Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Likabehandling, jämställdhet, jämlikhet Pia Götebo Johannesson, Fil Dr GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen E-post:

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Likabehandling, jämställdhet, jämlikhet Pia Götebo Johannesson, Fil Dr GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen E-post:"— Presentationens avskrift:

1 Likabehandling, jämställdhet, jämlikhet Pia Götebo Johannesson, Fil Dr GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen E-post: Likabehandling Röntgensjuksköteskeprogrammet

2 Styrdokument Vad är diskriminering? Vägledning vid förekomst av diskriminering och trakasserier Några aktuella aktiviteter och projekt

3 Vad utgår vi från? Likabehandlingsperspektiv – juridiskt perspektiv - handlar om lagarnas förbud mot diskriminering. Jämlikhetsperspektiv – ideologiskt perspektiv, rättvisa, politik - handlar om alla människors lika värde. Jämställdhetsperspektiv – strukturellt perspektiv - relationer mellan könen. Mänskliga rättigheter – individuellt perspektiv - alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella. De gäller över hela världen, oavsett land, kultur eller sammanhang.

4 Styrdokument Högskolelagen (2001:1265) Proposition 2001/02:15 Den öppna högskolan Diskrimineringslagen 2008:567 Göteborgs universitets likabehandlingspolicy 2007-

5 Diskrimineringslag (2008:567) Diskrimineringslagen (2008:567) trädde i kraft Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och trakasserier och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringslagen omfattar tio samhällsområden varvid samhällsområdena undervisning och arbetsliv innefattas i universitetets verksamhet. Lagen omfattar både sökande till en anställning, anställda och sökande till utbildning samt andra som deltar i universitetets utbildningar.

6 Förutom områdena utbildning och arbetsliv är diskriminering förbjuden inom följande samhällsområden: Handel med varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet) Anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis marknader, mässor eller konserter) Hälso- och sjukvården Socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag Socialförsäkringssystemet (Försäkringskassans tjänster) Statligt studiestöd Värnplikt och civilplikt Offentlig anställning

7 Hur definieras diskrimineringsgrunderna enligt Diskrimineringslagen? kön: att någon är kvinna eller man, könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

8 Vad avses här med diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktion att diskriminera

9 Direkt diskriminering kan sammanfattas som att lika fall behandlas olika. Det innebär att en enskild person missgynnas genom att behandlas sämre än hur någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

10 Indirekt diskriminering innebär att en enskild person missgynnas genom tillämpning av bestämmelser, kriterier eller förfaringssätt som framstår som neutrala men som i praktiken särskilt missgynnar personer av ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder Det innebär till exempel att arbetsgivaren inte får ställa generella krav på arbetssökande eller arbetstagare som missgynnar personer med funktionshinder. Undantaget är om de särskilda kraven är en förutsättning för att kunna genomföra arbetsuppgifterna. Ett annat exempel är om högskolan ställer krav på särskilda förkunskaper som inte är nödvändiga för utbildningen och som utestänger någon.

11 Trakasserier Med trakasserier avses ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel på trakasserier kan vara stötande och förlöjligande kommentarer och skämt, eller andra uppträdande som av den enskilde uppfattas som kränkande. Det är den enskildes uppfattning som är avgörande för i vad mån ett uppträdande är att uppfattas som kränkande.

12 Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker en student eller arbetstagare. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar och bilder som är sexuellt anspelande och nedvärderande. Sexuella trakasserier skiljer sig från vanlig flirt genom att de är ovälkomna. Det är den som är utsatt som avgör vad som är kränkande och vad som gör att arbets- och studiemiljön känns otrygg.

13 Instruktion att diskriminera Om högskolans ledning skulle uppmana en anställd att missgynna en student eller sökande är det en instruktion att diskriminera. Förbud mot repressalier Det är också förbjudet att utsätta någon som har gjort en anmälan för repressalier, dvs. att hämnas en anmälan.

14 Kränkande särbehandling, mobbing, trakasserier, psykiskt våld… Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse 1993:17 definierar begreppet kränkande särbehandling som återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda anställda och studenter på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens eller studiegruppens gemenskap. Dessa företeelser kallas i dagligt tal vuxenmobbning, psykiskt våld, social utstötning eller trakasserier och har alltmer framstått som särskilda problem i arbetslivet.

15 När är det ”mobbing” och när är det ”diskriminering”? För att bli omfattad av diskrimineringslagstiftningen måste missgynnandet eller den kränkande särbehandlingen har ett samband med den utsattas kön, etniska tillhörighet, religion, trosuppfattning, funktionshinder, sexuella läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck.

16 Ansvar Rektor har det yttersta ansvaret för att lagen efterlevs på Göteborgs universitet. Förvaltningschefen, dekaner, överbibliotekarien, prefekter/motsvarande är ansvariga på fakultets- respektive institutionsnivå/motsvarande. Dessa har utredningsskyldighet på respektive nivå så snart hon/han får kännedom om eventuella missförhållanden. Samtliga anställda har dock givetvis skyldighet att efterleva lagarna. Får du som anställd kännedom om att en student upplever sig diskriminerad eller trakasserad ska detta rapporteras till närmaste chef som har ansvar för att ärendet utreds. Det ankommer på varje institution/motsvarande att anslå lokala kontaktpersoner när det gäller ärenden kring diskriminering och trakasserier.

17 Handläggningsrutiner Göteborgs universitet rekommenderar att ärenden i möjligaste mån utreds och handläggs där missförhållandet har uppstått. Huvudsyftet är att få det kränkande beteendet att snarast upphöra.

18 Anmälan och utredning En student eller anställd kan vända sig till prefekten/motsvarande vid institutionen som första åtgärd. Vid utredningar är det viktigt att informera om rättigheter samt om rutiner vid utredningar. Utredningen ska ske skyndsamt, diskret och sakligt. Det är också viktigt att dokumentera utredningsförloppet (tjänsteanteckningar) samt göra en uppföljning av ärendet.

19 Anmälan och utredning, forts. Det är den som anmäler ett ärende avseende diskriminering som avgör om ärendet ska anmälas till institutionen eller om anmälan ska ställas till rektor. Ett ärende ställt till rektor kommer att handläggas av handläggare på Gemensamma förvaltningen. Rektor har att besluta i ärendet och ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas. Rektor kan föra ärenden avseende trakasserier vidare för prövning i Personalansvarsnämnden (personal) alternativt Disciplinnämnden (student).

20 Interna styrdokument Kvalitet och förnyelse Likabehandlingspolicy Handlingsplaner likabehandling

21 Det förebyggande arbetet Det är grundläggande att förebygga så att diskriminering och trakasserier inte uppstår och det sker bäst med ett aktivt arbetsmiljöarbete på institution/motsv. Alla som arbetar och studerar vid Göteborgs universitet ska ha kännedom om de lagar som kräver förebyggande och aktiva åtgärder mot diskriminering. Både anställda och studenter ska bemötas på ett korrekt och respektfull sätt.

22 Likabehandlingspolicyn beskriver övergripande mål för följande områden: Förebygga och förhindra trakasserier Personal- och kompetensförsörjning/rekrytering Göteborgs universitet som arbetsplats Utbildning Tillgänglighet för funktionshindrade

23 Årliga handlingsplaner för likabehandling Likabehandlingspolicyn ska konkretiseras och preciseras i de handlingsplaner för likabehandling som årligen ska upprättas, revideras och återrapporteras på fakultets-/motsv. respektive institutionsnivå/motsv. Handlingsplanen ska innehålla en förteckning över vilka åtgärder som ska prioriteras och därmed påbörjas eller genomföras under det kommande året. Rapportering sker också genom de återrapporteringskrav som kan följa av regleringsbrev eller andra beslut.

24 Studentservice och Språkhandledning – alla studenters rätt till deltagande Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Inventering av kompletterande utbildningar för akademiker med utländsk examen ”Klädpolicy” Fortsatt utbildning av ”likabehandlingsombud” Samordning av genusforskning vid Göteborgs universitet. Några aktuella universitetsgemensamma likabehandlingsinsatser

25 Göteborgs universitets pedagogiska pris för arbete med Genusintegrering NYHET: Göteborgs universitets enskilda pedagogiska pris 2011 tilldelas Anna Westerståhl, institutionen för medicin. Anna Westerståhl har arbetat med att integrera genus- och jämställdhetsfrågor vid folkhälsovetenskapliga programmet och läkarprogrammet. Motivering: Göteborgs universitets enskilda pedagogiska pris 2011 tilldelas Anna Westerståhl, institutionen för medicin, för att hon studentaktiverande och systematiskt har arbetat med att integrera genus- och jämställdhetsfrågor vid folkhälsovetenskapliga programmet och läkarprogrammet. Anna Westerståhl har utvärderat programmens genusprofil i intensivt samarbete med studentgrupper och låtit utvärderingen ligga till grund för ytterligare utvecklingsarbete. Arbetet har också, i nära samarbete med två kollegor, resulterat i en lättillgänglig länk- och referenslista samt en skrift (”Verktygslåda för integrering av genusperspektiv i universitets- och högskoleutbildning”). Sammantaget ger hennes utvecklingsarbete en pedagogisk förnyelse som påverkar såväl studenternas som lärarnas tankar och reflektioner. Metoden kan tjäna som modell även för integrering av andra perspektiv i utbildningen.

26 Studentservice och Språkhandledning – alla studenters rätt till deltagande (tillsammans med Studentavdelningen och institutionen för svenska språket) Implementering av studentservice som bland annat innefattar ett ”baspaket” innefattande introducerande seminarier, kontinuerliga service- eller stödjande seminarier under studietiden och handledning i språk (svenska och engelska). Satsningen är en del av universitetets arbete med den breddade rekryteringen. Pågående.

27 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Handlingsplanen för år 2010 fastställdes av rektor och är ett universitetsgemensamt dokument för en ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar som arbetar, studerar eller kontaktar Göteborgs universitet. Handlingsplanen omfattar åtgärder rörande lokaler, kommunikation och information, verksamhet och upphandling.

28 Kompletterande utbildningar för akademiker med utländsk examen Rapport som behandlar aktuella utbildningar och insatser vid Göteborgs universitet för målgruppen utländska akademiker. Arbetet har bland annat inneburit inventering av samtliga kompletterande utbildningar för utländska akademiker inom Göteborgs universitet samt intervjuer med utbildningsansvariga vid respektive utbildning.

29 Policy och regler om klädsel, personlig utsmyckning eller annan utstyrsel vid undervisning, prov och examination och praktik Policy och regler fastställdes av rektor För universitetets område är det i huvudsak fyra aspekter som ska beaktas; den pedagogiska kvaliteten, krav på legitimering vid examination/prov, krav på säkerhet/patientsäkerhet samt krav under studentens praktik. Kraven är inte relaterade till en specifik klädsel såsom en religiös/kulturellt betingad sådan.

30 Ansökningar om bidrag till forskning och utveckling 2008 – ”Att gestalta kön” – konstnärliga fakulteten ”Jämställda fakulteter?” – NF och UFN Delegationen för jämställdhet i högskolan Projektet ”Jämställda fakulteter?” syftar till att kartlägga kvinnor och mäns förutsättningar inom akademin vid tjänstgörings-, anslags- och uppdragsfördelning för lärare och forskare. Projektet genomförs i samverkan mellan Naturvetenskapliga fakulteten, Utbildningsvetenskapliga fakulteten och personalavdelningen vid Gemensamma förvaltningen. Projektet kommer att resultera i en metodpraktika för jämställdhetskartläggning vid Göteborgs universitet.

31 Bildande av Centrum för genusforskning vid Göteborgs universitet Rektor beslutade att bifalla ansökan om inrättandet av en fakultetsöverskridande centrumbildning för genusforskning – GIG (Gothenburg Interdisciplinary Gender research Network). Föreståndare: professor Eva-Maria Svensson Styrgrupp: företrädare från samtliga fakulteter SA:s representant i styrgruppen: professor Gunnel Hensing

32 Kalle har ”kommit ut” OBS Fiktivt diskussionsexempel Kalle går på ett yrkesförberedande program på högskolan. Han är öppet homosexuell. Under praktikperioden har Kalle fått plats inom en religiös organisation som högskolan har haft ett flerårigt samarbete med. När man på praktikplatsen förstår att han är homosexuell, vänder man sig till studierektorn vid Kalles institution och förklarar att man vill ha en annan praktikant eftersom man inte tror att en homosexuell person kan få organisationens målgrupps fulla förtroende. Studierektorn har förståelse för dessa argument och uppmanar Kalle att söka en annan praktikplats. Studierektorn uppmanar samtidigt Kalle att inte berätta om sin läggning vid kommande praktikplatser.

33 Pelle har en funktionsnedsättning OBS Fiktivt diskussionsexempel Pelle har dyslexi och har med framgång studerat på ett yrkesinriktat program under flera terminer. Utbildningen börjar närma sig sitt slut och under sista terminen ber han sin nuvarande lärare Ulla om en annan examinationsform än den skriftliga och att läraren ska tillhandahålla anteckningar och OH i förväg till föreläsningarna. Ulla menar emellertid att en muntlig tentamen skulle innebära att hon gynnar Pelle på bekostnad av övriga studenter. Ulla ifrågasätter dessutom Pelles utbildningsval, och menar att han inte har stora förutsättningar att lyckas på en framtida arbetsmarknad med det handikapp han har. Ulla hänvisar vidare till sin höga arbetsbelastning och att hon inte har tid med åtgärder utöver ”de vanliga”.

34 Förföriska Lisa OBS Fiktivt diskussionsexempel Lisa studerar vid en liten institution på högskolan. Hennes kurskamrater, liksom Lisa själv, värdesätter den personliga och stundtals intensiva kontakten mellan institutionens lärare och studentgruppen. När det blev aktuellt för Lisa att börja skriva sin uppsats, är hon därför mycket glad då hon får sig tilldelat den av studenterna så uppskattade Johan till handledare. Handledningen äger rum inte bara på Johans tjänsterum, de träffades också på caféer utanför högskolan. När uppsatsarbetet närmar sig sitt slut föreslår Johan att Lisa ska komma hem till honom. Lisa accepterar men väl hemma hos Johan försöker han, dock utan större framgång, att förföra henne. Johan börjar efter detta att kritisera hennes uppsatsarbete i skarpa ordalag. Lisa uppfattar Johans agerande som en hämnd för att hon inte varit tillmötesgående under hans uppvaktning och anmäler Johan. Han hävdar att Lisa agerat förföriskt men att ”inget hände”. Ord står mot ord.

35 Förebyggande arbete - kontaktpersoner vid Göteborgs universitet Göteborgs universitet har särskilda resurspersoner som arbetar förebyggande när det gäller diskriminering och trakasserier och bistår med utbildning, information och råd till både personal och studenter. Kontaktperson Göteborgs universitet: Jämlikhetssekreterare Pia Götebo Johannesson, tel , Studenter med funktionshinder som behöver särskilt stöd för att kunna genomföra sina studier kan få hjälp med detta. Du är välkommen att ta kontakt med samordnaren för studenter med funktionshinder Lena Borg Melldahl, tel

36 Sammanfattningsvis: Fokus på det förebyggande arbetet - hur gör man då? Upprätta handlingsplaner och följ upp dessa. Samtliga anställda och studenter ska få information om gällande diskrimineringslagstiftning. Informationsmaterial vart man ska vända sig vid eventuella trakasserier, kränkande särbehandlingar eller diskriminering ska tillhandahållas. Universitetet ska utveckla stöd till dem som har drabbats av trakasserier, kränkande särbehandling eller diskriminering. Anställda ska erbjudas kompetensutveckling och stöd till seminarie- och kursverksamhet inom området. Universitetet ska erbjuda studenter och anställda en god psykosocial miljö som inte ger grogrund för några former av diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling.

37 Tack för att jag fick komma hit och tack för er uppmärksamhet!!!


Ladda ner ppt "Likabehandling, jämställdhet, jämlikhet Pia Götebo Johannesson, Fil Dr GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen E-post:"

Liknande presentationer


Google-annonser