Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Rolf Lander: Kommentar till kursguider för kurs 500 och 610. Bakgrund: Handledare, examinator, senior- professor i pedagogik, författare till: ”32 UPPSATSER.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Rolf Lander: Kommentar till kursguider för kurs 500 och 610. Bakgrund: Handledare, examinator, senior- professor i pedagogik, författare till: ”32 UPPSATSER."— Presentationens avskrift:

1 Rolf Lander: Kommentar till kursguider för kurs 500 och 610. Bakgrund: Handledare, examinator, senior- professor i pedagogik, författare till: ”32 UPPSATSER. Analys av examensarbeten i specialpedagog- och speciallärarutbildningen på Göteborgs universitet …”. (2014).

2 Varför kursguider? Kursledningen ansvarar för kursguiden. Guiden skall ge dig och lärarna ett underlag för att diskutera olika frågor som kan aktua- liseras av målen och innehållet. Den är inte avsedd att låsa fast bestämda tolkningar av vetenskaplighet eller ve­ten- skapens förhållande till praktisk verksamhet, utan vill i stället stimulera mötet mellan olika synsätt och tolkningar.

3 Två exempel på bra uppsatser (de har fått väl godkänt) Eva Johannesson & Elisabeth Persson: Roller och mekanis- mer för skolutveckling. En fallstudie av erfarenheter på två skolor. (SPP). Problem: … ”vi valde ämnet skolutveckling … utifrån våra erfarenheter av att utvecklingsarbeten i skolan sällan tillförde oss något på djupet.” Syftet är att genom intervjuer undersöka hur rektorer, förste- lärare och medarbetare i elevhälsan beskriver sin förståelse av skolutveckling på två grundskolor samt genom en enkät undersöka skolpersonalens individuella och kollektiva kapaci- tetsupplevelse samt vissa betingelser för den senare.

4 Referat ur slutdiskussionen Skolutveckling ses som ett pågående arbete som sker i den vardagliga verksamheten, bl.a. genom kritiskt samarbete. Rektors mandat är viktigt så att de som ska leda detta arbete har legitimitet hos kollegor. När den kollektiva kapacitetsupplevelsen är hög är förutsätt- ningarna större för att klara utvecklingsarbeten. På båda sko- lorna visade sig den mest betydelsefulla faktorn för detta vara stöd från specialpedagoger och speciallärare i vardagsarbetet. Känslor fungerar som generativa mekanismer i det vardagliga samarbetet som hjälper lärare att tolka och förstå vad föränd- ringsarbetet innebär. Empirin visar att deltagande i menings- skapandet (”sense-making”) är viktigt. Förstelärare och med- lemmar av EHT kan vara ”change poets” som hjälper till att skapa mening i utvecklingsarbete och fortbildning.

5 Utdrag ur innehållsförteckningen: …… 6. Teori 6.1 Perpektiv på organisering 6.2 Programteori 6.3 Att skapa mening 6.4 Kapacitetsupplevelse 7. Metodologi 7.1 Fallstudie som forskningsansats 7.2 Hermeneutik 7.3 Programteori 8. Metod 8.1 Fokusgruppsintervju 8.2 Enkät 8.3 Urval …….. Varför programteori på två ställen? Generativa mekanismer som (1) teori om hur de fun- gerar kausalt; (2) metodologi – anvisningar om hur man söker dem.

6 Ingela Sandberg: Lärde sig eleverna det vi hade för avsikt? En Learning study om kritiska aspekter i subtraktion med växling. (SLP). ”Syftet med studien är att undersöka och identifiera kritiska aspekter i subtraktion med växling, samt att med grund i variationsteorin under- söka hur lärare och elever i en Learning study utvecklar förståelse för lärandeobjektet. Följande frågeställningar söker jag svar på i studien: Vilka kritiska aspekter inom subtraktion identifieras under processen vid Learning study-träffarna? Hur omsätts de kritiska aspekterna under försökslektionerna? Vilka identifierade kritiska aspekter har effekt på elevernas lärande? På vilket sätt påverkar elevernas självtillit elevernas lärande och resultat? ”

7 Referat ur slutdiskussionen: Rollen som handledare i Learning studyn har varit mycket lärorik, men också bitvis svår, eftersom jag samtidigt som cykeln pågått både läst in mig på teorin, delgett och förklarat för mina kollegor. Resultatet är att det går att förändra elevers förståelse för ett läran- deobjekt efter en lektion. Det har dock inte skett för alla… förbätt- ringar sker i alla klasser efter en lektion, men i olika grad. Detta tyder på att de kontrasteringar vi använt har haft effekt för flera elever och att små förändringar under lektioner kan vara avgörande. Kapacitetsupplevelsen har en av kunskapsförbättringen oberoende effekt på resultatet i andra mätningen, som är av måttlig storlek (0,20). Resultaten kommer att ge oss deltagare ett mycket bra underlag för fortsatt planering av subtraktion med växling eftersom den kart- läggning vi har gjort utav elevernas förståelse, kopplat till våra lek- tioner, är väl underbyggd.

8 Utdrag ur innehållsförteckningen: 2. Litteraturgenomgång och teori- anknytning 2.1 Fenomenografi 2.2 Variationsteorin 2.3 Lärandeobjekt 2.4 Kritiska drag och aspekter …… Prestationstillit och kapacitetsupplevelse 3. Syfte 4. Metodologi och metod 4.1 Learning study Den cykliska processen i Learning study 4.2 Urval Forts metodologi och syfte 4.3 Bortfall 4.4 Kvalitativa metoder 4.5 Kvantitativa metoder …… 5. Kvalitativa resultat 5.1. Genomförande och analys Träff 1: Introduktion Träff 2: Kritiska aspekter inom subtraktion med växling Träff 3: Konstruktion av prov före och efter lektion Träff 4: Analys av resultatet av prov och planering av lektion 1. ………. 6. Kvantitativa resultat ………

9 Starka sidor i de två uppsatserna: Man gör relevanta insatser för bestämda skolor : (1) Analys av den egna skolans system för skolutveckling; (2) Sam- arbete om matematikundervisningen med kollegor. Författarna övar sig för praktiska insatser på arbetsplatsen. Man använder teori både generellt och specifikt. Den generella bidrar till tolkningsgrunden, den specifika leder datainsamling och analys. Man har stödjande metodologi för metoderna. Båda är fallstudier, en lutar sig dessutom mot Learning study. Båda använder flera metoder (här kvantitativt och kvali- tativt), som stödjer varandra (triangulering). Båda gör sambandsstudier med sina kvantitativa data, en är t.o.m longitudinell. Båda har försumbart bortfall för enkätsvaren.

10 VAD GÅR DET UT PÅ? Läs kursguiderna för kurs 500 och 600 tillsammans! Ett par mål ur kursplanerna: 500. B. Självständigt jämföra hur vetenskapliga perspektiv och teorier samspelar med metodo- logi och en repertoar av metoder inom några olika forskningsansatser Visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt använda vetenskaplig teori, rele- vanta forskningsresultat, meto­do­­logi samt un- dersökningsmetodik i en samman­hållen design

11 Du skriver om: LITTERATURGENOMGÅNG (VAD VET MAN REDAN) TEORI (MINA ANTAGANDEN OM VÄRLDEN) METODOLOGI (MINA PRINCIPER FÖR KUNSKAPSINHÄMTANDE, ”LÄRAN OM METODER”) METODER (HUR JAG GÖR KONKRET FÖR ATT SAMLA DATA)

12 Generell och specifik teori: TEORETISK ANSATS ELLER PERSPEKTIV. Ex: sociokulturell teori, social behaviour­ism, struktur-funktionalism, kognitivism, konfliktteori, kritisk teori, etnometodologi, etnografi, fenomenologi, hermeneutik TEORI INOM SOCIALBEHAVIOURISM: Teorin om self-efficacy (kapacitetsupplevelse), dvs vad man tror att man klarar av i specifika situationer (en motivationsfaktor). TEORI INOM SOCIOKULTURALISM: Teori om den proximala utvecklingszonen, teori om praktikgemenskaper.

13 Teorins användbarhet för praktikern: Teori innebär att se, analytiskt renodla och benämna mönster och relationer i data, som klargör vad något är, var­för det är så eller hur man kan påverka detta. Har praktikern tid att utveckla sådana? Har praktikern någon nytta av att känna till teoretiska begrepp?

14 Bröderna Dreyfus trappa för lärandeprocessen: Nybörjare, avancerad nybörjare, kompetent ut- övare, skicklig utövare, expert/virtuos (jfr kom. till mål 500.C) De regler och teorier som var viktiga för att stöd- ja nybörjaren övertrumfas av erfarenheter av faktiska många fall, som hjärnan och kroppen tar till sig genom erfarenheten av att lyckas eller misslyckas. Särskilt innebär övergången mellan fas 3 och 4 ett kvalitativt hopp.

15 Antaganden i relation till trappan: (Lander, 2008) Theory may not be immediately useful in relation to practice, but it can be helpful: Theory can put up rules as a kind of crutch for the first steps in learning skills; Theory may actualize other, bigger, or more specialized, fields of experience, giving intuition more to work with in higher levels of competence; Theory opens possibilities of modifying rules if highly competent or virtuoso performance is threatened by changed circumstances; Theory can offer criteria of quality for reflection on results.

16 Metodologier (enl. 500-guiden): fallstudie, programteori, ”good reason assay” in- om hermeneutik, livsvärldsanalys i anslutning till ett fenomenologiskt pers­pektiv, narrativ analys, grounded theory, diskursanalys, experiment, kvasi-experiment, regressionsanalys  Men dessa kallar Bryman (2011) forsknings- designer, t.ex. fallstudie, tvärsnittsstudie, longi- tudinell studie, komparativ studie, experiment.

17 DESIGN Olika bud i litteraturen. Kursguiden kallar kombinationen av teori, metodologi och metoder i en sammanhål- lande plan eller konception för design. Obs. riskerna med en för lös TOLKNINGSRAM. Specifik teori och metodologi gör den fastare, underlättar designen.

18 Metodologin rymmer frågor om: Vad skall vägleda min analys: deduktiv, induktiv, abduktiv logik? explorativ, hypotetisk? nomotetisk (sambandsprövande, kausal) eller ideografisk (deskriptiv) analys? validitet och reliabilitet? generaliseringsmöjligheter?

19 Deduktiv, induktiv, abduktiv logik? Deduktiv: Alla människor är dödliga. Jag är en människa. Alltså är jag dödlig. Induktiv: Farmor och farfar har dött, grannen har dött, John Lennon har dött. Alltså – alla människor är dödliga. Abduktiv: Här ligger en död människa! Och här bredvid ligger en blodig kniv. Hypotes: Det är kanske ett mord. Följ det spåret!

20 Explorativ, hypotetisk? Explorativ: Söka svar utan bestämda riktlinjer, men med ”sensitizing concepts” (sökbegrepp; Patton, 1991): - vad kan människor mena när de talar om sig själva som medelålders? Sökbegrepp: Projekt, fakticitet (Ödman, 1979). Hypotetisk: Jag antar att åldrande människors livsomständigheter får deras förhoppningar på livet att krympa och att de då blir mera passiva (kan verifieras eller falsifieras).

21 Nomotetisk eller ideografisk? Är världen lagbunden, eller åtminstone för vissa perioder så stabil, att förutsägelser håller; eller Är världen så instabil, och vår förmåga att förstå den så grund, att bara beskrivningar av det som händer eller har hänt är giltiga?

22 Validitet, reliabilitet? De vanligaste begreppen för ”giltighet” och ”tillförlitlig- het”, men det finns flera alternativa begrepp, t.ex. ”kvalitet”. Ett urval (se Larsson, 2005; not 13 i kursguiden för 610-kursen): Diskurskriteriet - dvs att forskaren förmår övertyga läsaren om att tolkningen är relevant för att förstå det undersökta fenomenet. Heuristisk validitet handlar om förmågan hos en vetenskaplig framställning att visa läsaren på nya sätt att se på eller förstå verkligheten och (helst) använda detta sätt i sin egen praktik.

23 Fler kvalitetskriterier (Larsson, 2005): Empirisk förankring: Ta fram och bearbeta alla relevanta data och undvik inte data som talar emot den egna tolkningen. Triangulering, dvs att ut- nyttja olika slags källor för att se om de stödjer varandra eller inte. Respon- dent-validering innebär att man låter intervjuade bedöma hur relevanta och sanna tolkningarna är. Tolkningen får inte utge sig för att behandla ett vidare eller viktigare prob­lem än den faktiskt gör och inte heller reducera fenomenet till något enklare än det är. Konsistens handlar om att delarna skall passa ihop inom en beskriven och tolkad helhet. Lösa delar skall inte hänga fritt så att en alternativ tolkning blir möjlig (och om så är fallet måste det vid­gås och diskuteras). Det pragmatiska kriteriet handlar om att undersökningen skall göra någon skillnad för andra (kallas ibland ”so what”-kriteriet). Habermas: (1) Tillåta kontroll av något/någon (tekniskt-naturvetenskapligt kunskapsintresse), (2) bidra till förståelse mellan människor – horisontsammansmältning (hermeneutiskt kunskapsintresse) samt (3) att motverka förtryck, myter och lögner (emancipatoriskt kunskapsintresse)

24 Generalisering: (1) statistisk förutsägelse, t.ex. om partisympa- tier i riksdagsval; eller - kan detta försöksresultat upprepas? (2) relaterbar eller intressant, skäl för att bry sig om undersökningen (Stukát, 2011); (3) naturalistisk generalisering, läsaren bedömer själv användbarheten hos resultaten (Stake, & Trumbull, 1982).

25 Förslag till urval (Miles & Huberman, 1994; Flyvbjerg, 2011): R EPRESENTATIVA FALL : Gör ett slumpvist urval eller ett strukturerat slumpvist urval. Kräver ett visst antal för säkerhet. M AXIMAL VARIATION : Dokumentera vilka olikheter som finns och vilka typer av mönster som är mer eller mindre vanliga. E XTREMA / AVVIKANDE FALL : Hur fungerar de bästa eller sämsta fallen? Vad kan man lära sig av det? T YPISKA FALL : Vad är en vanlig dag i en lärares arbetsliv? Detta kan besvaras med praktisk kunskap som ledning (välj t.ex. bland olika årstider). Det kan besvaras med slumpvist urval (välj x procent av arbetsdagarna per år med slumpvalstabell) eller slumpvist, strukturerat urval (välj x procent inom höst, vinter resp. vår). P RAKTISKT SIGNIFIKANTA FALL : Välj de fall som sannolikt gynnas eller missgynnas av åtgär­der och belys konsekvenserna. S NÖBOLLS - ELLER KEDJEURVAL : Låt den ena personen leda dig till nästa i syfte att hitta infor­ma­tions­rika fall, som du svårligen skulle hitta annars.

26 Kursplanemål om praktisk användbarhet: 500A. Värdera forskningens roll för utveckling av specialpeda- gogisk verksamhet i skola och sam­hälle på en grundval av en förståelse av den teoretiska utvecklingen i det specialpedago- giska kun­skapsområdet. 500C. Redogöra för olika sätt att främja utbyte mellan veten- skaplig kunskap samt praktisk erfaren­hetsbaserad kunskap och ta ställning till vilken relevans de har. SPP Identifiera ett problemområde och motivera en eller flera forskningsfrågor av relevans för specialpedagogisk yrkesutövning (SLU, LLU: för vald specialisering)

27 Vad handlar det om? Forskningens roll … Forskningens relevans … Teoretisk utveckling i det specialpedagogiska kunskapsområdet …. Vad anser forskarna? Vad anser praktikerna? Hur kan de mötas?

28 Vad behöver praktikern av ditt arbete? Relevans: Vad, specifikt, vill du uppnå med uppsatsen? Vilket problem vill du ge dig i kast med? Vilka behöver svar på de frågor som du vill ställa om problemet? Analyser: Beskriva. Utvärdera, Förklara, Förstå, Förut- säga, Förändra, Utveckla nya perspektiv, Skapa besluts- underlag? Forskningsproblem. Avgränsat. Preciserat och tydligt. Syfte, forskningsfrågor

29 Hur skall du nå praktikern? Uppsats om din egen arbetsplats? Referensgrupp av praktiker? Löfte av chefen att göra datainsamlingar. Planering för återkoppling, när, hur? Sätt igång nu!

30 Referenser, som ej finns i kursguiderna: Lander, R (2008): Theory and practice in cases of practicum. In Mattsson, M; Johansson, I & Sandström, B (eds): Examining praxis – assess- ments and knowledge construction in teacher education. Rotterdam: Sense Publ. Miles, M.B & Huberman, M.A (1994): Qualita- tive data analysis. An expanded source-book. London: Sage; Patton, Q (1991): Qualitative evaluation and research methods. London.


Ladda ner ppt "Rolf Lander: Kommentar till kursguider för kurs 500 och 610. Bakgrund: Handledare, examinator, senior- professor i pedagogik, författare till: ”32 UPPSATSER."

Liknande presentationer


Google-annonser