Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Vattenförvaltningen – vad har hänt och vad är på gång?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Vattenförvaltningen – vad har hänt och vad är på gång?"— Presentationens avskrift:

1 -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Vattenförvaltningen – vad har hänt och vad är på gång?

2 Västerhavets vattenmyndighet, en av ca 90 i Europa.

3 Remissrunda 2009

4 Botten viken Botten- havet Norra Östersjön Södra Östersjön Väster- havet Kommun Branschorg & ideella org Statlig myndighet* Vattenorg139iu2336 Företag19iuiu1340 Privatperson Region- och kommunförbund 2iu362 Totalt Remissvar- Fantastiskt engagemang!

5 Vad tog vattendelegationen för beslut?  Förvaltningsplan  Föreskrifter (14 FS 2009:533) om kvalitetskrav miljökvalitetsnormer, för vattenförekomster i Västerhavet  Åtgärdsprogram för Västerhavet

6 Ekologisk status Fysisk påverkan Fysikalisk- kemisk Biologi Kemisk status Prioriterade ämnen Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Statusklassning sjöar & vattendrag God Sämre än god status

7 Ekologisk status Underlag för planering!

8

9 Normen är god ekologisk status Miljökvalitetetsnormerna anger målet för alla vattenförekomster God status 2015 Ingen försämring Undantag? I riskzonen Åtgärdsprogram

10 En MKN för varje vattenförekomst vattenförekomster MKN fick juridisk verkan den 22 december 2009 Dotterdirektivet för prioriterade ämnen 2008/105/EG skall vara implementerat juni 2010, ej ännu implementerat Åtgärderna i ÅP skall vara påbörjade 2012, vilket innebär att de kan påbörjas direkt Exempel på en bindande norm ”God status 2015” Allmänt

11 MKN är juridiskt bindande för Sverige som medlemsstat och för myndigheter och kommuner som skall tillämpa dem Sverige kan dömas för fördragsbrott i EG-domstolen om vi ej uppnår våra normer. Vi har anmälts för fördragsbrott för att ej ha uppfyllt MKN för luft MKN har endast indirekt effekt gentemot verksamhetsutövare och enskilda Brist på sanktionsmöjligheter

12 MKN har två huvudfunktioner: 1.En utgångspunkt vid prövning och tillsyn enligt MB och vid planering och planläggning enligt (bl.a.) PBL 2.Ligger till grund för åtgärdsarbetet (åtgärds- programmet) genom att precisera målsättning

13  Myndigheter och kommuner ska säkerställa att MKN uppfylls när man: –Prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännande, dispenser och anmälningsärenden –Utövar tillsyn –Meddelar föreskrifter  Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta MKN Enligt PBL ska MKN följas vid planläggning men även i t.ex. bygglovsärenden  Indirekt påverkan för enskilda

14 Några knepiga frågor  MKN för ekologisk status –Sammanvägd bedömning –Ofta modellbaserad och/eller expertbedömd status – hur sker kunskapsöverföring? –Hur hanteras brist på data och osäkra bedömningar?  Avrinningsområdesperspektivet –MKN för enstaka vattenförekomster – hur beaktas större sammanhang? → del-ÅP?  Hur ska ÅP och MKN samverka i prövning och tillsyn?  Vattenmyndigheternas roll och mandat?

15 Tidsfrist till 2021 eller 2027 (för att nå en god status). Mindre stränga krav än ”god status” om det tex åtgärderna är orimligt dyra eller tekniskt omöjligt Tillfällig försämring p.g.a. naturliga orsaker Nya verksamheter som har stort allmänintresse kan under vissa förutsättningar få försämra statusen. Om inte god status kan nås finns möjlighet till undantag

16 Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt Vege åLidanSjöråsaån Distrikt Avrinningsområde, kustområde

17 Åtgärdsbehov för att nå god status i Lidan FosforKväve 6 ton200 ton

18 Jordbruket4.7 ton Enskilda avlopp0,7 ton Reningsverk0,4 DagvattenO,2 ton Bördefördelning

19 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. Åtgärdskrav på kommunerna enligt 38-listan

20 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status Åtgärdskrav forts

21 Vad händer nu?  Kommunerna ska rapportera åtgärder senast 28 feb 2011  Åtgärdsprogrammet ska detaljeras; vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, vattenrådet och andra intressenter i samverkan

22 Vad händer nu?  Börja tillämpa  Tillsynsvägledning –Nationellt – Naturvårdsverket m.fl. –Regionalt – Länsstyrelserna –Samordning  Projekt: Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering (projektledare Länsstyrelsen Jönköping)  Förslag på ändringar i bl.a. 2 och 5 kap. MB

23 Vi ska också  Utveckla samverkan  Revidera miljöövervakningen  Förbereda rapporteringen 2012

24 Ett detaljerat underlag för översiktsplanering Underlag för bättre mellankommunal vattenplanering Samlad kunskap om sitt grund-, yt- och kustvatten Underlag för att bedöma skyddsnivån! Lättillgängliga data Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram En möjlighet att påverka! Hur ”drabbas” kommunerna?

25  Ta fram bättre underlag för bedömningar  Ta fram bra mätprogram  Delta i detaljeringen av åtgärdsprogrammet  Ta fram de åtgärder man tycker är viktigast  Stötta lokala åtgärdsgrupper  Delta i prioritering av åtgärder  Bidra med lokal kunskap  Samverka lokalt Vattenvårdsförbundets/vattenrådets roll?

26  + en ny vattenadministration  + en samlad bild av tillståndet i våra vatten  + utvecklat samverkan  - otydlig ambitionsnivå/riktlinjer  - tidsbrist  - otydliga ansvarsförhållanden Första cykeln erfarenheter

27 Nya cykelns utmaningar  Klimatanpassning  Samordning med andra direktiv  Principiella frågor i bred förankring  Anpassade/effektiva verktyg  Realisering av åtgärdsprogram  Effektiv och ändamålsenlig samverkan  Ny myndighet

28 Hur går det för andra länder?

29 Grön – Samråd genomfört och FP fastställd Orange – Samråd genomfört men FP ej fastställd Ljusblå – Samråd pågår Mörkblå – Samråd delvis påbörjat Röd – Samråd ej påbörjat Förvaltningsplaner – perspektiv Europa

30  Olika, men arbete pågår överallt!  Norge- torrsträckor ej god ekologisk potential  Danmark- 10 m kantzoner kring sjöar/vattendrag  Tyskland – 1000 nya fiskvägar till 2015  Frankrike- halverad kraftutbyggnad, från 7 till 3 TW Hur har andra länder gjort?

31  Tillämning av miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram  Resurser för kompletteringar av statusklassningen, samverkan?  Vattenavgifter?  Baltic Sea Action Plan, BSAP  Nya pengar till LOVA?  Nya havs- och vattenmyndigheten Osäker omvärld!

32 Tack!

33 Vad gör vi nu?  Skapar en tydligare organisation  Tar tag i principiella frågor, KMV mm  Utvecklar verktyg, tex modeller  Utvecklar detaljerad åtgärdsprogram  Utvecklar samverkan  Reviderar miljöövervakningen  Förbereder rapporteringen 2012

34  Skapar förvaltningsövergripande processer där ”alla” i delavrinningsområdet är med  Utvecklar en regional strategi till stöd för fysisk planeringen och åtgärdsarbete  Prioriterar åtgärderna, Fördelar ansvar  Utnyttjar befintligt underlag  Kräver stöd från länsstyrelser/ vattenmyndigheter Hur går vi från mål till åtgärd?

35 Så långt har vattenråden kommit ! Ingen eller begränsad diskussion Diskussion påbörjad Fortsatt diskussion Färdigt förslag Vattenråd bildat


Ladda ner ppt "-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt Vattenförvaltningen – vad har hänt och vad är på gång?"

Liknande presentationer


Google-annonser