 Turism som fenomen dök först upp genom ”The Grand Tour”, som sägs vara grunden för resandet och den moderna turismen. ”The Grand Tour” var bildningsresor.

En presentation över ämnet: " Turism som fenomen dök först upp genom ”The Grand Tour”, som sägs vara grunden för resandet och den moderna turismen. ”The Grand Tour” var bildningsresor."— Presentationens avskrift:

1

2  Turism som fenomen dök först upp genom ”The Grand Tour”, som sägs vara grunden för resandet och den moderna turismen. ”The Grand Tour” var bildningsresor för unga och förmögna, d.v.s. ”ett resande som utvecklades i den europeiska vetenskapliga andan” redan i mitten av 1500-talet fram till mitten av 1890- talet (Andersson- Cederholm 1999:37)

3  Turism, internationellt sett den största näringen inom den globala ekonomin räknat i antalet sysselsatta.  Idag den snabbast växande näringen i världen  Inom en tioårsperiod väntas det internationella resande fördubblas  Turism och besöksnäringen används nu alltmer flitigt som strategi för lokal/regional utveckling inom kommuner och län.  Med besöksnäringen kommer många för samhället positiva effekter som utveckling av infrastruktur, bevarande av natur, kultur mm

4  Omsätter i Sverige 252 MRD  Fritidsresenärer svarar för 43%  Resenärer från utlandet för 37%  Exportvärde, utländska besökares konsumtion, 93,6 Mrd vilket är mer än det samlade exportvärdet av järn och stål samt svenska personbilar tillsammans  Fler sysselsatta i Sverige än Volvo AB m. dotterbolag, Ericsson, Volvo Personvagnar, Scania, Husqvarna, Sandvik, Skanska, Saab(koncernen)

5  7,5 % av svenska hushålls konsumtion är turism  3,1% av Sveriges totala BNP  1,8 miljoner gästnätter till utlandet  9,9 miljoner resor på fritiden med övernattning till utlandet  11,7 miljoner resor totalt med övernattning till utlandet  Fritidsresenärer spenderar mer och affärsresenärer mindre

6  Mest pengar spenderar(2009) turisterna på varuhandel, 41,5 % eller 104,5 Mrd.  Därefter kommer boende och restaurangnäringen med intäkter på 73,5 Mrd eller 30%.  Transportsektorn står för 50,6 Mrd eller 20%.  Kultur, rekreation på 15 Mrd, en av de minsta men snabbast växande sektorerna. Det är denna sektor som bidrar med den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt.

7  Man skiljer mellan besökare, turister och dagsbesökare  Turism- människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning på kortare tid än för ett år för fritid, affärer eller andra syften.  Omfattar all konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet.  Turismnäringen är ett samlingsbegrepp som utgörs av summan av de verksamheter i olika branscher (så som t.ex. rese-, hotell- och flygbranschen) som är riktade till och konsumeras av människor när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning.

8  Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrens- kraftig turistnäring som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet

9 Produktion Konsumtion Plats för möte Producenterna ställer material till för fogande Bilden av platsen och förutsättningarna konstrueras. Hårda värden: infrastruktur, boende, marknadsföring Besökaren producerar sin egen upplevelse under själva konsumtionen. Besökarens upplevelse är beroende av den bild som förmedlas, Förväntningar och själva upplevelsen på plats. Mjuka värden: förbrukningen eller utövandet av upplevelsen, genomförandet eller utövandet av aktiviteter, boende, mat mm Turismens konsumtions- och produktions process. (Från Aronsson 2002: 16-18)

10  Platsens och aktivitetens attraktionskraft som samspelar med företagen och blir en avgörande omständighet  Helheten avgörande- natur- och kulturmiljö, evenemang, infrastruktur etc.  Utvecklat samarbete mellan olika aktörer– en nödvändighet  Påverkas av beslut och förutsättningar inom många sektors- och politikområden

11 Besöksmåls infrastruktur: terminaler, organisationer, boenden, kaféer, enskilda företag, lokal trafik, lokaler, arenor, offentliga toaletter, hemsidor, kompetensutveckling,(utvärdera och säkra kvalitét) Vad är - tillgänglig infrastruktur - stödjande infrastruktur - önskvärd infrastruktur

12  Exportindustri som kan bidra positivt vid nationell och regional ekonomisk obalans inom handel, betalningsbalans och vid externt utbyte.  Turism ett medel för omstrukturering. Int: ex. England, Australien, m.fl. -fler olika jobbtillfällen -ger jordbrukare och landsorten en mer diversifierad inkomst. -underlag för förbättrad infrastruktur -en bredare bas för etablering, fortbestånd och expansion av lokal service -aktualiserar utveckling av regionala utvecklingsstrategier

13  Marknaden otillräcklig för att ta vara på alla inblandades intressen när det gäller turismutveckling  Ett sätt att skapa förutsättningar för att öka levnadsstandarden gm turismens ekonomiska fördelar.  Bidrar till att utveckla infrastruktur och härigenom tillskapa rekreationsmöjligheter för både boende och turister  Tillförsäkrar att det som erbjuds vid besökplatserna också gagnar hela området.  Leder till framtagandet av utvecklingsprogram som samordnas med de kulturella, sociala och ekonomiska mål som landet och den lokala nivå har fastlagt  Optimera besöksnyttan

14  Identifiera frågor och möjligheter  Sätta mål, prioritera  Samla, tolka data  Förbereda planer  Framtagande av koncept för att förbereda planer  Utvärderar potentiella effekter som planerna har och implementerar program för olika områden  Granskar och genomför planer och program  Utvärderar effekter

15  Visionen - vad vill vi göra  Långsiktiga målsättningar  Tillgängliga resurser  Mätbara mål  Tidssatta kriterier för måluppfyllelse- benchmarks, indikatorer, standarder

16  Turism som respekterar lokala kulturella och eniska traditioner och värderingar  Tillfälle till utveckling av turismindustri gm beslut av den lokala nivån med stort stöd från frivilliga och deras direkta medverkan.  Turism som ekonomisk viktig näring  Teman och evenemang som attraherar turister kan stödjas och utvecklas av det lokala samhället

17  Identitet- hur vi skapar mening för oss själva utifrån vår erfarenhet- man tillhör en fysisk plats.  Identiet har starka rötter till historien.  Globaliseringen medverkar till en förstärkning av regioner, lokala perspektiv och kulturell identiet på lokal nivå.  Vi ser idag ett ökat intresse för platsens särart, framför allt ur en kommersiell utgångspunkt eller i marknadsförings- syfte(placemarketing) för vissa yrkeskategorier, företag och för turism.

18  Fungerar som resurs för identitetsbyggande, näringsliv och attraktivitet  Kultur skapar (enl. Svensson och Adolfsson1995) turistattraktioner, lokal stolthet och är en källa för kreativitet.  Under slutet av 1900-talet har turismen utvecklats till en av de största industrierna och kultur och kulturarv är en del av detta.  Kultur och kulturarv har fått en roll i samhället som utvecklingsresurs och betydelsefull ingrediens i den upplevelseindustri som växer fram.  Turismen idag är fokuserad på upplevelser och på platser där turister kan samla olika sociokulturella verkligheter och erhålla kulturellt kapital.  De regioner som lyckats bevara kulturmiljö, byggnader, fornlämningar, hantverk och tradition har lyckats väl med turismen(Renzog 1999)

19  Identitet- hur vi skapar mening för oss själva utifrån vår erfarenhet- man tillhör en fysisk plats.  Identiet har starka rötter till historien.  Globaliseringen medverkar till en förstärkning av regioner, lokala perspektiv och kulturell identiet på lokal nivå.  Vi ser idag ett ökat intresse för platsens särart, framför allt ur en kommersiell utgångspunkt eller i marknadsföringssyfte(placemarketing) för vissa yrkeskategorier, företag och för turism.  Kultur och kulturarv viktig resurs för regional utveckling, identitetsbyggande näringslivs- utveckling, och turism

20 Identitet Kultur Näring Trivsel Attraktivitet

21  Destination= ”geografisk plats till vilken en person reser”  En turismdestination som geografiskt område av varierande territoriell skala där turism är den dominerande aktiviteten från efterfrågesidan (turister) och från utbudssidan (infrastrukturs- och sysselsättningsperspektiv)  Länder, regioner, städer och andra områden besökta av turister. Under året betjänar dessas skönhetsvärden de boende och de arbetande på platsen men vid en viss tid eller under hela året har de tillfälliga användare- turister.  Hur viktig varje geografisk enhet är bestäms av tre faktorer: attraktivitet, skönhetsvärde och tillgänglighet. = destinationens turismkvalitet

22  Några kulturella, fysiska och sociala karaktäristika som skapar regional identitet  Tillräcklig turisminfrastruktur för att stödja turismutveckling. Infrastruktur inkluderar nyttigheter, affärsservice, och annan social service som är nödvändig för att stödja turismnäringen och klara olika behov.  Turismregionen skall vara större än en kommun eller en attraktion.  Regionen skall innehålla existerande attraktioner eller potential att stödja utvecklingen av tillräckliga attraktioner som drar turister

23  Turismregionen skall ha kapacitet att stödja en turismplaneringsorganisation och marknadsföringsinitiativ för att leda och uppmuntra framtida utveckling.  Regionen skall vara tillgänglig för ett stort befolkningsunderlag. Tillgängligheten kan vara per väg, flygtrafik eller passagerarbåttrafik

24  Komplex och multidimensionell produkt som baseras på en variation av resurser, produkter, serviceinnehåll, och olika ägarskap  Andra ekonomiska eller sociala aktiviteter vilka kan vara komplement till eller vara i konflikt med de varierade formerna av turism.  En värdkommun  Offentliga myndighet (er) med ansvar för planering och ledning  En aktiv privat sektor

25  En destination är inte bara platser för turismkonsumtionen, de är också platser där invånarna bor, arbetar, och har fritid och till vilken den har en hög samhörighetskänsla med och ett ”ägarskap”- en känsla för platsen= subjektiv, personlig, emotionell samhörighet och personliga relationer med platsen

26  Platsmarknadsföring= att skapa en plats för att tillfredställa sin målgrupps behov  Strategisk platsmarknadsföring som förstärker upplevelsen, investeringsviljan och besöksvärdet  Framgångsrika destinationer måste också tillfredställa sin kommuns behov för ett klara dess ekonomi långsiktigt. ”Det som är bra för besökarna är bra för dess invånare”  Man måste kunna övertala, medla, förhandla och kunna lagstiftning och regler. Kräver processledning –samarbetsförmåga.

27  Utvecklingen av en kommuns/regions identitet är en avgörande konkurrens- faktor. En kommuns/regions gemensamma ”varumärke”, image allt viktigare i ett större sammanhang - även för turismen.  Helhetssyn nödvändig men kräver mer av interna och extern samverkan samt långsiktighet och samsyn i strategiska frågor.  Ledarskapet och kompetensen är avgörande för framgången.