Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström

En presentation över ämnet: "Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström"— Presentationens avskrift:

1 Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström bjorn.sundstrom@skl.se

2 Likvärdiga förutsättningar kräver inkomstutjämning

3 Varför kostnadsutjämning? Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnadsskillnader

4

5 Kostnadsutjämningens delmodeller

6 Kostnadsutjämningens delmodell för Äldreomsorg - nuvarande system -Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och 2005. -Aktuella indikatorer (240 grupper) -Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) -Kön (man/ kvinna) -Civilstånd (gift/ ogift) -Yrkesbakgrund -Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) -Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd

7 Kostnadsutjämningens delmodell för Äldreomsorg - kommitténs förslag -Uppdelningen på kön tas bort. Motivet är att skillnader mellan könen i huvudsak fångas upp av variabeln civilstånd. -Antalet åldersgrupper begränsas till tre; 65-79, 80-89 och 90+. -Skillnader i vårdbehov givet ålder och civilstånd: -Idag används yrkesbakgrund, men problem med data. -Har prövat att använda de äldres inkomster som har ett tydligt samband med hälsan, men vissa kommuner avviker för mycket. -Föreslår istället en korrigering för skillnader i dödlighet. Bakgrunden är att vårdbehoven är som störst de sista levnadsåren. Mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och +1140 kr/inv. -Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd och etnicitetstillägg kvarstår.

8 Förändringar i äldreomsorgsmodellen (kr/inv)

9 Avvikelse mellan faktisk kostnad och vad utjämningssystemet ger

10 Vad är problemet nu och framöver?  Vi lever allt längre demografisk obalans  Vi blir allt rikare kraven ökar  Kraven ökar ekonomisk obalans  Alla ska ha samma standard  200 av 290 kommuner krymper  För många kan personal- och kompetensförsörjningen bli ett problem  Kommun- och regionstrukturen är inte riggad för att klara alla utmaningar  Ej heller gällande lagstiftning

11 Andel invånare över 65 år 2005-2050

12 Befolkningsförändringar

13 Äldreomsorgens kostnader efter ålder och civilstånd

14 Boendeformer enligt IBF (institutet för bostads- och urbanforskning) Exbo Gambo Kombo Mambo Vedbo Delsbo Fågelbo Förbo Gråbo Krylbo Närbo Sambo Svärbo Särbo Turbo Gravbo

15 Den demografiska utmaningen Befolkningsutveckling i lokala arbetsmarknader Andel sysselsatta inom äldreomsorgen Källa: SCB samt Svenska Kommunförbundets långtidsutredning

16 Bruttonationalprodukten (BNP) 1950- Miljoner kr, 2000 års priser

17 Demografiskt tryck och offentlig konsumtionsökning per år 1950-2000

18 Det långsiktiga behovet av kommunalskatt Källa: Svenska Kommunförbundets långtidsutredning Kommunala framtider (år 2002)

19 Äldreomsorgen har fått stå tillbaka till förmån för övriga välfärdstjänster i kommunerna (prestationer jämfört med demografiskt behov)

20 Behovs- och kostnadsutveckling (övrig verksamhet i kommunsektorn)

21 Hur klara det framtida välfärduppdraget?  Fler i arbete  Begränsad skattehöjning  Alternativ finansiering  En effektivare verksamhet  Utjämning  Se upp med reformer och rättigheter!  Ett minskat välfärdsåtagande  Kommunal samverkan/kommunsammanläggningar  Ett boende anpassat för äldres behov

22