Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Riksrevisionen Effektivitetsrevision - Oförbrukade forskningsbidrag HfR Tammsvik 11-12 november 2010 Nina Gustafsson Åberg 2010-11-121.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Riksrevisionen Effektivitetsrevision - Oförbrukade forskningsbidrag HfR Tammsvik 11-12 november 2010 Nina Gustafsson Åberg 2010-11-121."— Presentationens avskrift:

1 Riksrevisionen Effektivitetsrevision - Oförbrukade forskningsbidrag HfR Tammsvik november 2010 Nina Gustafsson Åberg

2 Varför granska?  Snabb och kraftig ökning av oförbrukade bidrag.  Oförbrukade externa forskningsbidrag tecken på ineffektivt resursutnyttjande. – Verkar tar längre tid att omsätta bidragen i forskning idag än tidigare. – Oförbrukade bidrag är inte en likviditet.  Revisionsfrågor – Har lärosätena säkerställt att de har kapacitet att ta emot beviljade forskningsmedel från externa finansiärer och garanterat att medlen används som planerat? – Har regeringen följt upp och säkerställt att de medel som avsatts till forskning kommit i bruk som planerat?

3 Begreppet oförbrukade bidrag  Med oförbrukade bidrag avses externa forskningsmedel, men i vissa fall även donerade medel som får användas till forskning, som vid en viss tidpunkt betalats ut till ett lärosäte, men som lärosätet ännu inte har bokfört som en intäkt.  Periodiserade oanvända bidragsintäkter som ska användas under kommande år

4 Redovisning av intäkter  Den redovisningsprincip som lärosäten och andra statliga myndigheter använder innebär att intäkter av bidrag i resultaträkningen inte är liktydiga med de medel som faktiskt har betalats in till lärosätet det aktuella redovisningsåret.  Gör det svårt att på ett enkelt sätt följa alla externa intäkter till forskning ett visst år.  Möjligt att få ut informationen ur ekonomisystemet – men är inte lätt för avnämare att genomföra

5 Utvecklingen av forskningsfinansiering  2009 uppgick de totala intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå till 29,7 miljarder.  Basanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå uppgick till 12,9 miljarder  Intäktsförda externa forskningsbidrag uppgick till 13,2 miljarder kronor  Basanslaget har sedan 2004 ökat med 4 procent i reala priser och intäktsförda bidrag har ökat med 14 procent.  Stor del av ökningen av intäktsförda bidrag har skett mellan 2008 och

6 Totala intäktsförda medel för forskning, basanslag och intäktsförda forskningsbidrag , miljarder kronor i 2009 års pris

7 Utveckling av undervisande och forskande personal  2009 fanns cirka undervisande och forskande personal.  Mellan 2002 och 2009 ökade gruppen med nästan 10 procent.  Men mellan 2003 och 2005 sjönk antalet anställda.  Förskjutningar i personalgruppens sammansättning har skett. – 33 procent fler professorer mellan 2001 och – Gruppen ”annan undervisande och forskande personal” har ökat med 48 procent

8 Undervisande och forskande personal vid alla lärosäten uppdelat på yrkeskategori

9 Visstidsanställda  76 procent av annan undervisande och forskande personal var visstidsanställd  35 procent av all undervisande och forskande personal var visstidsanställd Dubbelt så mycket som på övriga arbetsmarknaden.

10 Utveckling av oförbrukade bidrag  Oförbrukade bidrag som redovisas i lärosätenas årsredovisningar har ökat från 5,5 miljarder år 1997 till 12,8 miljarder  Ökning med nästan 130 procent i reala termer.  Under samma period ökade de oförbrukade bidragen med 33 procent i reala termer.  Alla lärosäten utom två har mer oförbrukade medel 2009 än  Det är ingen självklarhet att lärosäten med ungefär lika mycket externa bidrag har lika mycket oförbrukade bidrag

11  Forskningsråden överrepresenterade bland oförbrukade bidrag. 24 procent av intäktsförda bidrag från råden, 34 procent av oförbrukade bidrag var från råden.  Bidrag från privata företag förbrukas i samma takt som de kommer in.  Privata icke-vinstdrivande organisationer har förbättras. Intäktsförda bidrag 22 procent, oförbrukade 29 procent

12 Skattade inbetalade och intäktsförda bidrag för forskning och forskarutbildning vid lärosäten samt oförbrukade bidrag , mdkr i 2009 års pris

13 Varför ökar oförbrukade bidrag?  Mer medel till forskning. – Ökade inbetalade externa bidrag leder till ökade oförbrukade medel. Regressionsanalys ger positiv och signifikant samvariation. Men kan bara förklara en liten del. – Även visst stöd för att förändringar i basanslagets storlek påverkar oförbrukade bidrag. – Korrelation mellan volymen oförbrukade bidrag och volymen intäktsförda externa forskningsbidrag. Lärosäten med mycket externt finansierad forskning har större mängd oförbrukade bidrag

14 Varför ökar oförbrukade bidrag?  Starta projekt – Rekrytering. – Samarbete och miljöbyggande med lång startsträcka. – Sena besked om beviljade bidrag. – Oförbrukade bidrag uppstår inte bara första året

15 Varför ökar oförbrukade bidrag?  Forskares arbetsvillkor och arbetstidens planering. – Andel forskning i arbetstiden oförändrad. – Arbetstidens planering. – Fler forskare har fler än ett forskningsprojekt. – Föräldraledighet och sjukdom

16 Varför ökar oförbrukade bidrag?  Faktorer som skapar osäkerhet för lärosätet, institutionen och forskaren. – Mer otrygga anställningsförhållanden. – Svårt att planera för framtiden.  Lärosätenas rutiner för uppföljning av projekt.  Ny redovisningsmodell som momentan broms


Ladda ner ppt "Riksrevisionen Effektivitetsrevision - Oförbrukade forskningsbidrag HfR Tammsvik 11-12 november 2010 Nina Gustafsson Åberg 2010-11-121."

Liknande presentationer


Google-annonser