Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att generera data genom observation 2010-11-22 Inga Wernersson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att generera data genom observation 2010-11-22 Inga Wernersson."— Presentationens avskrift:

1 Att generera data genom observation Inga Wernersson

2 Varför etnografisk observation? Se genom andras ögon – försöka förstå deltagarnas perspektiv Beskrivning av (bl a) triviala detaljer - för att få insikt om andra ”lager av verkligheten” Kontextualisering – sociala företeelser och individers handlingar (t ex) kan bara förstås i sitt sammanhang Processfokus – socialt liv ses som en serie sammanlänkande händelser (kontextualisering i tid) Flexibel undersökningsdesign – för fast undersökningsform kan leda fel och istället betonas att de studerade människornas handlingar avgör vad som studeras Undvikande av för tidigt bestämda teorier och begrepp – som kanske inte passar på den studerade gruppen

3 Vad kan studeras? Subkulturer (ungdomskulturer, yrkeskulturer, sociala kategorier...) Beteende på offentliga platser (hjälpsamhet, trafikbeteende...) Organisationer (arbetsplatser, klassrum, politiska möten...)

4 Hur planerar man en studie? Avgränsning av forskningsfråga Val av plats för undersökning Söka tillträde Bestämma sin ”observatörsidentitet” Se och höra... Dokumentera observationer Analysera data (användning av ”grounded theory”)

5 Att få tillträde till en miljö Olika villkor för olika typer av miljöer Slutna/privata Övertyga nyckelpersoner (”gatekeepers”) Öppna/offentliga Olika villkor för olika typer av studier Öppen/känd observation (Dold observation) Praktiska respektive etiska problem

6 Observatörsrollen varierar beroende på... Karaktäristiska hos forskaren: Vilket syfte har man med undersökningen? Hur väl bekant är man med den observerade miljön/verksamheten? Hur mycket vill/kan man delta i verksamheten? Vilken är observatörens ”sociala status” i relation till undersökningsgruppens medlemmar? Karaktäristiska hos undersökningsgruppen: Känner undersökningsgruppen till forskningens syfte? Vad tillåter den aktivitet/det sammanhang som ska studeras? Vilka gränser/krav sätter undersökningsgruppen upp?

7 Hur dokumenteras observationer? Fältanteckningar Anteckna under eller i nära anslutning till observation Mer eller mindre strukturerade Ljudupptagningar t ex vid olika former av formella möten t ex vid intervjuer inom obseravtionsstudie Videoupptagningar t ex för att få flera perspektiv (t ex bild av ett helt ”rum” samtidigt med fokusering på vissa händelser

8 Exempel på observationsformer Fallstudie: Pappor i föräldrakooperativa daghem. En deskriptiv studie av pappors medverkan (Unenge, G. 1994) Åtta föräldrakooperativa daghem valdes efter en utvecklingsekologisk modell, vilket innebär att de utgjorde kontraster. - Geografisk variation - Variation i arbetspliktens funktion och omfattning Observationerna: - Omfattning: Fyra dagar per daghem (observationer, intervjuer med förskollärare och insamling av föräldraenkät) - Form: fri lek observerades avseende ett urval barn c:a 10 per plats) och 12 pappor - Tidsregistrering – vid givna (var 10:e minut) registreras vem som ingår i en aktivitet, vad de gör, var de är Studiens syfte: pappors arbetsuppgifter och funktioner jmf mammor, vilken inverkan har pappor på barnens aktiviteter och daghemmens arbetsklimat, vad betyder daghemsengagemanget för pappa- respektive mammaroll?

9 Exempel på observationsform: Distriktsjuksköterskors yrkesutövning... Observation... Observationer av var och en av distriktssköterskorna har genomförts vid 3-4 tillfällen, under minst halva dagar och observationer har också genomförts då distriktssköterskorna, enskilt eller tillsammans med övrig personal i primärvårdsenheten, deltagit i utbildnings- och arbetsplatsträffar. Observationerna har, beroende på aktivitet, varierat mellan de 10 minuter som ett vårdtagarbesök som kortast omfattade och 3 timmar, när distriktssköterskorna genomförde föräldrautbildningar. Totalt har femtiosju observationer nedtecknats, de flesta i distriktssköterskornas arbetsrum och personallokaler samt dessutom några från externa platser där distriktssköterskorna tjänstgjort. Vid observationstillfället har ambitionen varit att störa så lite som möjligt, varför jag placerat mig på behörigt avstånd från de personer som varit närvarande. När samtal och undersökningar pågått har inga frågor ställts och om någon inbjudit till delaktighet har forskarrollen åberopats i sammanhanget. Forskarrollen innebär att beskriva och teckna en bit av den sociala verkligheten (Emerson et al. 2002). För min del har produktioner av fältanteckningar gått till på följande sätt. I avgränsade observationssituationer har anteckningar förts efter en struktur där tid, rum, personer, händelser, utsagor och handlingar samt egna reflektioner noterats. Noteringarna har varit mycket omfattande då de i skrivandets stund inte alltid värderats. Intryck från samtal och händelser i övrigt har summerats i dagboksliknande form, alltså i en friare form än strukturen för observationer haft. Summeringarna har lett vidare i sökningen efter nya fynd, eller så har de legat till grund för frågor och samtal med distriktssköterskorna och sedan också för de bandinspelade intervjuerna. Samtliga observationer och dagboksliknande fältanteckningar har renskrivits dagen efter en dag på fältet, i undantagsfall två dagar senare. (Lindström, A-C Något som inte längre är- Distriktssköterskors yrkesutövning på vårdcentral ur ett genusperspektiv)

10 Exempel på observationsform: aktionsforskning om ”kollegahandledning” Samproduktion av data och anlys De data som används här skapades gemensamt med deltagarna i (mer eller mindre) deltagande observation. Vi beslöt gemensamt att min roll var att observera under de strukturerade mötena. Då deltagarna formulerade sina problem och diskutera´de satt jag tyst och observerade och tog anteckningar. I slutet av varje möte var det min uppgift att summera och reflektera över samtalet. Jag prioriterade observationer före deltagande och deltagarna var fullt informerade om min forskning och mina syften. … I slutet av varje period har deltagarna, som ett led i utvärderingen av kollegahandleningen, fått varje en skriftlig summering av vad som hänt under mötena. Detta stärker också vår relation och jag får tillgång till deltagarnas reaktioner för min undersökning. Under den första perioden använde jag enbart skriftliga anteckningar eftersom jag uppfattade det som oetiskt att göra ljudupptagningar innan deltagarna kände och litade på mig.När vi hade lärt känna varandra bättre bad jag vid varje tillfälle om att få spela in samtalen. … Tre skrivna sammanfattningar har delats ut till deltagarna. Inledningsvis gavs får kommentarer, men senare kom fler reflektioner och kommentarer som blir en del av datamaterialet… (min översättning och sammanfattning)

11 Exempel på observationsformer Ungdomsarbetslöshet i Sydkorea under 90- talskrisen “In the context of the Crisis, I conducted 27 months of field research (May 1998_ April 2000, March 2001, October 2001) during the Crisis and nearly two years of follow-up research. I gathered formal interviews with unemployed young adults working in Public Work Programs, with working government managers. I also collected informal conversations with academic and government experts. Most data were recorded as hand- written notes, except in those rare situations when the informants allowed me to record the interviews on cassette tape. Recorded data were transcribed and translated by myself, and proofread by native speakers of English. When analyzing these data, I also employed forms of public media discourse, such as newspapers, as well as vignettes from public events (e.g., government-sponsored symposiums, seminars and demonstrations) and incidental encounters (e.g., Mr Yu, the taxi driver in this paper); anything that might offer insights about the connection or discrepancy between state policy and ordinary citizens’ daily experience [5]. My major fieldwork was conducted in the City administration as a member of a temporary research team, labeled the Youth and Women Unemployment Monitoring Team (henceforth referred to as the ‘Team’). …. In addition, because the City had hired me to gather fresh data, I spent a great deal of time meeting experts, social workers, and quasigovernmental welfare agents who were involved in planning and executing emergency social policies, among them the underemployed youth policy I focus on here. In short, during the course of my fieldwork, I acted not only as an anthropologist, but also as a public intellectual and activist; not only as a state agent but also as a state subject. I received a workfare subsidy as a Public Work Programme worker ($ paid monthly), and at the same time, I was a state-sponsored temporary researcher. There was resistance and hostility on the part of the City managers towards nonbureaucrats like myself, and towards the Public Work Program workers in the City office, who I would encounter later on, as these functioned beyond the managers’ control. This competition was intense during the Crisis because the government managers were under threat of losing their jobs to government downsizing initiative ( Jesook Song (2007) 'Venture Companies,' 'Flexible Labor,' and the 'New Intellectual': The Neoliberal Construction of Underemployed Youth in South Korea. Journal of Youtj Studies.)

12 Exempel på observationsform Manliga arbetstagare i kvinnoyrken... (Marie Nordberg (2005). Jämställdhetens spjutspets. Manliga arbetstagare i kvinnoyrken,jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet) Urval Få manliga arbetstagare och geografisk begränsning av praktiska skäl ger få möjliga deltagare. Tips från bekanta och tillfälligheter Materialinsamling i etapper under fyra år Observation i anslutning till intervju Vissa kriterier (sjuksköterskor valdes på barnavdelning och kirurgavdelning pga olika hög andel män) Totalt 15 män intervjuade och observerade (+ 16 kvinnor intervjuade på samma arbetsplatser)

13 ... form ”Medföljande observatör” i arbetet och på raster Deltog inte aktivt i arbetet (med undantag för några småuppgifter typ ”svara i telefon” Varje arbetsplats besöktes 4-6 dagar och besöken varade 6-7 timmar (totalt 63 dagar) Övrig personal och i förekommande fall barn, föräldrar, patienter etc informerades

14 Att arbeta med teori i etnografiska studier ”Grounded theory” Etnografi undviker strikt teoretisk ram, men syftar till teoretisk kunskap på empirisk grund ”Grounded theory” är ett sätt att arbeta teoretiskt utan inledande teoretiskt grundade hypoteser/antaganden I observationsarbetet skapas analytiska begrepp, kategorier, hypoteser som utvecklas till sammanhängande teori (... kanske skiljer sig detta inte så mycket från vetenskapligt arbete inom andra discipliner och med andra metoder...)

15 Metoder inom ”grounded theory” (enl Silverman) Försök att generera teorier genom data snarare än genom på förhand formulerade hypoteser Istället för att avgränsa en plats/situation för studien gör man successiva val av platser/situationer där idéer kan testas Koda och behandla data detaljerat och i kronologisk ordning så att processer blir synliga Omformulera betydelsefulla koder (kategorisering av data) till analytiska kategorier så att de kan jämföras enligt olika procdeurer: öppen kodning (gruppera, ordna, ge namn åt händelser i data) ”axial” kodning (söka samband mellan olika kategorier – ”axial”= sätta in i korrdinatsystem) selektiv kodning (välja vad i data som är centralt och systematiskt relatera andra delar till detta, fylla på med mer data (om möjligt) där sådana saknas enligt den modell som utvecklats) Testa och komplettera kategorier (data) utifrån de teoretiska begrepp som utvecklats. Sätt samman de olika begreppen till ett teoretiskt ramverk. Avsluta datainsamlingen när ”mättnad” nåtts d v s när inget nytt tillkommer genom nya observationer och det teoretiska ramverket hänger ihop Utveckla den teoretiska modellen (kategorierna, begreppen) ytterligare så att den kan användas i andra sammanhang (generaliseras).

16 Teori och empiri i etnografi en gång till - hur ska dom ha det? Man börjar med enkla och raka frågor Vad gör man här? Hur gör man det man gör? ”Sunt förnuft” – som det framträder i en observerad miljö – uppfattas som komplext (kan kanske ses som en ”lokal teori”) Social praktik d v s vad folk gör uttrycker ”sunt förnuft” i högre grad än vad de tänker. Fenomen/företeelser skrivs - ’x’ - för att markera att de inte är något evigt/objektivt bestämt utan skapas/konstrueras i varje kontext genom människors aktiviteter

17 Exempel ”genusordning” I en miljö där kvinnor och män arbetar tillsammans kan man undersöka hur det ”sunda förnuft” (lokala genusteori) ser ut som bestämmer vad som är ”rätt och riktigt” i relationerna mellan könen. Genom att observera sociala handlingar (vem lyssnar man på, vems skämt skrattar man åt, vem kokar kaffe, vem ger man förtroenden, vem avgör var man skall äta lunch mm mm) kan man finna kategorier av handlingar och mönster av kategorier som beskriver den lokala genusordningen och i vilken grad den är (t ex) ’jämställd’ och vad som bestämmer vad ’jämställdhet’ är Jämställdhet kan definieras generellt (t ex ”… ett tillstånd som kan anses råda antingen när män och kvinnor har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter eller först när män och kvinnor har samma ställning och inflytande.” (NE band 10, s 275), men dess konkreta innebörd bestäms lokalt

18 Problem med etnografi Få tillgång till intressanta data Etiska problem relaterade till interitet Svårt att göra riktigt intressanta analyser (grounded theory) Undvika respektive klargöra sina förutfattade meningar, ”förförståelse”, underförstådda teoretiska antaganden

19 Observation inom andra metoder Strukturerade observationer - tidsampling - observationssceman - kvantitativ analys

20 Exempel på strukturerade observationer Interaktion lärare - elever med fokus på jämförelse mellan flickor och pojkar Definierade kategorier för lärarinitierad kontakt t ex: - kunskapsfrågor - enkla ”ja/nej” - utvecklade - resonerande - personliga frågor - disciplinering (kritik – beröm) - skämt - övrigt Definierade kategorier för elevinitierade kontakter t ex: - undervisningsrelaterade kontakter - procedurkontakter - positiva personliga kontakter - negativa personliga kontakter - skämt övrigt

21 Seminarium/övning 3 Kvalitativ analys - tolkning av texter Två texter är utlagda på GUL: Den ena är ett brev från 1996 där dåvarande skolministern bjuder in landets kommuner att delta i ”kunskapslyft” för vuxna. Den andra är en transkribering från observation från ett veckomöte på ett företag där problem relaterade till produktionsplanering diskuteras. Läs inför seminariet igenom dessa båda texter och fundera över möjliga analyser med utgångspunkt från kap 5, 7 och i Silverman (och gärna kap 8 i Widerberg om ni har fått tag på den). Under seminariet ska ni arbeta med/diskutera analysmöjligheter med utgångspunkt i dessa texter.


Ladda ner ppt "Att generera data genom observation 2010-11-22 Inga Wernersson."

Liknande presentationer


Google-annonser