detta sammanhang kan alltså även text och bild ses som skilda modaliteter.”

16 Silvermans ”tre trådar” - Betydelsen av en klar analytisk ansats - Relevansen av teori - Vikten av detaljerad analys

17 Teori  En grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. Teori används ofta synonymt med lära för att beteckna ett väletablerat kunskapssystem, men kan också användas för att understryka den hypotetiska karaktären hos en grupp påståenden ("Detta är ännu bara en teori"). Teorier kan vara helt deduktiva, såsom i matematik och logik, eller empiriska om de åtminstone delvis är baserade på vår sinnliga erfarenhet.  Komplex vetenskaplig slutsats och förklaringsmodell, alternativt system av desamma. I motsats till i dagligt tal används ordet "teori" inom vetenskapen inte som en nära synonym till ordet "gissning", utan en teori är tvärtom den starkaste sannolikhetsgrad som kan nås inom vetenskapen.

18 KVALITATIV OCH KVANTITATIV METOD (från del I)  Kvalitativ och kvantitativ är inte bara två olika metoder. De rymmer också helt olika vetenskapsteoretiska antaganden. Vi kan urskilja åtminstone tre viktiga skiljepunkter:  Kvalitativ metod har en induktiv syn på förhållandet mellan teori och metod. Kvantitativ har en deduktiv syn.  Inom den kvalitativ metoden vill man förstå den sociala verkligheten sådan som personerna själva upplever den. Inom den kvantitativa metoden vill man förklara mänskligt beteende.  Inom kvalitativ metod företräder man en konstruktivistisk ståndpunkt. Enligt detta synsätt är kulturer och organisationer inte på förhand givna entiteter som de sociala aktörerna inte förmår påverka. Den sociala verkligheten skapas istället i samspel mellan flera olika aktörer. Inom kvantitativ metod företräder man en objektivistisk ståndpunkt. Man menar att den sociala verkligheten finns ”där ute” och är åtskild från de som är inbegripna i konstruktionen av den. Mitt tillägg: Här kontrasteras kvalitativ mot kvantitativ metod för att tydliggöra olika sätt att se på vetenskapligt arbete, kunskap och världen. Men – om man undersöker hur forskare som räknar och forskare som inte räknar kommer skillnaden att bli mycket mera oklar.


Ladda ner ppt "Kvalitativ analys - tolkning av texter 2010-11-23 Inga Wernersson."

Liknande presentationer


Google-annonser